歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Vila i frid Heisei, välkommen Reiwa

1 kommentar

Om en månad går en era i graven. Heisei (平成) slutar existera när kejsaren, som den förste i modern historia abdikerar, i fornstora dar var det närmast obligatoriskt, den 30 april. Perioden började när han tillträdde den 8 januari 1989, det ger 30 år och 113 dagar, eller 11 070 dagar totalt med Akihito på tronen, dagen efter tar kronprinsen Naruhito över som Japans 126:e kejsare i en kröningsceremoni med inslag som kan dateras 1 300 år tillbaka i tiden. Därmed inleds perioden Reiwa (令和), som mot all tradition tillkännagavs redan idag, en månad innan det börjar gälla. Anledningen är att dateringsalgoritmer i datorer skall få en månad på sig att ställa om. Detta inlägg kommer att bli det som tar upp nutidshistoria då det blir en genomgång hur japanerna har upplevt dessa dryga 11 000 dagar. Häng me’.

Heisei är det som kallas nengo (年号) på japanska, periodepitet låter lite förmätet på svenska men icke desto mindre är det betydelsen. När kejsaren nu abdikerar kommer han att tituleras dajo tenno (太上天皇) ungefär kejsare emeritus som ett slags pensionerad professor. Medan Europa jublade över Berlinmurens fall gick Japan en ekonomisk katastrof till mötes, i december samma år sprack den s.k. bubbelekonomin. Investeringar i fastigheter och aktier, som till synes aldrig kunde sluta stiga i värde slog i taket, överbelånade tvingades återbetala sina lån, panikförsäljning vidtog och börsen föll med mer än 60 %, markpriserna i Tokyo halverades. Krogar slog igen, neonljusen släcktes, folk friställdes, för första gången träffade man på hemlösa på Tokyos och Osakas gator. Festen var över, Japan fann sig nu i samma ekonomiska stagnation som Europa.

Kalla krigets slut, Malta överenskommelsen, Gulfkriget och Sovjetunionens upplösning innebar inledningen till det vi idag kallar globalisering. Inför övergången till Heisei hade slagordet under Showa (昭和), den föregående eran, varit kokusaika (国際化) eller internationalisering. Sony köpte upp Columbia Studios och Mitsubishi Jisho köpte Rockefeller Center. Japan ville spela med på lika villkor, satsade på utbildning i språket för utlänningar, anställde dem i företagen. Men när bubblan sprack gällde det att se om det egna huset, att anställa utlänningar samtidigt som egna medborgare gjordes hemlösa hade varit att utmana den inhemska opinionen. Men villkoret för att hänga på i globaliseringen var gedigna kunskaper i engelska och det har aldrig varit Japans styrka, när japanskkunniga utlänningar drog ören till sig och flyttade hem eller över till gaishikei kigyo (外資系企業), utlandsägda företag, blev globaliseringen inte en gångbar återhämtningsmetod för Japan. Landet blev mer introvert.

Japanerna har alltid varit flitiga sparare, en 40 åring med 400 000 kronor på banken är normalt, det dubbla är inte ens onormalt. När den ekonomiska fimbulvintern stod i farstun och stampade drog de öronen till sig och tvärstannade sin konsumtion, lån amorterades ned, priserna sjönk och med dem räntorna. Sedan 20 år lever Japan med negativa räntor, ett huslån idag betingar kanske 0,5 % i ränta, en skicklig förhandlare kan ibland få ned det till 0,3 %. Resultatet är att Japan levt med deflation nästan lika länge. En viss omsvängning har noterats på senare år. Gamla välkända produkter kommer nu ut i nya förpackningar, samma gamla pris, men ofta med 10 % mindre innehåll. Inflation kommer insmygande bakvägen, men det går också notera lång levnadstid på hyllorna. Japanska konsumenter är trögrörliga och ”smyginflation” uppfattas närmast på nivå med penningtvätt.

