歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Origamis historia

Lämna en kommentar

Artikeln om vad japanerna roade sig med under Edo perioden tog upp nöjen ur den vuxnes perspektiv, men barn hade naturligtvis också behov av tidsfördriv och inget är förmodligen mer känt än origami (折り紙) eller pappersvikning. Konsten att ta ett tvådimensionellt pappersark och omvandla det till en tredimensionell pappersskulptur. Idag är origami ett japanskt lånord i de flesta språk, men Japan var på intet sätt unikt när det gällde att vika papper. Det förekom i såväl Europa som Kina. I Europa utvecklades det via servettvikning till en del av det finkulturella bordsskicket. Från början ägnade de sig huvudsakligen åt kirigami (切り紙) som innebär att man tillåts klippa i pappret för att få fram den önskade formen. Det var europeiskt inflytande från Friedrich Foebel som fick dem att överge det till den mer avancerade utmaningen att skapa skulpturen enbart genom att vika. Med den här artikeln går bloggen igenom utvecklingen av origami.

Papper var en dyrbar resurs, omständligt att tillverka, och användes därför enbart till sådant som var av vikt. Skicka dekret till landsbygden, föra noteringar över skattebetalningar, författa litteratur, poesi och dagböcker. Det var inget som gavs till barn att leka med. Det är därför inte förvånande att det första skriftliga omnämnandet kommer sent. Ihara Saikaku nämner en fjäril vikt av papper, nedtecknat på 1680, eller möjligen 1690-talet. Papper hade således blivit tillräckligt billigt och lättillgängligt för att även barnen kunde få använda det till att leka med. Det är inte svårt föreställa sig hur en färgglad fjäril med fladdrande vingar, kanske uppträdd på ett snöre och fastbunden vid en pinne för att simulera att den flyger runt i rummet, har fascinerat småbarn som skrikit av förtjusning när ett stycke papper magiskt erhåller eget liv.

Traditionalister föredrar att använda chiyogami (千代紙) eller tusengenerationers papper då det har längre fibrer som gör att en vikning håller bättre. Papper för origami bör vara något tyngre än vanligt kopieringspapper, 15 – 20 % tyngre (mätt i antal gram per m²). Origamipapper som inhandlas i butik kommer i blandade storlekar och med olika färger, eller mönster, på var sin sida för att skapa mer iögonfallande pappersskulpturer. För mer avancerade skapelser är det inte ovanligt att kombinera två olika pappersark (experter använder ibland fler) med olikartade mönster för att få fram fantasieggande skapelser.

Innan det användes för lekfulla skulpturer var det redan en del av ceremonierna och utsmyckningen inom shinto, men detta var i strikt mening inte origami, utan kirigami eftersom de klippte i pappret för att få fram olika figurer som hängdes upp framför helgedomens mikoshi (神輿) för att hålla borta onda andar. Under Muromachi perioden användes även tekniken för att slå in exempelvis gåvor och det gavs även ut en manual, Hoketsuzusetsu (包結図説), som beskrev hur det hela skulle gå till. I grunden till origami ligger det således ett ursprungligt seriöst användningsområde och därför blev även origami ett uttryck för själslig ansträngning. Nöjet hade därför ett högre syfte; att lära barnen koncentrera sig och utveckla finmotoriken. Redan då talade de om papprets reiho (礼法) eller ”tingens ordning” för papper. Det var sådant som papprets ”inre ordning”, ”yttre ordning” och ”illustrativa ordning”. Ur det perspektivet är origami en utmärkt illustration för japanens hängivenhet till de den yttre formen på bekostnad av det dolda innehållet. Kommer en vikning i fel turordning blir den färdiga pappersskulpturen förfulad och en återspegling av konstnärens oförmåga.

Det vi benämner origami benämnde japanerna först yugi origami (遊戯折紙) som är ”origami för lek”, det fanns således inget annat syfte än att utövaren skulle ha roligt och kunna känna en viss stolthet över sin produktion. Den vida mest kända pappersskulpturen är tranan, eller tsuru (鶴) på japanska. Redan 1797 utkom boken Hiden senbazuru orikata (秘傳千羽鶴折形) där det illustrativt beskrivs inte mindre än 49 olika sätt att vika en trana, en stående trana, en vadande trana, en flygande trana, en ruvande trana osv. Utgivningen gjordes av Yoshinoya Tameya i Kyoto och skrev av Gido Ichien, han kan således därför också beskrivas som den första riktiga origamimästaren. Troligen var det oroligheterna med anländande västerländska fartyg som medförde att origami under ett helt sekel nästan höll på att falla i glömska.

Mannen som skulle återuppliva konstarten var Yoshizawa Akira som 1954 återupplivade konstarten med sin bok Origami geijutsu (折紙芸術) som är ”Konsten att vika papper”. Japanska utrikesministeriet insåg potentialen att skapa en positiv bild av Japan efter andra världskriget genom att anställa honom som särskilt sändebud med uppgiften att sprida origami världen över. Han var särskilt framgångsrik i Australien, Nya Zeeland och många av Söderhavsöarna som tidigare utsatts för japansk ockupation. Men han var även en omtyckt besökare i Europas huvudstäder. På 101 års dagen av hans födelse hedrades han även av Google som lät sin logo framstå som om den gjorts i origami. Den är intressant såtillvida att den illustrerar vad som är möjligt med våtvikning, alltså hur man kan åstadkomma mer rundade former med hjälp av ett fuktat papper.

Origami är numera världsomspännande, det finns intresseorganisationer i flera länder och det arrangeras utställningar av allehanda slag. Särskilt matematiker verkar fascineras av möjligheterna origami erbjuder, i realiteten är det ju ett slags praktiserad geometri. Maekawa Jun, en programmerare är en av dagens stora stjärnor, Fuse Tomoko en outtröttlig missionär som mer eller mindre rest jorden runt ett flertal gånger för att lära ut pappersvikningens konst och Kasahara Kunihiko som författat ett tiotal böcker om inte enbart vikandets konst utan också om de mentala förberedelser som behövs.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.