歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Okinawas historia

Eftersom Okinawa skiljer sig från övriga Japan på väsentliga områden är ögruppen ett intressant jämförelseobjekt och en påminnelse om att japansk homogenitetsvurmande inte alltid stämmer överens med verkligheten. Prefekturen förekommer därför någorlunda regelbundet i bloggens rapportering om japanska förhållanden, men ett helhetsgrepp på dess historia saknas, även om ansatser gjorts. Situationen förvärras av att en stor del av Okinawas historiska dokumentation förstörts i samband med två invasioner. Den första 1609 när bushi (武士), krigare, från Satsuma på södra Kyushu anlände för att kolonisera kungariket Ryukyu. Den andra 1945 när USA skulle förbereda en invasion av Japan, innan atombomberna ändrade den historiska utvecklingen. Okinawa har således lärt sig, den hårda vägen, att stå under andras överhöghet och anpassa sig till deras krav och förväntningar. Men så har det inte alltid varit, de var också ett stolt och enhetligt kungadöme som skördade frukterna av sin kunskap att navigera haven och förmåga att korsa språk- och kulturgränser för att upprätthålla goda handelsförbindelser. Läs mer


3 kommentarer

Kungapalats brinner ned till grunden

Den 31 oktober 2019 vaknade Okinawa upp till ett sorgligt besked. På natten, strax före klockan tre stod Shuri, det gamla kungapalatset och en symbol för det som tidigare hette kungariket Ryukyu, i full brand. Brandkåren i residensstaden Naha, tog emot ett samtal ungefär kvart i tre från en nattvakt som sett rök från palatsområdet. De rykte ut med 20 brandbilar och har fått stöd från kringliggande kommuner som Urasoe och Tomigusuku för bekämpningen. Sammanlagt har 50 brandmän aktiverats och vid fyratiden kunde de konstatera att huvudpalatset och norra annexet inte stod att rädda när även regelverket började brinna. Oerhörda skatter har brunnit inne. Förra året när det stod klart att Shuri upptagits på UNESCOs världsarvslista firade Okinawa händelsen med att måla om palatset för en fräsch uppdatering. Läs mer


Lämna en kommentar

Staffanstorp kommuns japanska erfarenhet

Rubriken kan te sig en smula märklig, det är inte precis som om kommunen har något slags kollektiv erfarenhet från Japan. En statistisk applicering säger att ungefär 58 invånare har varit i Japan de senaste åren. Men kommunen, under sin moderata kommunstyrelseordförande Christian Sonesson, är på väg mot ett drastiskt steg i svensk kommunalhistoria. Man avser att inte följa den svenska socialtjänstlagen ifall den skulle appliceras på återvändande IS-terrorister, som enligt senaste historieskrivning huvudsakligen anser sig ha varit ambulansförare. Dokumentet härintill visar tydligt kommunens avsikter och då Sonesson med Sverigedemokraternas hjälp kontrollerar en stabil majoritet finns det ingen anledning tro att förslaget skulle falla i kommunfullmäktige. Som bloggen förstår det finns det troligen lika många som anslutit sig till IS från Staffanstorp som från Arjeplog eller Bastuträsk. Men det i sig förhindrar naturligtvis inte att om någon återvändande IS-terrorist väljer att slå sig ned i kommunen kan de inte förhindra denne att exempelvis köpa ett hus i Nevishög eller Kyrkheddinge. Det kan med andra ord inte uteslutas att kommunen en dag finner sig i en situation där tjänstemännen måste ta ställning till direktiven i kommunstyrelsens missiv. Många jurister, inklusive de som delar Sonessons politiska hemvist, påpekar att kommunen i så fall kommer att bryta mot Socialtjänstlagen (SFS 2001:453), och rent juridiskt är detta helt korrekt. Frågan är; får det några praktiska konsekvenser? Och det är här Staffanstorps ”japanska erfarenhet” kommer in i bilden. På Okinawa finns nämligen en stad som också trotsar Japans lagstiftning, trots konsekvenserna det medför. Läs mer


5 kommentarer

Japans Jomon kultur

Stenålderskultur brukar kanske inte vara det mest upphetsande ämnet bland historiskt intresserade människor, flintyxor berättar inga episka sagor, gravar gav före DNA teknologins tidevarv inga genealogier och avsaknaden av skriftspråk innebär att vi inte vet namnen på någon som återfunnits. Men genom DNA tekniken, kol-14 datering och en del andra naturvetenskapliga framgångar har vi idag bättre förståelse än någon gång tidigare för hur folket levde och vad de åt för flera tusen år sedan. Oavsett vart vi vänder oss i världen har de ofta vissa saker gemensamt, domesticerade djur, alternativt villebråd, solen, deras vapen och elden var det som de dyrkade, om det nu är rätt ord, åtminstone högaktade. De avbildades på grott väggar eller ingick i smycken, en indikation på deras stora betydelse för dåtidens människor. Eftersom Japan var avskilt från övriga världen under den här tiden uppstår frågan om vilka likheter och skillnader tidsepoken uppvisar gentemot omvärlden. Läs mer


16 kommentarer

Okinawa prefektur

Bloggen har skrivit en del om Okinawa tidigare, om varför det är Japans Norrland, om att de inte vill vara som andra och en del om politiken. Tiden har nu kommit för att göra en mer helgjuten presentation av Japans sydligaste prefektur, men också dess västligaste. Prefekturen som ursprungligen var ett oberoende kungadöme med namnet Ryukyu, de polerade stenarna, och från 1609 ett lydrike under Satsuma, eller dagens Kagoshima. Det har även, åtminstone i praktiken, fungerat som amerikanskt territorium, och det finns de som menar att öarna fortfarande står under amerikansk ockupation. Själva kallar de sig Uchinaa som ungefär betyder vi, eller vår sida, och Okinawaborna kallas uchinanchu (nchu, ett fonem som inte finns på japanska betyder människa) och språket för uchinaguchi, medan japanerna benämns yamatuu och dessa språkskillnader är en tydlig indikation på att samhörigheten med resten av Japan inte alltid är fullkomlig. Läs mer