Japan hade inte mindre än tre premiärministrar det året, Takeshita Noboru, Uno Sosuke och Kaifu Toshiki. Anledningen var att Uno Sosuke snålat in på sin älskarinnas ekonomi, och är det något japaner inte tolererar så är det försmådda älskarinnor, så han tvingades avgå redan efter två månader i ämbetet. När hon gick ut i pressen med att han dragit in på hennes underhåll var hans saga slut. Men det här blev även inledningen till fallet av det som kallades ”55 år system”, nämligen att LDP sedan 1955 styrt landet genom att inom partiet hålla samman olika fraktioner. Lite som om Rosornas Krig mellan SAP och LO hade varit ett kallt krig. Japans hamnade i partipolitisk upplösning. Var och varannan vecka hoppade politiker av och bildade nya partier. Oftast i protest mot något, sällan eller aldrig med ett genomtänkt reformprogram. Följden blev att socialistpartiets Doi Takako blev ledare för Japans största parti. Under slutet av perioden har LDP någorlunda återtagit sin ledande roll, mest beroende på inkompetens hos oppositionen.

I god stil inleddes Heisei också med en av de största mutskandalerna i landets historia, åtminstone sedan Lockheed skandalen på 70-talet. Den kallas Recruit skandalen efter företagsgruppen som låg bakom den. De publicerade varje vecka telefonkatalogstjocka tidskrifter med jobbannonser och lediga lägenheter. Den sortens annonser är alldeles för kostsamma att sätta in i vanliga tidningar. Ezoe Hiromasa, företagets grundare, hade placerat ut stora aktieposter i ett dotterföretag som skulle börsintroduceras hos olika politiker och höga ämbetsmän som vid börsnoteringen kunde kamma hem miljonvinster. Partiledare och vice-ministrar (statssekreterare) tvingades avgå och Ezoe fick ställa in sig i rätten.

Men det förekom även goda nyheter det året, inte minst inom nöjesindustrin. Nintendo släppte sin första Game Boy och Doraemon inledde en filmkarriär, varje år under sommarlovet, med undantag för 1992, har det släppts en ny Doraemon film till japanska skolbarns oförställda förtjusning. NHK, Japans public service, startade två satelitkanaler, eisei hoso (衛星放送) blev något av årets nyckelord. Studio Ghibli släppte Majo no takkyubin (魔女の宅急便) ung. Trollpackans budservice, svensk titel Kickis expressbud där Visby stod förebild till miljön. Och på den rent personliga fronten utexaminerades bloggen från ett japanskt universitet med en Masters i ekonomi och påbörjade en anställning hos en av Japans största landsomfattande varuhuskedjor. Den stora nyheten på bokfronten var NO to ieru nihon (NOといえる日本), ”Ett Japan som kan säga NEJ” som skrevs av Ishihara Shintaro, en konservativ politiker, sedermera guvernör över Tokyo, och Morita Akio, Sonys ordförande. Den var så kontroversiell att CIA beställde fram en snabböversättning eftersom författarna framhöll att man kunde få USA på knä genom att vägra förse dem med RAM minneschips, då de exklusivt tillverkades i Japan.

Genom övergången till 90-talet kommer vi in i de tre decennier som utgör periodens kärna, 90-talet, 00-talet och 10-talet. Även om likheterna är stora finns det också tydliga skillnader. Den största ekonomiska reformen inleddes redan 1989. Japan höjde momsen, i Japan kallad konsumtionsskatt, shohizei (消費税), från 3 % till 5 %, därefter höjdes den till 8 % 2014 och kommer högst sannolikt att höjas till 10 % under året och effektueras 1 januari nästa år, lagom till olympiaden. Den anses nödvändig för att Japan skall klara av att hantera det som varit periodens verkliga politiska utmaning, nämligen en allt mer åldrande och sjuklig population, i japan benämns det koreika shakai (高齢化社会), hög medellivslängd och lågt barnafödande är grundorsaken. Samtidigt med att politikerna vill ha ut fler kvinnor i arbetslivet har de gjort alldeles för lite för att lätta på deras traditionella bördor med att ta hand om sjuka svär- eller egna föräldrar samt barnuppfostran. Såväl barndaghem som ålderdomshem är övervägande i privat regi och ligger därför utom räckhåll för de underbetalda jobb som i första hand erbjuds kvinnor. De har visat sig oförmögna att lösa denna ekvation eftersom finansdepartementets ständiga svar på reformönskningar är att det inte finns pengar. Momshöjningen förväntas råda bot på detta dilemma. Om det får önskad effekt får vi svaret på i Reiwa perioden.

