歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Valfångstens historia i Japan

Japaner undviker generellt konfrontationer och det är en bidragande orsak till att Japan ibland beskrivs som en ekonomisk elefant, men en politisk mygga. De tycker helt enkelt att det är obehagligt att vara drivande i utrikespolitiska spörsmål såvida det inte råder global koncensus kring ämnet, då stiger de gärna in och försöker visa sig konstruktiva och hjälpsamma. Men det existerar vissa frågor där de helt går sin egen väg och där japanska medier gärna bidrar genom att de försöker begränsa rapporteringen till eventuella positiva inslag. En sådan är valfångst, där Japan helt nyligen lämnade IWC, International Whaling Commission och därmed inte heller längre är uppbundna av de avtal som ingåtts där. För Japans del är det således fritt fram att jaga val efter eget huvud. Därmed kommer de på konfrontationsväg mot organisationer som Greenpeace och WWF, och inte minst mot alla de miljöaktivister som hävdar att de är journalister. Med det här inlägget avser bloggen försöka beskriva varför frågan är – inte minst politiskt – betydligt mer komplicerad än dessa miljöaktivistiska journalister som varken kan något om Japans geografi eller historia beskriver den. Det har blivit dags att titta närmare på Japans valfångsthistoria. Läs mer


27 kommentarer

Den förste kejsaren av den nya stammen – Meiji och hans tid

Ett tidigare inlägg tog upp den siste kejsaren av den gamla stammen, detta behandlar hans son. Den första av den nya stammen. Han föddes den 3 november 1852 och fadern gav honom namnet Sachinomiya, han tog sig namnet Mutsuhito i samband med att han blev vuxen men för japanerna och omvärlden är han känd under sitt postuma namn, Meiji, ungefär ”upplyst styre”. Hans tid omfattar såväl gyokuza, ”juvelsätet” som var den upphöjda tatami plattform som kejsaren satt på innan de tog fram Krysantemumtronen åt Meiji som lämpligare för en kejsare som förväntades ha samröre med såväl utländska sändebud som statschefer. Han var samtida med inte mindre än tre svenska kungar, Karl XV, Oscar II och Gustaf V. Han träffade ingen av dem, men Oscar II förärade honom Serafimerorden 1881. Läs mer


1 kommentar

Kejsarmord eller naturlig död – frågan lever efter 150 år

Japans historia vimlar av olösta mysterier. Ett av de största gäller Oda Nobunagas död 1582, ett annat dödsfall som också förvirrar historikerna är kejsare Komeis, den siste kejsaren av den gamla stammen. Han gick bort den 30 januari 1867, endast 35 år gammal. De sista fyra shoguners styre sammanfaller med hans tid som kejsare, från Ieyoshi, Iesada, Iemochi och den siste, Yoshinobu, ofta kallad Keiki då tecknen för hans namn var svårlästa. Kejsaren var antingen stor patriot eller gedigen xenofob beroende på perspektiv. En sak är säker, han ville inte släppa in västerlänningarna som allt ivrigare knackade på och ville etablera handel med Japan.
Läs mer


4 kommentarer

Sista slaget japaner emellan del 1

Japans sista inbördeskrig, senaste ifall man anser att risken för flera föreligger, inföll 1868 – 69 och kallas Boshin kriget efter astralåret det inföll, jorddrakens år. Pro-kejsare, eller anti-shogun styrkorna på ena sidan mot shogunlojalisterna på den andra. Inbördeskriget blev en revansch för tozama, de ”yttre daimyo” som tillhörde förlorarna i slaget vid Sekigahara och en totalförlust för Tokugawa klanen efter mer än 250 års kontroll över Japan. Daimyo i Choshu domänen hälsades varje nyår av sina vasaller med; ”Är det i år vi hämnas våra förfäder i Edo?” Och daimyos svar varje år var ”Tiden är inte mogen än”, men 1868 svarade han; ”Tiden för hämnd har anlänt”.

Läs mer