歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Kamakura shogunatet efter Kublai Khan

Bloggen har tidigare skrivit om Kublai Khans två försök att invadera Japan 1274 och 1281. Han gav emellertid inte upp efter det andra misslyckade försöket utan planerade ytterligare invasioner, men det instabila läget på hemmafronten innebar att de aldrig kunde verkställas. Men vad hände hos shogunatet i Kamakura efter Kublai Khan? Shogunatet skulle falla 52 år efter det sista invasionsförsöket och det är klart att Kublai bidrog till att skapa osäkerhet och fraktionsstrider bland de styrande. Men shogunatets fall är naturligtvis mer komplicerat än en direkt linje mellan mongolerna och Minamoto under Hojo regenterna. I sammanhanget måste man komma ihåg att shogun och hans styrkor faktiskt lyckades försvara Japan och förhindra en invasion. Rent militärt lyckades de således leva upp till sitt ansvar. Ändå fick det långt gående konsekvenser, följder som även senare Tokugawa shogunatet skulle ta hänsyn till i sitt styre mer än 300 år senare. Läs mer


5 kommentarer

Shugo daimyo eller sengoku daimyo?

Hosokawa Yoriyuki, 6:e shugo daimyo i klanen

Flitigare läsare av bloggen känner igen titeln daimyo, som inte ens längre bevärdigas med fet stil, eftersom bloggen anser den så pass inarbetad som lånord att dess japanska ursprung inte längre behöver understrykas. Verkligt Japanintresserade har kanske även kommit i kontakt med begreppet i mer akademisk litteratur än bloggen presterar. Då ges gärna förklaringen att det skulle betyda ”stort namn” eftersom det på japanska skrivs 大名, detta är kvalificerat trams av dilettanter och akademiska charlataner som tror de behärskar Japans historia för att de läst John Whitney Hall och Harry Harootunians populärvetenskapliga verk. Begreppet 大名 härrör egentligen från 名田 (lägg märke till det gemensamma tecknet 名) som är namngivna fält, således risåkrar av den digniteten att folk visste vem de tillhörde, och vilka konsekvenserna blev om de försökte norpa lite risplantor nattetid. Prefixet 大 betyder stor, jätte, så det var helt enkelt en tidig benämning på storbönder som också ofta intog rollen som byhövding, och ibland även större områden. Därav den svenska översättningen till provinsfurste. Vad som mer sällan förklaras är att en daimyo kom i två olika schatteringar, de delas in i shugo daimyo (守護大名) och sengoku daimyo (戦国大名). Detta inlägg avser förklara skillnaderna mellan de två olika sorternas daimyo och varför begreppsskillnaden uppstod. Läs mer


1 kommentar

Jito – den fjärde kvinnliga kejsaren

Be en japan att nämna någon av de kvinnliga kejsarna som funnits och sannolikheten är hög, för att inte säga sanslöst säker, att namnet som plockas fram är Jito (持統天皇). Hon var den tredje kvinnan att bli kejsare, men den fjärde kvinnliga kejsaren (för en förklaring; läs här) att inta tronen. Hon var kejsare under en omvälvande period i Japans historia och som sådan har hon lämnat tydliga spår i sitt eftermäle. Hon är den kvinnliga kejsare som förekommer flitigast i poesisamlingar som Manyoshu (万葉集) och Hyakunin isshu (百人一首). Hennes regentperiod varade i elva år, mellan 686 och 697, men i realiteten styrde hon riket fram till sin död 703. Hon var nämligen den förste kejsaren som introducerade systemet med ”klosterkejsare”, eller på japanska Insei (院政). En av anledningarna till att de japanska kejsarna aldrig avsatts i en statskupp, även om ett flertal bytts ut med brutala metoder, är just att de nästan undantagslöst aldrig haft annat än ceremoniella funktioner. Läs mer


2 kommentarer

När kvinnliga kejsare var vanliga

Det långa håret under Heian perioden var svårt att sköta.

Det var under Heian perioden som Japan övergick till ett patriarkat som vidareutvecklats till det manschauvinistiska samhälle som går under epitetet danson johi, respektera mannen, förakta kvinnan, och som nu står på tröskeln till sitt nästa matamorfosis. Men före Heian var det i högsta graden ett jämlikt samhälle, speciellt när det gällde Krysantemumtronen. Mellan 592 och 770 var det lika många manliga som kvinnliga kejsare. Eftersom det bryter rakt av mot tidigare och senare mönster har historiker tenderat att betrakta detta som ett slags parentes, men är det så säkert? Och även om de skulle dröja innan de satt på Krysantemumtronen igen kunde de styra och ställa friskt bakom skydd av kejsaren. Läs mer