Det som verkligen har en tendens att fortskrida i en sköldpaddas fart i Japan är sociala förändringar. Västerlänningar bosatta i landet tävlar ibland om att jämföra när förändringar i deras eget land äntligen ankom till Japan. Ofta hamnar resultatet på mellan 30 och 50 år, lite beroende på fenomen. Skilsmässor har alltid haft en betydligt lägre frekvens i Japan, men det senaste decenniet har de gradvis ökat. Däremot så är tendensen att avstå förhållanden något som Japan under Heisei perioden har blivit världsledande i. Andelen personer under 40 år som aldrig varit i en relation har aldrig varit högre. Av ogifta män upp till 34 år anger 60 % att de inte befinner sig i en relation, samma siffra för kvinnorna var 60 %. Hela 42 % av männen och 44 % av kvinnorna tillstod att de var oskulder. Trots detta uppger nästan 90 % att de vill ”gifta sig någon gång i framtiden”. Problemet är att ingen av dem är riktigt säkra på när den perioden infaller. En liknande tendens har börjat skönjas även i europeiska länder och det kan därför finnas goda skäl för sociologer att ta en närmare titt på utvecklingen i Japan under just Heisei perioden för att få en uppfattning om vart vi kan vara på väg.

Exempelvis uppgår andelen ogifta män mellan 35 och 39 år gamla till 32 % och mellan 40 och 44 år till 25 %, motsvarande siffror för kvinnor är 24,5 % och 19,5 %. Vid varje undersökning har dessa siffror ökat. Det finns en del olika teorier om varför det blivit så här, men forskarna är inte överens och studieobjekten själva är ofta otydliga. Det kan vara allt ifrån att det är ”bökigt” till att kvinnor har blivit för maskulina till att de har inget behov av barn eller att ta hand om besvärliga svärföräldrar. Många män föredrar att inleda förhållanden med virtuella kvinnor eftersom de då kommer att leva upp till hans fantasier om hur han vill ha ett förhållande och för kvinnorna är motsvarigheten en kudde som kramar om henne på natten. Resultatet blir dock otvetydigt att ensamhet sprider sig, och i kölvattnet av det mentala problem.

Det kanske största mentala problemet under perioden har varit det som går under benämningen hikikomori (引き籠り), nästan undantagslöst män som stänger inne sig i bostaden. Enligt den senaste undersökningen från Socialdepartementet är 615 000 äldre japaner (40 – 64 år) och 541 000 yngre (15 – 39 år) hikikomori. De går ut på natten och köper cigarretter i en automat, kanske några burkar öl på närmsta jourbutik och i övrigt låter modern vakta upp på honom tills hon en dag går bort och han inte längre vet hur han skall hantera sin situation. Då går han till närmsta station, köper en plattformsbiljett och hoppar ut framför första ankommande tåg. I Japan debiterar tågbolagen självsläckarens familj för förseningar, men då de redan gått ur tiden blir det en omständlig procedur med indrivning och tvångsförsäljning av fastigheten om de ägt den. Eftersom de aldrig söker sig till psykvården står myndigheter och de som arbetar med problem kring mentala frågor ofta hjälplösa.

En annan stor förändring, särskilt de tio senaste åren, är att Japan har blivit ett stort turistland. Detta beror främst på att Sydkorea, Hong Kong, Taiwan och Kina ekonomiskt har knapat in på Japans stora försprång. Att åka till Japan från dessa länder är inte lika kostsamt som det var före 2010. De kinesiska turisterna har även bidragit till skapandet ett nytt ord i Japan, bakugai (爆買い) som ordagrant är ”explosionshandla”, det gäller främst artiklar där kineserna inte litar på sina inhemska leverantörer, mediciner och läkemedelsprodukter är exempelvis starkt efterfrågade. Det händer att en turistbuss stannar framför den lokala Matsukiyo, kort för Matsumoto Kiyoshi, en landstäckande kedja av apotek som säljer receptfria läkemedel, och när de lämnar en timme senare gapar hyllorna tomma till förtret för grannskapet som behöver huvudvärkstabletter eller vitaminer. Nästa år till olympiaden förväntar man sig 40 miljoner besökare under året, och för att hotellnäringen skall få full utdelning infördes hårda restriktioner på AirBnB förra året. De tappade då nästan 80 % av uthyrarna när Japans nya minpaku (民泊) lag trädde i kraft för att rensa ut bland avarterna. De ligger fortfarande under tidigare toppsiffror, men har återhämtat sig väl.

