Toyotas historia

För många månar sedan befann sig bloggen på ett av sina favorithak i Tokyo med skummande bägare och välfyllda kycklingspjut. En grupp affärsmän kom in och slog sig ned bredvid bloggen och gjorde sina beställningar, som brukligt är när drycken anlände vände de sig mot mig och brast ut i ett kollektivt otsukaresama, ung. ”äntligen är dagen över” (implicit att nu kan vi ägna oss åt väsentligheter som att pimpla pilsner). Bloggen besvarade gesten som genast följdes av frågan varifrån jag kom, med sedvanlig tröttsam suck svarade jag haha no shikyu, ”min mors livmoder”. Det fann de inte alls sarkastiskt utan det upprepades så att alla i gruppen fick ta del av svaret. Iya, iya, okuni wa doko, ”nej, nej vilket land kommer du ifrån” som om jag inte förstått den ursprungliga frågans intentioner. Jag svarade då Sverige. Mannen som satt i mitten, och var betydligt äldre än de andra tittade då granskande på mig och undrade randosukurona wa gozonji. Mitt förbryllade ansikte gjorde honom uppenbarligen besviken. Men efter några sekunders betänketid lyckades jag klura ut att han menade Landskrona så jag gav honom en liten utläggning om Malmö, Helsingborg, Ven och Öresund. Han nickade hela tiden entusiastiskt och utbrast i en massa so da, so desu yo så jag kontrade med hur det kunde komma sig att han var familjär med Landskrona. Det ligger inte precis på allfartsvägarna. Det visade sig att de arbetade på Toyota och i mitten på 60-talet hade han besökt Landskrona för att hjälpa till med introduktionen av deras bilar på den svenska marknaden. Det måste innebär att Landskrona är Sveriges motsvarighet till Kariya-shi (刈谷市) sade jag då. Sedan tog Toyota hela min krognota den kvällen.

Twitterdebut

Idag skapade, om än motvilligt, Rekishikan ett Twtterkonto, så att regelbundna läsare som så önskar skall kunna hålla sig a jour med uppdateringar på bloggen. Här informeras det om nya inlägg, redigeringar och ändringar i äldre inlägg och annat smått och gott om Japans historia som ryms inom de begränsningar Twitter innehåller. För de som önskar är det bara att börja följa @SvensRekishikan. För den som undrar över nicket beror det på att Rekishikan var taget och SvenskaRekishikan var tydligen för långt för Twitters begränsade parametrar.

Brexit, Japan och svenska möjligheter

Brexit är en nyhet som varit föga upphetsande i Japan. Före omröstningen har rapporteringen varit pliktskyldig och analyserna vad det kommer innebära för Japan har mest lyst med sin bristfälliga närvaro. Men för många japanska företag har Storbritannien varit inkörsporten till Europa och dess inre marknad. Såväl för industriproduktion, men fram för allt för finansiella tjänster. Japanska utlandsetableringar är notoriska för att vilja låta japanska banker sköta deras finansiella affärer även i utlandet, främst på grund av språkförbistringen. Japanerna har sökt sig till London eftersom engelska är det enda utländska språk de kan hantera. När kapital nu inte längre kommer att röra sig fritt mellan London och resten av Europa tvingas japanerna söka sig nya vägar, gissningsvis Frankfurt före Paris då de upplever tyskars engelska som lättare att förstå.

Aichi prefektur

På japanska kallas de todofuken (都道府県), till svenska översätts det till prefektur och de är 47 till antalet, det fanns en tid när man ville räkna dem till 48 för att inkludera Hawaii. Amerikanerna var föga roade, men sanningen var att japanska intressen ägde hälften av fastighetsbeståndet, åtminstone dess värde. Varje prefektur har sin historia och bloggen tänkte under ett år eller två framöver gå igenom dem en och en. Enklast, för att inte missa någon är att ta dem i bokstavsordning även om begreppet todofuken tar dem i ett slags avig storleksordning. Vårt första nedslag blir därför Aichi prefektur.

Kooperativ risodlingskultur applicerad på dagens japanska industri

Nu existerar bloggen primärt för att förklara den japanska historien i förhoppningen att läsaren därför skall förstå dagens samhälle lite bättre. Den som är mer intresserad av det moderna Japan kan hämta mycket information på Japanbloggen som är ett utmärkt fönster in i dagens Japan. Men då Johan Bergquist ställt en intressant fråga med anledning av inlägget om de tröga skattereformernas rike, skall bloggen försöka besvara det i dagens inlägg.