歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japans försämrade relationer till Korea

Är Japans relationer med Korea i utförsbacken? Historiskt har nationernas förhållande varit volatilt, från 500-talet och framåt hjälpte den japanska kejsaren Paekche – ett av tre koreanska riken – att stå emot erövringsförsök från de andra två. På 700-talet kunde de inte stå emot längre och västra Japan blev ett enda stort flyktingläger då de erövrade gjorde vad de kunde för att undkomma. Det gav Japan ett stort antal skriftlärde. I slutet av 1500-talet försökte Toyotomi Hideyoshi sig på att erövra Korea, men när han avled smet japanerna hem, de förstod aldrig riktigt vad de hade att göra där. Under 1600-talet och framåt skickade koreanska kungar ambassader till Japan för att gratulera varje ny shogun till sitt tillträde. I slutet av 1800-talet stred Japan mot Ryssland och Kina om herraväldet över Korea och avgick med segern. Först var Korea ett protektorat och när de opponerade sig mot det kolonialiserade Japan helt sonika halvön. Det delade Korea har sedan krigsslutet utgjort ett särskilt problem för Japan. Just nu mer än det brukar. Läs mer

Annonser


22 kommentarer

Den förste kejsaren av den nya stammen – Meiji och hans tid

Ett tidigare inlägg tog upp den siste kejsaren av den gamla stammen, detta behandlar hans son. Den första av den nya stammen. Han föddes den 3 november 1852 och fadern gav honom namnet Sachinomiya, han tog sig namnet Mutsuhito i samband med att han blev vuxen men för japanerna och omvärlden är han känd under sitt postuma namn, Meiji, ungefär ”upplyst styre”. Hans tid omfattar såväl gyokuza, ”juvelsätet” som var den upphöjda tatami plattform som kejsaren satt på innan de tog fram Krysantemumtronen åt Meiji som lämpligare för en kejsare som förväntades ha samröre med såväl utländska sändebud som statschefer. Han var samtida med inte mindre än tre svenska kungar, Karl XV, Oscar II och Gustaf V. Han träffade ingen av dem, men Oscar II förärade honom Serafimerorden 1881. Läs mer


4 kommentarer

Ibaraki prefektur

Eller som det i folkmun allt för ofta uttalas, Ibaragi, är ett sammelsurium av överblivna rester från de gamla provinserna, han 藩 när de omvandlades till dagens prefekturer, ken 県. Huvudstommen är den gamla Hitachi provinsen, men där dagens elektronikföretag skrivs 日立 så skrevs provinsen 常陸. Den gamla provinsen var mest känd för att domänen Mito 水戸 ingick i den. Här huserade en gren av Tokugawa klanen som var shogunatets främsta stöttepelare, inte minst under sammanbrottet i mitten av 1800-talet. Många hade önskat sig att den nya prefekturen skulle kallas Mito prefektur, men det nya styret ville inte ha något som påminde om Tokugawas makt. Läs mer


4 kommentarer

Kejsaren var Japans bäst bevarade hemlighet

Idag fyller den japanske kejsaren 82 år och det är helgdag i Japan. Kejsarpalatset öppnar upp vissa omgivningar för allmänheten som kan komma och lyckönska majestätet till att ha lurat döden ännu ett år. Den här gången berättigat då han varit svårt sjuk under vissa perioder. Akihito är endast den andre kejsaren som egentligen är känd av folket och som de tillåts beskåda. Länge var kejsaren en av rikets bäst bevarade hemligheter.
Läs mer


2 kommentarer

Himlens regent står över det politiska

Vad innebär det att vara kejsare av Japan och hur skiljer det sig från andra statsöverhuvuden som ärver sin position? Första problemet är begreppet kejsare. Det japanska statsöverhuvudet kallas på japanska Tenno (天皇) som egentligen betyder ”Himmelns Regent” och för ungefär 1500 år sedan kallades han Tenshi (天子) som betyder ”Himmelns Barn” men som oftast omskrivs till ”Himmelns Son” eftersom Krysantemumtronen med ytterst få undantag besatts av män. På japanska använder man Teio (帝王) om en västerländsk kejsare (romerska eller tyska exempelvis) och begreppet Kotei (皇帝) om asiatiska kejsare, t.ex. från Kina. Det är därmed uppenbart att man betraktar det egna statsöverhuvudet som något unikt och som skiljer sig från de i andra länder. Läs mer