Fram till inträdet av 90-talet hade japanska företag opererat på en skyddad inhemsk marknad, utländska produkter var lyxbetonade eftersom de ofta hade höga tullar, det gjorde att de togs in i små mängder och priserna uppskörtades för att importören skulle få hem någon vinst. Yenens värde sköt i höjden och när den var som starkast stod den i 79,75 ¥/$. Därmed uppstod en marknad för parallellimport från USA av inhemskt producerade varor. Exempelvis åkte en driftig japan över till Hawaii och löpte upp alla Nikon kameror han kunde hitta, tog hem dem till Japan, sålde dem för 30 % under det japanska priset och tjänade ändå en rejäl hacka. Det var hög tid för den stora avregleringen och första halvan av 90-talet kom att kännetecknas av hårda förhandlingar med USA om att öppna upp den japanska marknaden. 1991 fick de igenom att marknaden för oxkött och apelsiner skulle avregleras. De som drog mest nytta av det var Australien och Indonesien.

Boeki masatsu (貿易摩擦), handelsfriktion, blev det nya modeordet och de flesta rynkade pannorna när det kom på tal. Men på hemmaplan kunde japanerna glädja sig åt ett nytt snabbare tågset på Shinkansen (新幹線) kallat Nozomi som kom upp i farter på 325 km/tim, dessutom påbörjades utbyggnaden av nya linjer norrut. I januari 1993 tillkännagav hovet kronprinsens trolovning till Wada Masako en junior diplomat i utrikesförvaltningen. Det var första gången en blivande kejsare gifte sig med en yrkesverksam kvinna och det skulle få genomslag bland japanska kvinnor. Japan gick plötsligt i ett kejserligt bröllopsrus, de ekonomiska problemen såg inte lika dystra ut. 1993 var också året Japan fick tre nya partier och med Hosokawa Morihiro fick Japan sin första premiärminister som inte var medlem i LDP sedan 1955.

1994 var ett stort kulturellt år för Japan. Då släppte Sony sin PlayStation och Sega sin Saturn, men det var också året då Oe Kenzaburo tilldelades Nobelpriset i litteratur, den andra japanska pristagaren. En annan stor nyhet var att Kansai flygplatsen i havet utanför Osaka öppnade för trafik. Det var också året då Anne Franks dagbok släpptes i sin helhet. Upp till dess hade avsnitten som berörde sex, och hennes kritik av modern refuserats. 1995 däremot började i sorgens tecken, den 17 januari väcktes Kobeborna kvart i sex på morgonen av en fruktansvärd jordbävning. 6 434 personer avled, 43 792 skadades allvarligt, 104 906 fastigheter totalförstördes, utöver det brann 7 036 till grunden och 144 274 var allvarligt förstörda, men skulle gå att reparera. Händelsen kom att sätta tonen för hela året. Inte minst eftersom Aum Shinrikyo två månader senare genomförde sin sarin gasattack i Tokyos tunnelbana. Lyckligtvis klantade de till det så endast 13 personer avled, men hela 5 510 fick svårare och lättare skador. Förra året satte Justitieministeriet punkt för terrorattacken då samtliga dömda som fortfarande var i livet avrättades. Den 4 september var en sorgens dag på Okinawa först på dagen körde en marinsoldat ihjäl en mor och hennes två barn, senare på kvällen våldtog tre amerikanska soldater en 12 år gammal flicka. En händelse som genljuder än idag i relationerna mellan de bofasta och militären på huvudön.

