歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Kungapalats brinner ned till grunden

Den 31 oktober 2019 vaknade Okinawa upp till ett sorgligt besked. På natten, strax före klockan tre stod Shuri, det gamla kungapalatset och en symbol för det som tidigare hette kungariket Ryukyu, i full brand. Brandkåren i residensstaden Naha, tog emot ett samtal ungefär kvart i tre från en nattvakt som sett rök från palatsområdet. De rykte ut med 20 brandbilar och har fått stöd från kringliggande kommuner som Urasoe och Tomigusuku för bekämpningen. Sammanlagt har 50 brandmän aktiverats och vid fyratiden kunde de konstatera att huvudpalatset och norra annexet inte stod att rädda när även regelverket började brinna. Oerhörda skatter har brunnit inne. Förra året när det stod klart att Shuri upptagits på UNESCOs världsarvslista firade Okinawa händelsen med att måla om palatset för en fräsch uppdatering. Läs mer


1 kommentar

Vad menas med bakumatsu?

Ordagrant betyder bakumatsu (幕末) ”fortfarande shogunat” och är helt enkelt en förklarande beskrivning av shogunatets sista årtionde. Skall vi applicera ett svenskt ord får det bli något i stil med ”shogunatets sönderfall” eller ”kollaps”. Japanska historiker sätter upp två rejält snäva gränser, något som historiker normal försöker undvika. Den påbörjas med ankomsten av Perrys ”svarta skepp” 1853 och varar till Boshin kriget 1869. Därmed var shogunatets saga all och kejsaren var återställd som utövare av den politiska centralmakten. Ur det perspektivet är således begreppet bakumatsu oantastligt. Verkligheten är emellertid inget teaterstycke där draperiet öppnas och händelserna påbörjas, lika lite som verkligheten slutar när draperiet sänks. Läs mer


Lämna en kommentar

Från Tsushimas horisont

Bloggen har tidigare beskrivet ögruppen Tsushima (対馬) som ligger mitt emellan FukuokaKyushu och Pusan (부산) i Korea. I den här artikeln är tanken att se på omvärlden ur Tsushimas perspektiv, hur livet ter sig när man skall gå balansgång mellan sina politiska herrar och ekonomiska stöttepelare. I ett proto-koreanskt rike kallat Mahan (마한) och Bakan (馬韓) på japanska omnämns ön redan på 100-talet f.Kr., som då var en sammanhängande ö, och Izuhara (厳原) omtalas som den största byn. Fram tills 2004 det största samhället, numera sammanslaget med flera andra byar till det gemensamma Tsushima stad. Idag finns det nästan 40 000 bosättare på öarna (det har grävts kanaler och byggts broar) mot kanske drygt 1 000 invånare då. Redan vid den här tiden står det således klart att Tsushima var ”japanskt”, även om det inte direkt fanns någon japansk statsbildning då, mer än att det existerade ett Korea. Läs mer


1 kommentar

Bloggen 1 — Västvärlden 0

Hybris går ju före fall, trots denna insikt utropar bloggen idag en liten seger. Japan har tagit ett officiellt beslut att använda japansk namnordning vid latiniseringen av namnen. I svensk press kallas Japans premiärminister Shinzo Abe, för att följa den gängse koloniala namnordningen. Nåja, det där med kolonialt är kanske att ta i, men det är de facto ursprunget. I Japan är turordningen — på allt — från stort till litet. Det innebär att när japanen introducerar sig själv börjar hen med företaget, därefter avdelningen, titel, efternamn och slutligen förnamn.
Läs mer


Lämna en kommentar

Working holiday visum till Japan

Den 26 augusti undertecknade Japan och Sverige ett avtal om utökat medborgarutbyte mellan nationerna, man introducerade working holiday visum i ett bilateralt avtal. Avtalet skall träda i kraft senast 30 dagar efter respektive lands myndigheter har informerats. Sveriges working holiday avtal täcker åldrarna 18 – 30 år, många länder har en övre gräns vid 26. Läs mer