歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Hur stod det till med kamikaze?

6 kommentarer

För regelbundna läsare av bloggen eller den som rent allmänt intresserar sig för Japans historia torde det vara allombekant att Kamakura  shogunatet föll som en följd av två misslyckade invasionsförsök av Kublai Khan 1274 och 1281. Likaså att begreppet kamikaze används om de tyfoner som tvingade mongolerna att avbryta sin invasion. Implikationen är att om väderleken inte varit på Japans sida så hade landet kanske idag varit en del av Kina istället. För japanerna själva står det som ett bevis på att landet var en av gudarna utvald unikt rike. Men hur stod det egentligen till? Vilka fakta har vi att tillgå?

Den viktigaste historiska källan är en deskriptiv rulle, emakimono på japanska, av en krigare vid namn Takenaka Suenaga som deltog i striderna mot mongolerna vid bägge invasionsförsöken. I den får vi klart för oss att den första invasionen anlände i mitten av november 1274. Det är en bra bit efter att tyfonsäsongen är slut. När havet inte uppnår 26 grader kan tyfonen inte hämta någon energi från havsytan. Det finns ingenting i annan dokumentation från den här tiden som tyder på att Japan skulle haft en osedvanlig varm höst och att tyfonsäsongen därmed fått OB tillägg. I sig betyder det inte att det inte kan ha förekommit kraftiga höststormar, särskilt ifall bistra vindar från Sibirien dragit ned och laddats med fukt över Japanska sjön. Tidens krönikörer hade ju inte precis tillgång till satellitbilder och Google Maps, ett oväder liknade ganska mycket ett annat. Vi kan således vara ganska säkra på att det knappast var en tyfon som tvingade tillbaka mongolerna. Den andra invasionen 1281 däremot sammanföll ganska väl med tyfonsäsongens apex.

Hur stod det då till med samurajernas stridsförmåga gentemot Kublais vältränade och disciplinerade här? Vid den här tiden var samurajklassen till stor del halvtidsjordbrukare, de påminde ganska mycket om den svenske indelte soldaten. De tränade inte gemensamt utan stred man mot man. Det har antagits att mongolerna med sina mer avancerade vapen, explosiva granater och giftpilar, samt organiserade fältagerande varit vida överlägsna sina japanska motståndare. Men det verkar som om japanerna förberett sig väl inför det andra invasionsförsöket. De hade konstruerat tre meter höga stenmurar längs kustlinjen runt viken vid Hakata, den optimala landstigningsplatsen för mongolerna. Det andra försöket varade i hela sex veckor, men trots det verkar mongolerna inte ha satt sina fötter annat än på mindre obetydliga öar runt Kyushu och västra Honshu, men aldrig lyckats landsätta några reguljära styrkor på någon av huvudöarna.

I rullen beskriver Takenaka att endast den som var redo att anfalla var värdig att bestiga ”pilen och bågens väg” som det hette innan det så småningom blev till bushido, eller krigarens väg. Han berättar också för sin härförare, en Shoni Kagesuke, att han ”inte räknar med att leva imorgon”. Viljan att offra sitt liv i strid var således redan levande och som amerikanska soldater upptäckte under andra världskriget är det en kraft som kulor inte biter på fullt lika effektivt som andra mål. Under invasionen av Okinawa 1945 avfyrade amerikanerna, under en period på tre månader, mer än åtta miljoner granater och artilleripjäser för att ha ihjäl ungefär 110 000 japanska soldater, antalet kulor lär ha uppgått till mer än 45 miljoner. Den irrationella offerviljan som visades fram 1945 var således lika närvarande 1274. Sannolikt var mongoliska inkräktarna minst lika överraskade som de amerikanska nästan 600 år senare.

Även om de gudomliga vindarna var det som satte punkt även för det andra invasionsförsöket är det inte osannolikt att mongolerna, trots stora styrkor och modern beväpning, ändå aldrig lyckats i sitt uppsåt. Motståndare som Takenaka, villiga att offra sitt eget liv, har en förmåga att dra med sig många av den andra sidans krigare ned i dödsriket. Takenaka och hans kolleger framstår därför som värdiga arvtagare till einhärjarna, och det förklarar kanske också varför samurajerna har en speciell ställning bland yngre svenska män.

6 tankar om “Hur stod det till med kamikaze?

  1. Ping: Fukuoka prefektur | 歴史館

  2. Ping: Mannen som knackade hårdast på Japans dörr | 歴史館

  3. Ping: Tre dynastier shogun – skillnader och likheter | 歴史館

  4. Ping: Japanska skattesystemets historia | 歴史館

  5. Ping: Kamakura shogunatet efter Kublai Khan | 歴史館

  6. Ping: Tre dynastier Shogun del 2 | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.