Med inträdet i 1996 fick vi två kulturella bidrag från Japan som hade världsomspännande genomslag, en var någorlunda kortlivad, den andra är med oss än idag. Tamagochi var en billig leksak, ett virtuellt husdjur som skulle matas, nattas, tröstas och skötas om; annars avled det. Den kan möjligen ha bidragit till dagens demografiska utmaningar och oviljan att ingå förhållanden. Den andra var Pokémon, eller ”fickmonster”, det började som samlarkort kopplade till ett tv program. Idag, en av de mer populära spelapparna på våra smartphones. 1997 var året då filmförsäljningen skulle nå sin absoluta topp, digitalkameran och hemsidorna stod för dörren. Japan fick också ett nytt ord i språket, sokaiya (総会屋) ung. bolagsstämmosnubbe, och nej det var inte en aktieaktivist. Men precis som SSU aktivister håller de endast ett fåtal aktier, men de är inte där för att diskutera moral, etik eller miljömedvetenhet. Istället är det yakuza som har samlat pinsamma uppgifter om företagsledningen som de hotar ställa frågor kring. På detta sätt är det inte utpressning eftersom det är legitimt att ställa frågorna som aktieägare på bolagsstämman. Ledningen ville helst undvika det, och betalade gladeligen för att slippa besvara dem. Företrädare för fyra stora bolag arresterades för förskingring, men gangsterna undkom. Det var också året som västvärlden, genom tv mediets försorg, för första gången konfronterades med gråtande ursäktande VD:ar. Yamaichi Fondkommissionär gick i konkurs och VD Nozawa Masahira stod framför kamerorna, storgrät, bugade sig och sade: ”Det är inte de anställdas fel, inte de anställdas fel!”. Sammanlagt skulle fyra mellanstora fondkommissionärer gå i konkurs årets sista månader.

De två sista åren på 90-talet såg flera nya partibildningar och sammanslagningar. Men vi ser nu tecknen på att Japan ömsar skinn från en tillverkningsmakt till en konkurrent med USA om kulturkonsumenterna. 1998 är året de sätter rekord i produktion av CD-skivor, 457 miljoner skivor produceras och man säljer musik för 588 miljarder yen (≈47 miljarder kronor), 52 miljoner videokassetter till ett värde av 212 miljarder yen (≈17 miljarder kronor). Det var också året som Japan stod värd för sin andra vinterolympiad, denna gång i Nagano. Under några veckor stod Japan i centrum för världens intresse. En nyhet var att många länders tv-bolag, dock inte SvT, hyrde in studenter från deras egna länder som studerade japanska, historia, litteratur eller kultur i Japan som ett slags kulturella bisittare och analytiker för att komma ifrån den traditionella rapporteringen om geishor, körsbärsblommor och samurajer och försöka förklara det som många upplevde som oförklarligt.

Detta skedde mot bakgrund av det som i Japan kallades nihonjinron (日本人論), en historisk och kulturell debatt om vad det innebär att vara japan. Den uppstod som en reaktion till ett nytt begrepp, shinjinrui (新人類), ”nya människoarten”, inte så att de ersatte homo sapiens men de vände sig mot traditionella japanska värderingar. Den ekonomiska nedgången innebar att de japanska storföretagen inte nyanställde i samma takt som tidigare. Utexaminerade från prestigeuniversitet var inte längre garanterade livslång karriär i banker, Toyota, Sony, NTT eller någon av de andra kolosserna. Företagen såg fram emot tuffare konkurrens om de kvarvarande arbetstillfällena, ungdomarna reagerade istället med en traditionell japansk inställning, shikata ga nai (仕方がない) eller ”det kan inte hjälpas, inget att göra något åt”. Många struntade helt enkelt i att söka fast anställning. De blev det som istället kallas furiitaa (フリーター), ett portmanteau på free och arubaitaa, en som jobbar fritt och tar korttidsanställningar. Ofta för att spara ihop pengar så de kan åka utomlands en månad eller två. Den äldre generationen tyckte ungdomarna var obegripliga, vanlig förekommande inställning i många länder, ett nytt fenomen i Japan. Vid ingången till det 21:a århundradet stod Japan på tröskeln till den största sociala omvandlingen sedan gekokujo (下剋上).

