歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Nara perioden

De olika perioderna i Japans historiska periodindelning dyker upp med jämna mellanrum i artiklarna. Många läsare är säkert bekanta med dem, möjligen i olika grad. Tanken är att i en serie artiklar presentera de olika perioderna politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Nämna något om de olika personer som påverkade utvecklingen, och därmed historieskrivningen. Den vägen även länka till andra artiklar som mer i detalj förklarar händelser och personligheter. De historiska perioderna i Japan är geografiska. Den första är Yayoi, men den är förhistorisk, så tills vidare hoppar vi över den. Den första med skriven historia är istället Nara perioden. Läs mer


3 kommentarer

Japans och Koreas komplicerade relation – del 2

År 618 blir det nyordning i Kina, T’ang dynastin skulle styra kejsardömet i 300 år, inflytandet i östra Asien var så starkt att i Japan skulle 唐 som är dess tecken i närmare 1 000 år bli synonymt med allt utländskt. För de tre koreanska rikena, Paekche, Koguryo och Silla skulle det få grava konsekvenser. Gränserna i öster uppfattades sedan länge som osäkra, nomadfolk rörde sig fritt och kejsare sedan Sui dynastin önskade få ordning och reda där. Redan 642 skickade kejsare Taizong trupper till gränsområdena för att få bukt med Koguryo, men de norra koreanerna slog tillbaka attacken både snabbt och effektivt. Himlens utvalda civiliserade folk kunde inte acceptera att ”östra barbarer” så lättvindigt besegrade dem. De skulle få förbereda sig på ett 23 år långt krig som helt skulle rita om kartan på den koreanska halvön. Läs mer


3 kommentarer

Koken och Shotoku var Japans sjunde och åttonde kvinnliga kejsare

Den sjunde kvinnliga kejsaren var också den åttonde, precis som Kogyoku/Saimei, den andre och tredje kvinnliga kejsaren som besatte tronen två gånger, skulle den kvinnliga kejsaren Koken (孝謙天皇) regera under två perioder och under två olika namn, under den senare perioden gick hon under namnet Shotoku (称徳天皇). Hon är unik i så motto att hon redan före sitt tillträde var den ende av de kvinnliga kejsarna som utnämndes till tronarvinge av sin far, och var således förutbestämd att tillträda ämbetet som kejsare innan det ens blev ledigt. I rollen som tronarvinge bistod hon sin far, kejsare Shomu, under tolv år med att styra riket. Hon var således den mest vältränade i statskonstens mysterier. Läs mer


Lämna en kommentar

Gensho den sjätte kvinnliga kejsaren

Gensho (元正天皇) var den femte kvinnan, men den sjätte regenten, att inta kejsartronen i Japan. Hon regerade mellan 715 och 724 och var 35 år när hon tillträdde och skulle vara emeritus i 24 år efter att hon lämnat tronen, och hon var den ende som efterträdde en annan kvinnlig kejsare. Tanken var att hennes yngre bror Monmu skulle efterträda modern, kejsare Genmei, men han avled hastigt och lustigt så 714 utsåg Genmei hans son Obito till kronprins, men redan året efter abdikerade hon till förmån för dottern då hon ansåg gossen för väl klen och med tanke på att fadern gick bort vid 24 års ålder ansåg hon det säkrast att han hade en habil förmyndare i en äldre kvinna. Att prinsessan Hidaka som var hennes givna namn före trontillträdet, var ogift spelade säkerligen till hennes fördel då det rimligen inte fanns anledning till några palatsintriger för en egen linje. Läs mer


3 kommentarer

Fudoki vår bästa källa till antikens Japan

Om det beror på att bloggens läsare i större utsträckning tillhör taxonomins folivora låter vi vara osagt, men de som bloggen träffar IRL som det numera kallas, brukar snabbt reagera på hur detaljerade kunskaper vi idag besitter om japanernas leverne före medeltidens inträde, medan läsarna mest verkar prestera en gäspning. När våra förfäder med möda kunde hugga ut torftiga, näst intill intetsägande meddelanden, på stora stenar hade Japan presenterat två nationella historieskrivningar som gjorde anspråk på att veta vad som hänt redan 1 000 år tidigare. Det material byggde naturligtvis på oral tradition och utan kompletterande bevis från arkeologiska utgrävningar måste de fortsatt klassificeras som myter. Men oavsett sanningshalten ger det oss en stor inblick i dåtidens prioriteringar och omvärldssyn. Och från 700-talet och framåt har vi tillgång till samtida beskrivningar med detaljerade redogörelser, inte endast från hovlivet, men även hur det stod till ute på landsbygden. Läs mer