歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Det japanska årets traditioner – andra halvåret

I ett tidigare inlägg presenterade bloggen första halvårets japanska traditioner; sociala och religiösa. För att beskrivningen skall bli komplett behöver vi även gå igenom det andra halvårets traditioner, ceremonier och ritualer. Som nämndes i det inlägget är den japanska sommaren het och fuktig, av den anledningen undviker de gärna evenemang under dagtid. Således är det inte underligt att julis första evenemang är en hoshimatsuri (星祭り) eller stjärnfestival den 7 juli. Tanabata (七夕) betyder ordagrant ”sjunde aftonen” och noggranna läsare har säkert märkt ett mönster. Nyårsdagen (1/1), flickornas dag den tredje mars (3/3), barnens dag den 5 maj (5/5) och nu sjunde juli (7/7). Dessa benämns gosekku (五節句), de fem ”årstidsfraserna” och härstammar från fem separata ceremonier vid hovet i Nara under 600-talet. De framförde poetiska hälsningsfraser – som delvis fortfarande används idag i formella brev – som representerade årstiden. Profetior baserade på astrologi var en viktig faktor i kejsarens beslutsfattande, den sjunde juli möts stjärnorna Vega, från stjärnbilden lyran, och Altair, från stjärnbilden örnen. Bägge är de starkast lysande stjärnorna i respektive stjärnbild och de representerar Ame no wakahiko (天若日子) och Ajisukitakahikone (阿遅鉏高日子根), två mytiska gudar som älskade varandra men endast kunde träffas en gång om året. Precis som Vega och Altair när de den 7 juli möts på himlavalvet, men resten av året hålls åtskilda av Vintergatan. Det är därför ett tillfälle att få romantiska önskningar förverkligade. Japanerna, särskilt unga kvinnor, skriver ner sina önskningar, gärna i formen av ett poem, på en tanzaku (短冊), de hängs upp på en bambupåle som sedan får flyta iväg på närmsta flod. Läs mer


4 kommentarer

Den japanska trädgårdens historiska utveckling

Den normale turisten som besöker Japan spenderar all sin tid, åtminstone vid första besöket, i storstäder som Tokyo, Osaka eller Kyoto. De mer uppmärksamma som inte spenderar all sin tid i de kommersiella distrikten ställer sig ibland frågan; Har japanerna inga trädgårdar? Såvida de inte sitter på en tomt som gått i släktens ägo de sista tre generationer är svaret negativt. Byggloven i storstäderna kommer med rätten att bebygga 100 % av markytan, på japanska kallad kenpeiritsu (建蔽率), och total bostadsyta, på japanska yosekiritsu (容積率) på 200 – 300 %. I realiteten innebär det att en tomt på 80 m² kommer att bebyggas till sista kvadratmetern med ett garage som går ner i källarplanet för att ha plats till nödvändig boyta. Uppenbart är att det blir inget kvar till trädgård. Ändå är japanska trädgårdar berömda för sin skönhet och vill man se någon i en storstad blir det till att bege sig till ett tempel. Ute på landsbygden är situationen en helt annan, tomter på 400 – 500 m² förekommer flitigt och därför behöver inte garaget heller byggas in i källarplanet och det blir mark kvar till ett stycke trädgård. I den här artikeln gör vi ett försök att förklara varför utvecklingen ser ut som den gör. Läs mer


10 kommentarer

Det japanska årets traditioner – första halvåret

Alla nationer har sina traditioner som binder samman folket, små grodorna runt midsommarstången, sill och nubbe lite senare, anka på julafton i Danmark, Oktoberfest i Tyskland, trick or treat på Halloween i USA eller folkdräkt på syttende maj i Norge. Japan är inget undantag, de har också en mängd traditioner med sina speciella ritualer som utförs i hela landet i stort sett simultant. Men de är i stort sett okända i Sverige så det är hög tid för bloggen att gå igenom ett års traditioner i Japan. För att artikeln inte skall bli allt för långrandig delas året in i två inlägg, detta är första halvåret. Läs mer


2 kommentarer

Prins Shotoku – Japans grundare?

Med tanke på att han levde under slutet av 500-talet har vi förvånansvärt exakta datum för hans födelse, den 7 februari 574 föddes Umayado no miko, ordagrant ”Stalldörrsprinsen” för att han skall ha fötts framför hovstallarna. För eftervärlden är han mer känd som Shotoku taishi (聖徳太子) eller kronprins Shotoku och han har prytt varje valör av de japanska sedlarna, t.o.m. en oku sedel eller motsvarande 100 miljoner yen (9 milj. kronor). Att han förärats denna ära sammanhänger med att det är först med prins Shotoku som vi kan börja tala om en japansk nationsbildning. Före honom var Yamato en klan bland flera, förvisso en stark klan, men knappast allenarådande. Och snarare än militär styrka förlitade han sig på moralisk överlägsenhet för att kontrollera de andra klanerna. Läs mer


5 kommentarer

Shingon, krigare, zen och samurajer

Sent igår natt ankom ett missiv medelst elektronisk distribution till bloggens brevlåda. Det sker inte så ofta, så nyfikenheten – och inte minst glädjen var stor – dessutom var det från en av bloggens mer ståndaktiga läsare. Så det var med spända förväntningar jag tog del av innehållet. Och det var ett bra innehåll, en reflektion som visar att läsaren följer med i bloggens utveckling, men också med en tanke som fick bloggen inse att det är inte alltid så lätt att få igenom sitt budskap. Så läsaren får med detta inlägg svar på sin reflektion, ett svar som bloggen tror intresserar även andra läsare. Vi inleder med missivet. Läs mer