Som alla andra inledde Japan med att storslaget fira år 2000 (jodå, tekniskt är det 1900-talets sista år) med storslagna fyrverkerier, och som alla andra var de lättade över att Y2K problemet som haussats under det tidigare decenniet aldrig resulterade i några flygplan som föll ner ur himlen för att datorerna ombord tvingades dividera med noll. Premiärminister Obuchi (bilden i ingressen) förs till sjukhus akut med en stroke, ny premiärminister blir Mori Yoshiro, som nu är ordförande för olympiakommittén som skall genomföra nästa års olympiad. Han driver igenom en ny lag som tillåter storskaliga shoppingcenters, de gamla familjebutikernas död inleds, men det får också effekter för varuhuskedjorna. Den första som får stänga sin entrédörr är Yurakucho Sogo. Japan får en ny sedel, 2 000 yen, än idag är det sällan någon som använder den, men på Okinawa är den populär eftersom Shurijo (首里城), det gamla kungapalatset avbildas. Ånyo fick Japan en ny premiärminister, Koizumi Junichiro, till skillnad från sina företrädare skulle han bli långlivad och inneha posten i fem år. Men det som mer än något annat kom att dominera händelserna i Japan, var det som skedde i New York den 11 september. Det skedde samma dag som man i Japan fick sitt första fall med galna kosjukan. Ett så pass dåligt omen att tv-bolagen valde att spela sorgemusik mellan nyhetsinslagen. Utan fanfarer införde JR East Suica kortet för enklare resor. Ladda det med pengar och du kan inte bara resa, men även handla allt du behöver på stationerna, numera även utanför dem. Än idag ett av Japans mest använda betalkort.

I 2003 väcktes japanernas intresse för sin historia lite extra, det året firades nämligen 400 års minnet av att Tokugawa Ieyasu utnämndes till shogun och Edo bakufu (江戸幕府), det vi kallar Tokugawa shogunatet etablerades. Det var också året ett nordkoreansk spionfartyg förliste utanför Kyushus sydvästra kust. Därmed försämrades relationerna som tinat året innan då premiärminister Koizumi lyckades förhandla fram att Nordkorea släppte fem kidnappningsoffer. Det var också året då Miyagi prefektur i nordöstra Japan upplevde en kraftig jordbävning som tog med sig 5 000 fastigheter och skadade mer än 700 personer. Vad ingen förstod var att den var ett förskalv till vad som skulle komma åtta år senare. 2004 var året då mobiltelefoner fått spridning även till den äldre delen av befolkningen, och därmed fick Japan ett nytt ord oreore sagi (オレオレ詐欺) som innebar att äldre människor fick ett textmeddelande från deras ”barnbarn” vars bil gått sönder, eller de hade somnat på Shinkansen och vaknat upp 200 km hemifrån och behövde omedelbart pengar. Snälla och ovetande farmor satte då in 50 000 yen på det kontonummer de angav och pengarna plockades ut fem minuter senare. Det var också året då Japan nådde toppen på sin befolkningsstatistik, sedan dess har de minskat. Nästa år beräknas det finnas 7,8 miljoner färre japaner än 2004, ett Sverige minus Stockholm.

Japan har lätta passagerarfordon, de kallas keijidosha (軽自動車) och i inledningen av Heisei höjdes gränsen för motorernas storlek från 550 cm² till 660 cm², de hade i 2005 blivit så populära att nummerskyltarnas kategorinummer behövde en tredje siffra. Det var också året då det första passagerartåget med Maglev drift, populärt kallad Linimo, öppnades i Aichi prefektur, men än så länge kör den inte fortare än 100 km/tim, avståndet mellan stationerna är för kort. 2006 skulle domineras av insiderhandel och aktiemanipulationer, flera kända aktörer anhölls och åtalades. Men det var också året då ungdomar upp till 30 år gick över till att läsa böcker på sina mobiltelefoner, speciellt manga då de kunde få i dem färg. Papperet i den tryckta versionen är av för dålig kvalité för att hantera färgtryck. Sin vana, inte helt otrogen, inleddes året med en mindre katastrof. Snöstormar krävde 154 liv runt om i Japan. Det var också året de förbetalda betalkorten tog plats i japanernas mobiltelefoner. Det infördes också en 18 års gräns för inköp av datorspel med våldsamt eller sexuellt innehåll. Koizumi avgår som premiärminister och efterträds av Abe Shinzo.

