Minamoto no Sanetomo, 1192 – 1219 tredje shogun

Mordet den 13 februari 1219 på honom av hans brorson Kugyo har kommit att definiera historieskrivningen kring Minamoto no Sanetomo (源実朝), andra son till Yoritomo och tredje shogun i Minamoto dynastin. Han var en mer komplicerad person än enbart att för eftertiden enbart beskrivas som ett mordoffer. Troligtvis var han föga trakterad av sin arvsbörda, inget talar för att han var en storslagen krigare eller ens intresserade sig särskilt mycket för de martiala konsterna utöver det som pådyvlades honom i hans ungdom. Han var betydligt mer intresserad av poesi och buddhism. Modern, Hojo Masako, hade mer eller mindre fria händer att sköta shogunatet så som hon ansåg att det borde hanteras, ändå accepterade hon att han skulle mördas.

Soga no Umako – lèse-majesté extra ordinaire

Ett antal gånger i den japanska historien har det gjorts försök att lönnmörda kejsaren, Hirohito utsattes för åtminstone tre försök på 20- och 30-talet, och det fanns planer så sent som 1974 på att mörda honom. 1911 upptäcktes en plan för att mörda kejsare Meiji som kostade 24 vänsterkonspiratörer livet, på 1330-talet gjordes försök mot kejsare Go-Daigo enär hovet splittrats i en norra och en sydlig gren, i april 1290 gjorde Asahara Tameyori ett försök att mörda kejsare Go-Fushimi och 785 mördade prins Sawara rådgivaren Fujiwara Tanetsugu och det var på håret när att kejsare Kanmu strukit med. Det hade naturligtvis med dagens ögon ansetts som dråp eller vållande till annans död, men inte av dåtiden. Alla dessa försök misslyckades. Den ende kejsaren som dött i ett lönnmord är Sushun (崇峻天皇) som mördades vid Lucia år 592 i en attack iscensatt av Soga no Umako (蘇我馬子).

Abdikerande monarker

I sitt nyårstal till den danska nationen tillkännagav drottning Margrethe II att hon har för avsikt att abdikera tronen till förmån för kronprins Frederik som då tillträder som Frederik X den 14 januari. I år fyller hon 84 år och har suttit på tronen sedan 14 januari 1972, hon avgår sålunda på 52 årsdagen av sitt tillträde. För snart fem år sedan abdikerade kejsare Akihito, han var då 85 år gammal och hade suttit på Krysantemumtronen i 30 år. Sedan ett och ett halvt år tillbaka intas den brittiska tronen av Charles III som är 75 år gammal, och det höjs redan röster i England om att han borde träda tillbaka till förmån för William, prins of Wales. Det är först i modern tid vi fått vänja oss vid monarker som blir gamla på tronen. Victoria och Elisabeth II i England, Hirohito och Akihito i Japan, Gustav V och VI Adolf i Sverige. Traditionen påbjuder att monarken sitter på tronen tills livet rinner ur hen, men är den traditionen rimlig att upprätthålla när de kanske lever till tresiffriga tal? Och vilka blir konsekvenserna om det blir norm att en monark abdikerar när kraften inte längre räcker till?

En kinesisk spion i 1500-talets Japan

Enligt egen utsago skall han ha kidnappats av wako, de ”japanska” piraterna som under 1500-talet dominerades av kineser med säte på Taiwan eller några av de mer avlägsna öarna utanför Kyushus norra kust. Att Xu Yihou i sina missiv postulerade att han var ett offer för pirater har sannolikt ett flertal komplicerade och i varandra invävda orsaker. Stora Ming (大明) som Kina kallade sig självt under Ming perioden (1368 – 1644) hade nämligen infört haijin (海禁) som är ”havsförbud” som blev förebilden för Tokugawas sakoku politik, ett försök att isolera riket. I Kinas fall från de längs kusterna härjande piraterna. Xu Yihou som i Japan kallades Kyo Gigo (許儀後) ville bli tagen på allvar, skulle han ha lämnat Kina frivilligt, hade hans missiv högst sannolikt istället mötts av en oljelampa. Inte minst med tanke på hur misstänksamma de var i Beijing när det första brevet ankom 1590.

De japanska epokerna del 12; 931 – 957 Johei, Tengyo & Tenryaku

I slutet av januari 931 byter kejsare Suzaku (朱雀天皇) epoknamn till Johei (承平) som kan uttolkas till ”erhållen frid”. Den generella tolkningen är att det uttrycker en förhoppning att de skall ha lyckats blidka Sugawara Michizanes upprörda ande och att friden därför lagt sig över Kyoto. Det troligaste är att uttrycket är taget från boken om Han, den kinesiska dynasti som etablerade det vi idag definierar som Kina. I den står ” 今累世平を承け” i den japanska översättningen som ungefär är ”i den samlade världen är freden mottagen”. Sannolikt ville Suzaku uttrycka en liknande förhoppning för Japans del.