歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Maeda klanens herrgård i Edo

Under sankin kotai systemet (参勤交代制) var varje provinsfurste, daimyo, skyldig att upprätthålla ett yashiki (屋敷) som ofta översätts till herrgård då det innehöll huvudbyggnad, mangårdsbyggnad, stallar, tjänstebostäder m.m. När shogunatet kollapsade övergav de sina bopålar och återvände till hemprovinserna. De flesta plundrades, några omvandlades så småningom till ambassader för länderna som etablerade relationer med Japan. Åter andra byggdes om till ministerier som uppstod i kölvattnet av den pågående moderniseringen. Under den snabba omvandlingen var det ingen som stannade upp och påpekade att en historieförstörelse pågick och att de kanske behövde dokumentera byggnaderna och vad som pågått där i över 200 år. De sista kvarvarande resterna förstördes i den stora Kantojordbävningen 1923 och fanns det kvar något så var förstörelsen komplett i Operation Meetinghouse, brandbombningarna den 9 – 10 mars 1945 som dödade 100 000 Tokyobor och gjorde en miljon människor hemlösa. Därmed fanns det inte minsta spår av dem. Men 1975 ändrades allt. Läs mer


4 kommentarer

Iwakura Tomomi revolutionens fader

Historieböckerna må kalla det Meiji restaurationen, Meiji ishin (明治維新) på japanska, men det rörde sig tveklöst om en revolution, om än med kejserliga förtecken. Den som stod bakom förändringarna var ett flertal personer, men Iwakura Tomomi spelade onekligen en huvudroll som dirigent och planerare. Numera finns det inte längre några 500 yens sedlar, men han prydde de sista. Ett uttryck för det avtryck han satte med eftertryck i ett helhetsintryck av det som på japanska kallas bakumatsu (幕末) som ganska exakt utgör de sista tio till tjugo åren (historikerna tvistar) av Tokugawa shogunatet. Han stod således i centrum för en av de största samhällsomvandlingarna sedan slutet av 1500-talet då Toyotomi Hideyoshi enade ett splittrat Japan. Läs mer


Lämna en kommentar

Enögde draken från Oshu

Japanerna kallade honom Oshu no dokuganryu (奥州の独眼竜) men hans verkliga namn var Date Masamune och han kallades den enögde draken för att han var fruktad men också saknade sitt högra öga. Han skall ha förlorat synen på ögat som en konsekvens av smittkoppor när han var barn, och när en av hans vasaller senare påpekade att en motståndare kunde ta tag i det under en strid skall han själv ha slitit ut det. Men det finns inga säkra belägg för det påståendet. Alla som spelat Sengoku basara serien har kommit i kontakt med honom eftersom han var en av sengoku periodens mest fascinerande samurajer. Inte minst för sitt ibland återkommande övermod, men också för strategisk klarsyn, taktisk finess och slug förhandlingsförmåga. Allt detta skulle göra honom till norra Japans obestridda storfurste, med en iögonfallande hjälm. På sin kabuto (兜) hade han en gigantisk vertikal nymåne som ser skräckinjagande ut och var fruktad av samtiden. Läs mer


Lämna en kommentar

Holländsk underkastelse gentemot Tokugawa shogunerna

I oktober 1627 anlände en storslagen ambassad under ledning av Peter Nuyts i det ständigt expanderande Edo. Han reste i en palankin uppburen av sex bärare, med ett följe på närmare 300 personer, holländska soldater, tungt beväpnade samurajer, livréklädda kammarherrar, tolkar och flera dussin tjänare som bar på dyra gåvor till shogun och hans rådgivare. Tillsammans med ett antal krav på shogunatet. En dryg månad senare skulle han smyga sig ut i skydd av mörkret för att aldrig återkomma. Nuyts gjorde sig skyldig till en form av europeisk hybris som växte fram under 1500-talet. Läs mer


Lämna en kommentar

Meisho den nionde kvinnliga kejsaren

Efter att kejsare Shotoku (称徳天皇) avled 859 år tidigare hade ingen kvinna intagit kejsartronen. 1629 blev det dags för den sjunde kvinnan, men den nionde regerande, att inta Krysantemumtronen. Hon har gått till historien som kejsare Meisho (明正天皇) ett tronnamn som förärades henne av fadern, kejsare Go-Mizuno (後水尾天皇), i regentlängden är hon den 109:e kejsaren. Det som gör henne helt unik är att hon också var barnbarn till Tokugawa Hidetada, den andra shogun i Tokugawa dynastin, och därmed barnbarnsbarn till Tokugawa Ieyasu, första och enda gången som en shogunklan placerat en av sina egna på kejsartronen. En dröm som tidigt framfördes av hennes morfars far. Läs mer