歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


27 kommentarer

Den förste kejsaren av den nya stammen – Meiji och hans tid

Ett tidigare inlägg tog upp den siste kejsaren av den gamla stammen, detta behandlar hans son. Den första av den nya stammen. Han föddes den 3 november 1852 och fadern gav honom namnet Sachinomiya, han tog sig namnet Mutsuhito i samband med att han blev vuxen men för japanerna och omvärlden är han känd under sitt postuma namn, Meiji, ungefär ”upplyst styre”. Hans tid omfattar såväl gyokuza, ”juvelsätet” som var den upphöjda tatami plattform som kejsaren satt på innan de tog fram Krysantemumtronen åt Meiji som lämpligare för en kejsare som förväntades ha samröre med såväl utländska sändebud som statschefer. Han var samtida med inte mindre än tre svenska kungar, Karl XV, Oscar II och Gustaf V. Han träffade ingen av dem, men Oscar II förärade honom Serafimerorden 1881. Läs mer


Lämna en kommentar

Svart dag, även för 150 år sedan

Den 4 januari 2016 är en mörk dag i svensk historia, dagen då det krävdes legitimation för att ta sig mellan Danmark och Skåne. Intressant nog drabbar det inte resenärerna från Kastrup till Arlanda eller Landvetter. I ett enda svep går vi närmare 100 år tillbaka i tiden när det gäller utbyte i regionen Skåne – Själland. Går vi närmare 150 år tillbaka i tiden var den 4 januari en mörk dag i Japans historia. Det var dagen Tokugawa shogunatet formellt föll och den politiska makten överlämnades till kejsaren. Läs mer


4 kommentarer

Kejsaren var Japans bäst bevarade hemlighet

Idag fyller den japanske kejsaren 82 år och det är helgdag i Japan. Kejsarpalatset öppnar upp vissa omgivningar för allmänheten som kan komma och lyckönska majestätet till att ha lurat döden ännu ett år. Den här gången berättigat då han varit svårt sjuk under vissa perioder. Akihito är endast den andre kejsaren som egentligen är känd av folket och som de tillåts beskåda. Länge var kejsaren en av rikets bäst bevarade hemligheter.
Läs mer


2 kommentarer

Himlens regent står över det politiska

Vad innebär det att vara kejsare av Japan och hur skiljer det sig från andra statsöverhuvuden som ärver sin position? Första problemet är begreppet kejsare. Det japanska statsöverhuvudet kallas på japanska Tenno (天皇) som egentligen betyder ”Himmelns Regent” och för ungefär 1500 år sedan kallades han Tenshi (天子) som betyder ”Himmelns Barn” men som oftast omskrivs till ”Himmelns Son” eftersom Krysantemumtronen med ytterst få undantag besatts av män. På japanska använder man Teio (帝王) om en västerländsk kejsare (romerska eller tyska exempelvis) och begreppet Kotei (皇帝) om asiatiska kejsare, t.ex. från Kina. Det är därmed uppenbart att man betraktar det egna statsöverhuvudet som något unikt och som skiljer sig från de i andra länder. Läs mer