歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Vad menas med bakumatsu?

Ordagrant betyder bakumatsu (幕末) ”fortfarande shogunat” och är helt enkelt en förklarande beskrivning av shogunatets sista årtionde. Skall vi applicera ett svenskt ord får det bli något i stil med ”shogunatets sönderfall” eller ”kollaps”. Japanska historiker sätter upp två rejält snäva gränser, något som historiker normal försöker undvika. Den påbörjas med ankomsten av Perrys ”svarta skepp” 1853 och varar till Boshin kriget 1869. Därmed var shogunatets saga all och kejsaren var återställd som utövare av den politiska centralmakten. Ur det perspektivet är således begreppet bakumatsu oantastligt. Verkligheten är emellertid inget teaterstycke där draperiet öppnas och händelserna påbörjas, lika lite som verkligheten slutar när draperiet sänks. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska skattesystemets historia

I moderna samhällen är skattesystemet en komplex skapelse, ofta med motsägelsefulla inslag. Stat, kommun och prefekturer tar en stor andel av folkets blod, svett och tårar i anspråk för sina egna ändamål, allt för stor andel tycker många, Mona Sahlin är förmodligen i minoritet som tycker ”det är häftigt att betala skatt”. Politiker försöker därför dölja skatteuttaget genom indirekt uttag, det kan kallas trängselskatt, bilaccis, moms, arbetsgivaravgift, värnskatt, lyxskatt eller något annat, men i slutändan kommer alltihopa ur medborgarens fickor, ingen annan är beredd att överta ditt skatteansvar, de har nog med sitt eget. Japan är naturligtvis inget undantag så bloggen tänkte det kunde vara på tiden att beskriva det japanska skattesystemet och dess historia. Läs mer


3 kommentarer

Avslutningsshogunen

Den siste shogun i Tokugawa dynastin var också den som innehade ämbetet kortaste tidsperiod. Drygt 14 månader. Han har dessutom den utomordentliga distinktionen att vara den ende av Tokugawa shogunerna som aldrig satte sin fot i Edo borg. Han hade rykte om sig som skicklig förhandlare, strategisk militär syn, visionär och politiskt driven. Ironiskt nog var det just hans skicklighet som skulle leda till shogunatets fall. Han tillhörde Mito grenen av Tokugawas gosanke kadettgrenar, men adopterades av Hitotsubashi grenen som föll under gosankyo grenarna etablerade av Tokugawa Yoshimune på 1700-talet. Dessa hus tillhörde de mest lojala grenarna av Tokugawa klanen, även så insåg Tokugawa Yoshinobu redan i unga år att shogunatet behövde moderniseras bland annat genom att gränserna öppnades för europeiskt inflytande.

Läs mer


5 kommentarer

Kochi prefektur

Kochi prefektur är en av Shikokus fyra prefekturer, ön vars namn betyder fyra riken. På den tiden det var ett rike och styrdes av Chosokabe klanen, och sedan Yamauchi klanen under Edo perioden var dess namn Tosa och residensstaden var Kochi. Namnet betyder ”hög kunskap/vetande” och kommer sig av de många bergen dit mediterande buddistmunkar sökte sig för att få vara ifred med sina tankar. Med sina 7 104 km2 i yta är det något större än Stockholms län, men med endast 750 000 invånare, ner från knappt 840 000 på 80-talet, är prefekturen den tredje minsta befolkningsmässigt. Anledningen är att prefekturen i stort sett består av berg, plattland finns vid residensstaden och Nakamura. I den japanska skapelsemyten var Tosa det ursprungliga Japan och styrdes av en gud som hette Takeyoriwake som var Izanagi och Izanamis avkomma. Träffar du någon från Kochi och kallar vederbörande för Takeyoriwake no ko blir de grymt imponerade. Kochi täcker sydkusten på Shikoku och det ger prefekturen ett milt klimat. Bergen skyddar för nordliga kalla vindar vintertid och sjöbrisen under sommaren svalkar när solen steker. Uppe i bergen blir det dock betydligt kallare, men längs kusten understiger temperaturen sällan ensiffriga plusgrader. I realiteten innebär det runt 15 – 18 grader i solen vintertid. Läs mer


3 kommentarer

Japanernas lingua americana

Japanernas första lingua franca var kinesiska, det varade i närmare 1 000 år. Eftersom även Korea implementerat de kinesiska skrivtecknen blev det naturligt att missiv, handelsavtal, gåvobrev och annat författades på kinesiska. Men så även poesi och litteratur. Både Korea och Japan skulle lämna kinesiskan ungefär samtidigt. Koreanerna för att de införde hangul ett betydligt enklare skrivsystem, och japanerna för att de kom i kontakt med portugiserna. Läs mer