歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


7 kommentarer

Kungapalats brinner ned till grunden

Den 31 oktober 2019 vaknade Okinawa upp till ett sorgligt besked. På natten, strax före klockan tre stod Shuri, det gamla kungapalatset och en symbol för det som tidigare hette kungariket Ryukyu, i full brand. Brandkåren i residensstaden Naha, tog emot ett samtal ungefär kvart i tre från en nattvakt som sett rök från palatsområdet. De ryckte ut med 20 brandbilar och har fått stöd från kringliggande kommuner som Urasoe och Tomigusuku för bekämpningen. Sammanlagt har 50 brandmän aktiverats och vid fyratiden kunde de konstatera att huvudpalatset och norra annexet inte stod att rädda när även regelverket började brinna. Oerhörda skatter har brunnit inne. Förra året när det stod klart att Shuri upptagits på UNESCOs världsarvslista firade Okinawa händelsen med att måla om palatset för en fräsch uppdatering. Fortsätt läsa


9 kommentarer

Heian periodens dagbokslitteratur

I ett tidigare inlägg beskrevs Heian periodens poesi, en annan stor litterär genre under den här epoken var dagbokslitteratur. Det var främst hovdamer som författade dem, Murasaki Shikibu nikki (紫式部日記) av författaren till Sägnen om Genji är en av de mer kända, likaså Kagero nikki (蜻蛉日記) av Fujiwara no Mitchitsuna no haha, eller modern till Fujiwara no Michitsuna och Izumi Shikibu nikki (和泉式部日記) som är eponym. Men också sådana författade av män som Sarashina nikki (更級日記) av Fujiwara Michizane och speciellt Tosa nikki (土佐日記) av Ki no Tsurayuki som skrev den under kvinnlig pseudonym. Ovan nämnda dagböcker skrevs från början som litterära verk i dagboksform. Det var således inte frågan om att postumt utge någons dagböcker och då tanken från början var att de skulle läsas av andra var innehållet också tillrättalagt som en läsupplevelse. Fortsätt läsa


14 kommentarer

Vad menas med bakumatsu?

Ordagrant betyder bakumatsu (幕末) ”fortfarande shogunat” och är helt enkelt en förklarande beskrivning av shogunatets sista årtionde. Skall vi applicera ett svenskt ord får det bli något i stil med ”shogunatets sönderfall” eller ”kollaps”. Japanska historiker sätter upp två rejält snäva gränser, något som historiker normal försöker undvika. Den påbörjas med ankomsten av Perrys ”svarta skepp” 1853 och varar till Boshin kriget 1869. Därmed var shogunatets saga all och kejsaren var återställd som utövare av den politiska centralmakten. Ur det perspektivet är således begreppet bakumatsu oantastligt. Verkligheten är emellertid inget teaterstycke där draperiet öppnas och händelserna påbörjas, lika lite som verkligheten slutar när draperiet sänks. Fortsätt läsa


7 kommentarer

Kamakura shogunatet efter Kublai Khan

Bloggen har tidigare skrivit om Kublai Khans två försök att invadera Japan 1274 och 1281. Han gav emellertid inte upp efter det andra misslyckade försöket utan planerade ytterligare invasioner, men det instabila läget på hemmafronten innebar att de aldrig kunde verkställas. Men vad hände hos shogunatet i Kamakura efter Kublai Khan? Shogunatet skulle falla 52 år efter det sista invasionsförsöket och det är klart att Kublai bidrog till att skapa osäkerhet och fraktionsstrider bland de styrande. Men shogunatets fall är naturligtvis mer komplicerat än en direkt linje mellan mongolerna och Minamoto under Hojo regenterna. I sammanhanget måste man komma ihåg att shogun och hans styrkor faktiskt lyckades försvara Japan och förhindra en invasion. Rent militärt lyckades de således leva upp till sitt ansvar. Ändå fick det långt gående konsekvenser, följder som även senare Tokugawa shogunatet skulle ta hänsyn till i sitt styre mer än 300 år senare. Fortsätt läsa


1 kommentar

Japanska amnestins historia

Idag kröns Naruhito officiellt till Japans tenno (天皇) som vi lite felaktigt översätter till kejsare, bloggen inkluderad då det är så svenskar refererar till den japanske monarken. I samband med det benådas, eller erhåller onsha (恩赦) enligt japanskt synsätt, 550 000 brottslingar. Det är en tradition som går tillbaka till år 701 och införandet av ritsuryo (律令制) systemet. När land med lag skulle byggas insåg de också att det fanns en hel del människor som bestraffats på slumpmässiga grunder som att byråkrater ville åt någons vackra hustru eller dennes mark. Därför beslöts också att onsha skulle deklareras för en lång serie mindre allvarliga brott. Detta utvecklades till en tradition så att vid varje kejsares kröning utfärdades generella benådningar så att den nye kejsaren kunde börja på ny kula och slippa eventuellt ansvar för sin företrädares eventuella misstag. Fortsätt läsa