Immaterialrättsliga konflikter

Den 29 januari 2024 hittades Ashihara Hinako (芦原妃名子) avliden tillsammans med ett avskedsbrev, polisen bedömde snabbt att det handlade om ett självmord, men hennes fans visade snabbt på Twitter (X) att det låg något betydligt mer komplicerat bakom. Hinako, vars riktiga namn är Matsumoto Noriko (松本律子) föddes i januari 1974 och var sålunda 50 år när hon begick självmord. Hennes karriär som mangaka hade gått upp och ner, men sedan hon 2017 började teckna Sexy Tanaka-san gick karriären rakt upp. Hon hade en stor fanbas, både bland män och kvinnor. Nihon terebi, ett nationellt privat tv-nätverk, hade beslutat att göra en live action serie som sändes mellan oktober och december förra året och då upptäckte hon att manusförfattarna hade gjort stora ingrepp i hennes protagonist, Tanaka Kyoko (田中京子), som hon inte uppskattade. En häftig Twitterdebatt uppstod, men den 28 januari lade hon upp ett meddelande om att hennes avsikt inte hade varit att ”attackera” och bad om ursäkt samtidigt med att hon raderade alla gamla inlägg och försvann under radarn. Nästa dag hittades hon död.

Har Oni historisk signifikans?

Den första associationen man som svensk gör när man kommer i kontakt med begreppet oni (鬼) är troll, det finns något över dem som verkligen för tankarna till John Bauers illustrationer vid ett första ögonkast. Ju mer man lär sig om dem desto mer övertygad blir man att det liksom inte riktigt räcker till, likheterna finns där förvisso, inte minst den fysiska skepnaden, men innehållet är inte riktigt sig likt. Till engelska översätts begreppet oftast till ogre och ibland orc men det förekommer även att de på engelska kallas troll. Intressant nog finns det inte internetoni medan det tveklöst existerar en massa troll enligt vår vokabulär. Med trollen i de isländska sagorna har oni sin storlek gemensamt, bägge ansågs vara jättar. Och de har varit närvarande i gamla myter. De är sålunda praktiska redskap för att försöka tydliggöra obegriplig ondska.

Lärdomar från de gångna 400 åren

1500- och 1600-talet var en period av stora omställningar. För Japans del handlade det om att landet enades kring en hegemon, först Oda Nobunaga, därefter Toyotomi Hideyoshi, slutligen Tokugawa Ieyasu som blev bestående. När japaner diskuterar den här tidsepoken är det de tre första namn de nämner. När en europé funderar över samma tidsepok är det i stället Galileo Galilei, Nikolaus Kopernikus, Isaac Newton, Erasmus och Johannes Kepler som har fastnat i minnet. De stod för naturvetenskapens genombrott och den sokratiska metodens acceptans som skulle innebära kyrkans tillbakagång över det europeiska sinnet. Columbus resa västerut och Magellans runt hela klotet skapade insikten att världen var så mycket större än kyrkan gjort gällande. Gradvis kom förnuftet att bli kontinentens ledstjärna. Kyrkans läror belystes i skenet av fakta och visade sig undermåliga. Så småningom kom de vetenskapliga metoderna att appliceras på det vi idag betraktar som samhällsvetenskap och humaniora. Människors agerande och preferenser kunde förklaras utifrån andra förklaringsmodeller än bibliska trossatser.

Välkommen till drakens år 2024

Formellt sett börjar drakens år inte förrän vid det kinesiska nyåret den 10 februari, men numera räknar folk det efter den gregorianska kalandern. Formellt är det Trädrakens år, eller Kinoetatsu (甲辰) och drake skrivs normalt antingen 龍 eller i den kortare formen 竜. Det är endast när draken förekommer som tecken i zodiaken som den skrivs 辰. Trädraken är det 41:a året i den 60-åriga kinesiska kalendern, ett år som kännetecknas av stabil medelålder, nedslagna rötter och eftertänksamt sanningssökande. Personer födda i drakens år, exempelvis 2012, 2000, 1988, 1976, 1964, 1952 och 1940 anses lyckosamma och bärare av önskvärda personlighetsdrag. Det innebär att nativiteten gör en liten uppstickare under dessa år.

Japansk filosofi med ursprung i religion

Ur ett historiskt perspektiv har japansk filosofi uppstått i en religiös kontext. Japanerna använder två olika ord för att tala om filosofi. Tetsugaku (哲学) är en neologism som ordagrant är ”studiet av det klara” och ursprungligen skrevs 嚞学 för att beskriva det grekiska konceptet om ”kunskapskärlek”. Innan dess, och fortfarande i relation till inhemska tänkare föredrar de begreppet rinen (理念) som mer betyder idékoncept, eller idéideal. Ett begrepp som sträcker sig utanför det akademiska, företagets filosofi blir kigyo no rinen (企業の理念) och aldrig tetsugaku. På det individuella planet talas det i stället om tankar, funderingar och möjligen tankesystem, begrepp som rinen och tetsugaku låter förmätet, ungefär som att man ansåg sig själv vara en ny Platon eller Sokrates. En bidragande orsak är just att japansk filosofi har förts fram av religiösa tänkare, grundare av religiösa skolor. Personer som Kukai och Saicho, eller senare Dogen och Nichiren. Det är först i modern tid som japanska filosofer arbetat med tanke och värderingssystem utanför religiösa ramar.