歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Koken och Shotoku var Japans sjunde och åttonde kvinnliga kejsare

Den sjunde kvinnliga kejsaren var också den åttonde, precis som Kogyoku/Saimei, den andre och tredje kvinnliga kejsaren som besatte tronen två gånger, skulle den kvinnliga kejsaren Koken (孝謙天皇) regera under två perioder och under två olika namn, under den senare perioden gick hon under namnet Shotoku (称徳天皇). Hon är unik i så motto att hon redan före sitt tillträde var den ende av de kvinnliga kejsarna som utnämndes till tronarvinge av sin far, och var således förutbestämd att tillträda ämbetet som kejsare innan det ens blev ledigt. I rollen som tronarvinge bistod hon sin far, kejsare Shomu, under tolv år med att styra riket. Hon var således den mest vältränade i statskonstens mysterier. Läs mer

Annonser


Lämna en kommentar

Gensho den sjätte kvinnliga kejsaren

Gensho (元正天皇) var den femte kvinnan, men den sjätte regenten, att inta kejsartronen i Japan. Hon regerade mellan 715 och 724 och var 35 år när hon tillträdde och skulle vara emeritus i 24 år efter att hon lämnat tronen, och hon var den ende som efterträdde en annan kvinnlig kejsare. Tanken var att hennes yngre bror Monmu skulle efterträda modern, kejsare Genmei, men han avled hastigt och lustigt så 714 utsåg Genmei hans son Obito till kronprins, men redan året efter abdikerade hon till förmån för dottern då hon ansåg gossen för väl klen och med tanke på att fadern gick bort vid 24 års ålder ansåg hon det säkrast att han hade en habil förmyndare i en äldre kvinna. Att prinsessan Hidaka som var hennes givna namn före trontillträdet, var ogift spelade säkerligen till hennes fördel då det rimligen inte fanns anledning till några palatsintriger för en egen linje. Läs mer


2 kommentarer

Fudoki vår bästa källa till antikens Japan

Om det beror på att bloggens läsare i större utsträckning tillhör taxonomins folivora låter vi vara osagt, men de som bloggen träffar IRL som det numera kallas, brukar snabbt reagera på hur detaljerade kunskaper vi idag besitter om japanernas leverne före medeltidens inträde, medan läsarna mest verkar prestera en gäspning. När våra förfäder med möda kunde hugga ut torftiga, näst intill intetsägande meddelanden, på stora stenar hade Japan presenterat två nationella historieskrivningar som gjorde anspråk på att veta vad som hänt redan 1 000 år tidigare. Det material byggde naturligtvis på oral tradition och utan kompletterande bevis från arkeologiska utgrävningar måste de fortsatt klassificeras som myter. Men oavsett sanningshalten ger det oss en stor inblick i dåtidens prioriteringar och omvärldssyn. Och från 700-talet och framåt har vi tillgång till samtida beskrivningar med detaljerade redogörelser, inte endast från hovlivet, men även hur det stod till ute på landsbygden. Läs mer


Lämna en kommentar

Genmei – den femte kvinnliga kejsaren

Genmei (元明天皇) var den femte kvinnliga kejsaren och den fjärde kvinnan, med hennes styre inträder vi i det som historikerna definierar som Nara perioden efter huvudstadens flytt från Asuka, i själva verket befann sig huvudstaden på ett flertal platser under de 84 år (710 – 794) som utgör perioden, men det finns ändå bra skäl att avdela dessa år som en egen period utifrån hovets aktiva åtgärder att försöka omforma buddismen till en statsreligion. Perioden skulle lika väl kunna beskrivas som Nara buddismens era, och i slutet av 700-talet hade utvecklingen gått så långt att kejsaren ansåg sig tvingad att fly Nara för att undkomma det buddistiska prästerskapets inflytande. Men när prinsessan Ahe, halvsyster till kejsare Jito, tillträdde tronen år 707 låg detta fortfarande flera generationer bort i framtiden. Läs mer


1 kommentar

Homosexualitetens historia i Japan

För någon månad sedan avhöll Tokyo sin Pride parad, häromdagen gick den av stapeln i Stockholm. I den uppträdde en artistduo med namnet Rebecca och Fiona i en blus med hammaren och skäran. Detta gav upphov till en mindre Twitterstorm, av borgliga sympatisörer för kommunistsymbolen i sig och från homosexuella medvetna om hur deras bröder och systrar behandlades under kommunismen. Rebecca och Fiona är för unga för att veta hur världen såg ut då, deras historielöshet är ett utslag av bristfällig utbildning, de såg säkerligen tröjan som kitschig och kul. När de fick klart för sig den starka reaktionen förstod de säkert också hur undermåliga kunskaperna var. Leder det till en korrigering är det utmärkt. I kölvattnet av den här diskussionen har frågan dykt upp hur homosexualitet behandlas och ser ut i olika länder. För Rekishikan-bloggen blir det därför naturligt bidra med homosexualitetens historia i Japan. Läs mer