Japanerna fick uppleva gladare nyheter under 2007, forskare vid Nationellt Centrum för Cancerforskning fick fram en metod som tillät dem att tillverka leverceller av underhudsfett. Det var också första gången Japan upplevde lite inflation på tio år, visserligen var prishöjningarna endast 0,1 %, men många hoppades att det skulle innebära slutet för deflationsekonomin. Det var också året som Tokyo fick optiskt fibernät. Under 2008 skulle Miyagi prefektur uppleva inte mindre än tre större jordbävningar, en förvarning om vad som skulle komma två år senare. Det var också året Japan sänkte myndighetsåldern från 20 till 18 år. Det var också första gången på nästan 14 år som yenen bröt igenom och noterades över 100 yen till dollarn. Det var också året som såg tillkomsten av termerna soshoku danshi (草食男子) och nikushoku joshi (肉食女子), relationerna mellan könen var på väg att byta plats.

I 2010 skulle satelliten Hayabusa landa på en asteroid och återvända till jorden intakt med provtagningar från asteroidens yta. Men det var också året då Japans nationella flygbolag JAL tvingades ansöka om rekonstruktion. Det var också året som konsekvenserna av global uppvärmning gick upp för japanerna, rekordtemperaturer noterades konstant under sommaren och flera platser upplevde temperaturer på över 38 grader två veckor i sträck, på fem platser understeg temperaturen aldrig 25 grader på mer än en månad. Nästan 500 personer dog i värmerelaterade sjukdomar. Men året som mer än något annat har dominerat nyheterna i Japan och utomlands inträffade den 11 mars 2011. Då upplevde Miyagi prefektur en jordbävning på en magnitud uppmätt till 9,0 och en tsunami på över tio meter som orsakade en härdsmälta i atomkraftverket i Fukushima. Nästan 16 000 döda, 6 000 skadade och 2 533 personer som fortfarande saknas, enligt Världsbanken uppskattas de ekonomiska skadorna till 235 miljarder dollar. Japan flyttades hela två meter närmare USA, närmsta grannen i öster. Ett dygn blev 1,8 mikrosekunder kortare eftersom jordens rotationshastighet ökade som en följd av omfördelad distribution av planetens massa. Denna megakatastrof har sedan dominerat Japan de senaste åtta åren. Varje litet steg mot återhämtning rapporteras med illa dold stolthet i media. Olympiaden i Tokyo nästa år förväntas bli den slutgiltiga punkten och Japan skall försöka visa fram sitt bästa ansikte i 4k.

Heisei kan tolkas som ”fredstillkomst” och det har sitt ursprung i två olika sutror, det ena uttrycket är chihei tensei (地平天成) ”fredlig jord är himmelns tillblivelse” och den andra är naihei gaisei (内平外成) ”inre frid yttre tillblivelse” från vilket de två tecknen tagits. För togs det fram av spåmän, divinatorer som läste sköldpaddsskal och en och annan historiskt bildad rådgivare till kejsaren. I modern tid är det buddistiska abbotar, historiker och lingvister som slår sina kloka huvuden ihop. Det är således ett kommittéarbete och då det varit känt en tid att kejsaren önskade abdikera har de haft god tid på sig att resonera sig fram till Reiwa. Ordet betyder ungefär ”påbjuda fred” och är hämtat ifrån Manyoshu (万葉集) en poesisamling från 759. Det andra tecknet 和 är ett av de vanligaste i periodnamnen eftersom det också används för Yamato (大和) som är ”stora stillheten” ett av de traditionella namnen på riket.

Annonser

En tanke på “Vila i frid Heisei, välkommen Reiwa

  1. Ping: Reiwa förhoppningar och betydelse | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.