歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


11 kommentarer

Det japanska årets traditioner – första halvåret

Alla nationer har sina traditioner som binder samman folket, små grodorna runt midsommarstången, sill och nubbe lite senare, anka på julafton i Danmark, Oktoberfest i Tyskland, trick or treat på Halloween i USA eller folkdräkt på syttende maj i Norge. Japan är inget undantag, de har också en mängd traditioner med sina speciella ritualer som utförs i hela landet i stort sett simultant. Men de är i stort sett okända i Sverige så det är hög tid för bloggen att gå igenom ett års traditioner i Japan. För att artikeln inte skall bli allt för långrandig delas året in i två inlägg, detta är första halvåret. Läs mer


2 kommentarer

De japanska sällskapsdjurens historia

Människan började sin existens med att jaga djur, så småningom lärde vi oss att tämja dem och utnyttja dem som extra muskelstyrka, oxar drog plogen, hästar transporterade oss, grisar och höns producerade föda. Så småningom blev de sällskap, främst hundar och katter, men det utökades till sådant som marsvin, papegojor och andra fåglar. Sedan har det övergått till mer exotiska varianter, illrar, apor, ormar, leguaner, ödlor, andra reptiler och i vissa fall även rovdjur. I Japan har utvecklingen på många sätt varit likartad, men också väldigt annorlunda. En stark bidragande orsak är befolkningstätheten och bostädernas storlek samt utformning. Med denna artikel går vi igenom hur och varför sällskapsdjurens situation skiljer sig åt. Läs mer


2 kommentarer

Prins Shotoku – Japans grundare?

Med tanke på att han levde under slutet av 500-talet har vi förvånansvärt exakta datum för hans födelse, den 7 februari 574 föddes Umayado no miko, ordagrant ”Stalldörrsprinsen” för att han skall ha fötts framför hovstallarna. För eftervärlden är han mer känd som Shotoku taishi (聖徳太子) eller kronprins Shotoku och han har prytt varje valör av de japanska sedlarna, t.o.m. en oku sedel eller motsvarande 100 miljoner yen (9 milj. kronor). Att han förärats denna ära sammanhänger med att det är först med prins Shotoku som vi kan börja tala om en japansk nationsbildning. Före honom var Yamato en klan bland flera, förvisso en stark klan, men knappast allenarådande. Och snarare än militär styrka förlitade han sig på moralisk överlägsenhet för att kontrollera de andra klanerna. Läs mer


10 kommentarer

Japans religiösa trankilism

Japaner föds in i Shinto men dör som buddister. Ett av Japans många unika inslag i sin kultur är att de har två stora religioner som inte står i något motsatsförhållande. Tvärtom. De lever i bästa välmåga, bredvid varandra. Det är bara att jämföra med det sekulariserade Sverige, världens kanske minst religiösa land, men när det kommer till både kristendom och islam blir det svallning i känslorna. Den stora skillnaden är förekomsten respektive frånvaron av dogmer. Kristendom och islam predikar ett antal levnadsregler som de förväntar sig att anhängarna skall acceptera. Problemet är att de har mer än tusen år på nacken och dessa regler är dåligt anpassade till en livsstil som kretsar kring smartphones, Xbox, Twitter, Tinder, McDonald’s, miljöproblem, piratströmmade filmer eller för den delen Netflix. Dessutom dras de två stora religionerna med tolkningsproblem, olika grupperingar anser sig ha tolkningsföreträde. Shinto saknar helt dogmer och skrifter, därför finns det heller inga påbud om hur folk skall framleva sina liv. Det är fullt möjligt att vara en kvalificerad skitstövel i den högre skolan och samtidigt en god shintoist. Begreppet ”han är inte en god kristen” är kanske inte något som hörs lika frekvent längre, men det förekommer fortfarande. Ingen japan skulle få för sig att baktala någon som att ”han är inte en god shintoist” eller för den delen buddist. Tanken att dela in människor i goda och onda utifrån ett religiöst perspektiv existerar helt enkelt inte. Läs mer


17 kommentarer

Shinto förklarat

Kort och kärnfullt är det ”gudarnas väg” för det är så det nedtecknades i Nihon Shoki, Japans näst äldsta verk från 700-talet, 神道 är till vänster gud och till höger väg, exempelvis använt i dojo (道場) ”plats för vägen” alltså där någon av de många vägarna – som exempelvis judo, kyudo eller kendo – utövas. När japanen stiger upp på morgonen, går ut ur huset och vänder sig mot soluppgången för att klappa tre gånger och ödmjukt buga sig till solen utövar han shinto. En etymologisk förklaring är emellertid otillräcklig för att förstå vad Shinto egentligen handlar om. Av all världens religioner är den kanske den minst religiösa. Läs mer