Japan inför THexit

2016-07-14 av rekishikan 7 kommentarer

Danske prins Joachim och kejsarinnan Michiko

Där TH står för Tenno Heika, eller Hans Majestät på japanska. Igår fylldes japanska medier av en rapport att kejsare Akihito, i Japan känd som Heisei, till hovförvaltningen framfört att han inom något år avser att abdikera. Sannolikt för att ge dem tid att planera för kröningsceremonier i samband med tillträdet av kronprins Naruhito. Kejsaren är 82 år gammal och hälsan är inte den bästa, men sannolikt har han snarare tagit beslutet för att lindra tillvaron för kejsarinnan Michiko.

Michiko är mjölnardotter och den första kejsarinnan av folket. Hennes far, Shoda Hidesaburo, ägde Nisshin Seifun, Japans största kvarnindustri, tänk Kungsörnen. Idag är Nisshin dominerande inom marknadssegmentet torkade nudlar. Den som någon gång har ätit en Cup Ramen har bidragit till kejsarinnans familjefinanser. Den japanska hovförvaltningen domineras av en samling konservativa knökar, många som har tjänat kejsarhuset i femtio generationer, och de hade oerhört svårt att acceptera att en kvinna av folket blev kejsarinna. Både kejsaren och hans far var intensivt intresserade av fiskstudier och besatt goda kunskaper i genetik. De var väl införstådda med att kejsarhusets ingifte med hovklanen Fujiwara måste avslutas. Kejsarens farfar Yoshihito, i Japan kallad Taisho var ett praktexempel på de genetiska problemen. Redan när sonen, Hirohito i Japan kallad Showa, var 20 år gammal utnämndes han till regent och fick överta faderns plikter. Hirohito blev också den kejsare som dokumenterat regerat längst, 62 år och två veckor, och lägger vi till hans år som regent blir det totalt 70 år. Kejsare Nintoku som regerade i princip hela 300 talet, från 313 till 399, slår det i och för sig med hästlängder, men källorna är inte exakt de mest pålitliga.

Under tiden som kronprinspar fick Michiko utstå mycket spott och spe från omgivningen i hovförvaltningen. Hon satt fel, klädde sig fel, förde sig fel och sade fel saker. Detta ledde till depressioner och ätstörningar och fram för allt att kronprinsen fick träda in och skydda henne från illviljans kolportörer inom hovet. Japanska kvinnor, särskilt de i Michikos generation, uppfostrades till att vara underdåniga, stillsamma och lydiga. Hon hade således som utomstående små förutsättningar att hävda sig gentemot en hovförvaltning med generationers historia inbyggd i väggarna. Den nuvarande kejsaren har lagt ner mycket energi under sin levnad på att skydda hustrun mot omgivningen, vid de få tillfällena som japanska media får tillgång till kejsarfamiljen är han alltid mån om att framhålla hennes insatser. Förmodligen i ett försök att stärka hennes ställning gentemot lakejmaffian. Sannolikt har han fattat beslutet för att lindra hennes återstående år och göra dem så behagliga de någonsin kan bli i den utsatta position de befinner sig.

Att japanska kejsare abdikerar är historisk norm. De blev det som kallas klosterkejsare, de tog nämligen tonsuren och drog sig tillbaka till ett buddistkloster varifrån de i själva verket för första gången fick möjlighet att utöva viss praktisk makt. När de satt på Krysantemumtronen hade de egentligen inget att säga till om. Kejsaren skulle avskärmas från den världsliga makten eftersom den var fylld av begär, något som stred mot buddistiska ideal, och som riskerade att underminera tronen. När han gick i kloster blev han fri från tronen och kunde därför blanda sig i politiken, men efter militärens övertagande av Minamoto klanen 1185 blev handlingsutrymmet begränsat. Trots detta fortsatte abdikationerna att vara norm fram till kejsarens farfars farfars farfar, kejsare Tomohito, i Japan kallad Kokaku som abdikerade 1817 men levde till 1840. Att farfar Yoshihito inte abdikerade var på grund av att Japan efter 1868 strävade efter att emulera västerlandet och europeiska kungar abdikerade inte utan satt kvar på tronen tills de avled. Japanerna såg detta som stoisk plikttrogenhet och valde därför att låta Yoshihito sitta kvar på tronen formellt, men låta sonen Hirohito agera statsöverhuvud.

Om Akihito gör verklighet av talet om abdikation har han således historiskt prejudikat, mer än två tredjedelar av de japanska kejsarna har valt att stiga av Krysantemumtronen frivilligt. De som satt kvar tills de dog gjorde det antingen för att de avled hastigt och lustigt, eller för att de bragtes om livet i samband med tvister om vem som rättmätig troninnehavare. Få var så plikttrogna och uthålliga som Nintoku med sina 86 år på tronen.

Nuvarande kejsaren och Michiko som nyförlovade

Uppdatering 2017-12-02

Den japanska regeringen har fått igenom en lag i parlamentet som låter kejsare Akihito abdikera den 30 april 2019. Från den 1 maj samma år kommer han då att för det japanska folket benämnas Heisei Tenno eller kejsare Heisei efter den regentperiod han varit statsöverhuvud. Vad den nya regentperioden som kronprins Naruhito inleder skall heta tillkännages när han tillträder. De flesta har spekulerat i att kejsaren skulle få lov att stiga åt sidan redan 2018, men förlängningen av ett år har sannolikt tillkommit för att hovet behöver förbereda både avgångs och tillträdesceremonier. Normalfallet är ju en statsbegravning, men det skall förhoppningsvis inte bli aktuellt i rådande situation.

Tronskiftet får en hel del praktiska konsekvenser. Innevarande år – 2017 för oss – betraktar japanerna som Heisei 29 och det innebär att de fyra första månaderna under 2019 motsvarar Heisei 31, vad som kommer därefter är tills vidare en välbevarad hemlighet. Men ett rimligt antagande är att centralbanken vill spara in på sina utgifter för valutatillverkning genom att stoppa sedelpressarna och myntpräglingen och komma ut med nya sedlar och mynt i samband med kronprinsens tillträde som kejsare.