歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Animekaraktärers historiska förebilder

Precis som tecknade seriefigurer som exempelvis Bamse bygger på historiska eller mytiska förebilder, exempelvis Atlas, så har många anime och mangakaraktärer historiska förebilder. Men de bygger inte på de vi känner från klassicismen utan personer ur den japanska historien. Skall man förstå deras karaktärsdrag, bevekelsegrunder, begåvning, förmågor och agerande på djupet behöver man således också förstå varför de är skapade som de är. Denna artikel går därför igenom ett antal välkända anime och mangakaraktärer och presenterar deras historiska förebilder. Den som vill lära sig mer om Japans historia konkret via manga eller anime bör införskaffa Nekoneko Nihonshi av Sonishi Kenji, som också finns på NHK Education och har en egen hemsida. Läs mer


Lämna en kommentar

Drakens son blev symbolen för Japans litteratur

Akutagawa Ryunosuke (芥川龍之介) (1892 – 1927) var en komplicerad ung man som föddes i Drakens år, i drakens månad på drakens dag i drakens timme. Av den anledningen gavs han namnet Ryunosuke som ungefär är ”Drakens son”. Modern var mentalt störd så hennes far adopterade den lille gossen och fostrade honom som sin egen. Trassliga familjeförhållanden skulle därför bli ett återkommande tema i hans författarskap. Akutagawa skulle bli namnet som förknippas med Japans främsta litteraturpris och Kurosawa Akira var oerhört förtjust i att filmatisera hans romaner och noveller. Akutagawa är möjligen mer känd för sina noveller än romaner och han har även fått smeknamnet ”de japanska novellernas fader”. Han blev inte mer än 35 år gammal, men hann ändå vara remarkabelt produktiv under sitt korta liv. Läs mer


2 kommentarer

Konsekvenser av ”Den nya oredans tid”

Förre stats- och utrikesminister Carl Bildt har nedkommit med en ny bok, den har titeln ”Den nya oredans tid” och är en översikt av efterkrigstiden och dess utveckling. Det är tydligt att Bildt inte har mycket till övers för Trump och det tillbakadragande av USA från den internationella scenen han har inlett. Bildts fokus – inte helt oväntat med tanke på hans erfarenheter och intressen – lägger tyngdpunkten på förändringarna i den säkerhetspolitiska ordningen, eller med Bildts infallsvinkel; oordningen. Det kalla krigets bipolära system har via ett unipolärt USA och europeisk multilateralism stigit in i farstun till ett multipolärt system som vi ännu inte vet vart det är på väg. I det nya multipolära systemet som är under framväxt kommer Asien att spela samma dominerande roll som det gjorde fram till 1400-talet och introduktionen av renässansen i Europa. Ett Europa som dessutom fick möjligheten att expandera västerut, först politiskt, sedermera ideologiskt, kulturellt, men också etniskt. Det senare något som mer sällan framkommer i diskussionerna. Normalt sett är Bildt upptagen av den europeiska utvecklingen, men i boken tar Asien upp en större plats än det någonsin gjort tidigare i hans böcker. Därmed blev också bloggen mer intresserad än tidigare och har fört ned mina tankar här. Läs mer


6 kommentarer

Heian periodens dagbokslitteratur

I ett tidigare inlägg beskrevs Heian periodens poesi, en annan stor litterär genre under den här epoken var dagbokslitteratur. Det var främst hovdamer som författade dem, Murasaki Shikibu nikki (紫式部日記) av författaren till Sägnen om Genji är en av de mer kända, likaså Kagero nikki (蜻蛉日記) av Fujiwara no Mitchitsuna no haha, eller modern till Fujiwara no Michitsuna och Izumi Shikibu nikki (和泉式部日記) som är eponym. Men också sådana författade av män som Sarashina nikki (更級日記) av Fujiwara Michizane och speciellt Tosa nikki (土佐日記) av Ki no Tsurayuki som skrev den under kvinnlig pseudonym. Ovan nämnda dagböcker skrevs från början som litterära verk i dagboksform. Det var således inte frågan om att postumt utge någons dagböcker och då tanken från början var att de skulle läsas av andra var innehållet också tillrättalagt som en läsupplevelse. Läs mer


4 kommentarer

Poesi från Japans Heian period

Bloggen vill framföra en genuin ursäkt. I den fromma förhoppningen att göra Heianpoesin begriplig ställde jag upp den i tabellform i Word. Men publikationsplattformen WordPress och Microsoft är uppenbarligen inte överens om hur tabeller skall hanteras i HTML. Läsare (tack Göte och Dag) påpekade för mig att det såg förskräckligt ut. Tabellerna är därför nu borta och ersatta med indragna stycken. Kanske inte lika elegant, men åtminstone begripligt.

I begynnelsen varde kinesiska. Och det varde länge. Ungefär 400 år. Så höjden av bildning var att behärska detta komplicerade skriftspråk, som var så unikt illa anpassat till japanskans språkliga behov. Med agglutinerade verb, postpositioner och hierarkiska sociolekter. Så när man försökte sig på att skapa en egen kanon av litterära verk, som ett bevis på att man tillhörde den civiliserade världen, fick det ske på kinesiska. Det är ungefär som om Snorre Sturlasson varit tvungen att skriva Eddan på latin men förbjudits att använda ablativ, vokativ, ackusativ och lokativ i konstruktionerna. Resultatet hade blivit krystat, men någorlunda begripligt. Eller åtminstone möjligt att tolka. Han var nämligen kreativ, och de hittar vägar runt hindren. Så och de tidigaste japanska författarna. Läs mer