歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

De första japanska krigen

I den västerländska historieskrivningen över Japan dominerar sengoku och bakumatsu perioderna, den förra för dess krigiska omvälvningar och framväxten av samurajklassen som den politiskt dominerande sektorn av samhället, och den senare för att det var tiden när den kollapsade, samt att västerländska källor från bägge dessa perioder är rikliga. Men som vid alla samhällsbildningar har de skett med erövringar och försök till kupper, inrikes krig går således långt tillbaka i historien, även så i Japan. I den här artikeln blir det därför en liten genomgång av de tidigaste striderna som finns nedtecknade i förhoppningen att det leder till ökad förståelse för hur den japanska krigskonstens utvecklats och de värderingar som förknippas med den japanske krigaren. Läs mer


1 kommentar

Japans och Kinas ensidiga relation – del 2

År 704 etablerade den femte kvinnliga kejsaren Genmei en permanent huvudstad i Nara efter modell av Chang´an som var T´ang dynastins huvudstad. Det var delvis ett gensvar på den förlust Japan led i Slaget vid Hakusonko 665. Emulering av den starke var en förhoppning att nå samma styrka. Kineserna hade tydligt bevisat att de behärskade organiserad och disciplinerad krigföring som var oerhört mycket mer effektiv än den japanerna ägnade sig åt. Såväl deras buddism som konfucianism hade nått Japan, men den missförstods mer än de egentligen begrep sig på dess innehåll. De hade en tendens att se det hela som en samling annorlunda ceremonier med pikanta inslag mer än en genomtänkt lära som strävade mot ett bättre fungerande samhälle. De insåg sitt misstag och lovade sig själva att korrigera det. Kentoshi (遣唐使), eller ambassader till T´ang tog sin början, och där de som tidigare skickats över var fyllda av ceremonier och ärebetygelser, så var tanken att de nya som skickades ut skulle fokusera på lärande och kunskapsinhämtning. Ambassaderna fick en ny sammansättning. Läs mer


5 kommentarer

Nara perioden

De olika perioderna i Japans historiska periodindelning dyker upp med jämna mellanrum i artiklarna. Många läsare är säkert bekanta med dem, möjligen i olika grad. Tanken är att i en serie artiklar presentera de olika perioderna politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Nämna något om de olika personer som påverkade utvecklingen, och därmed historieskrivningen. Den vägen även länka till andra artiklar som mer i detalj förklarar händelser och personligheter. De historiska perioderna i Japan är geografiska. Den första är Yayoi, men den är förhistorisk, så tills vidare hoppar vi över den. Den första med skriven historia är istället Nara perioden. Läs mer


3 kommentarer

Japans och Koreas komplicerade relation – del 2

År 618 blir det nyordning i Kina, T’ang dynastin skulle styra kejsardömet i 300 år, inflytandet i östra Asien var så starkt att i Japan skulle 唐 som är dess tecken i närmare 1 000 år bli synonymt med allt utländskt. För de tre koreanska rikena, Paekche, Koguryo och Silla skulle det få grava konsekvenser. Gränserna i öster uppfattades sedan länge som osäkra, nomadfolk rörde sig fritt och kejsare sedan Sui dynastin önskade få ordning och reda där. Redan 642 skickade kejsare Taizong trupper till gränsområdena för att få bukt med Koguryo, men de norra koreanerna slog tillbaka attacken både snabbt och effektivt. Himlens utvalda civiliserade folk kunde inte acceptera att ”östra barbarer” så lättvindigt besegrade dem. De skulle få förbereda sig på ett 23 år långt krig som helt skulle rita om kartan på den koreanska halvön. Läs mer


3 kommentarer

Koken och Shotoku var Japans sjunde och åttonde kvinnliga kejsare

Den sjunde kvinnliga kejsaren var också den åttonde, precis som Kogyoku/Saimei, den andre och tredje kvinnliga kejsaren som besatte tronen två gånger, skulle den kvinnliga kejsaren Koken (孝謙天皇) regera under två perioder och under två olika namn, under den senare perioden gick hon under namnet Shotoku (称徳天皇). Hon är unik i så motto att hon redan före sitt tillträde var den ende av de kvinnliga kejsarna som utnämndes till tronarvinge av sin far, och var således förutbestämd att tillträda ämbetet som kejsare innan det ens blev ledigt. I rollen som tronarvinge bistod hon sin far, kejsare Shomu, under tolv år med att styra riket. Hon var således den mest vältränade i statskonstens mysterier. Läs mer