歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japans komplicerade relation med Korea – del 5

Mitt under brinnande krig med Ryssland väljer Japan att inta en drygare översittarfason gentemot Korea. Visserligen hade de i Shimonoseki avtalet fått Kina att acceptera Koreas självständighet. Ett åtagande som de sedan valde att självmant ignorera. Det räcker med att återge den första paragrafen: ”I syfte att vidmakthålla permanent och redbar vänskap mellan Japan och Korea för att etablera en fast fred i Fjärran Östern, skall Koreas kejserliga regering placera fullständig tillit till Japans kejserliga regering och införliva den senares råd gällande administrativa förbättringar.” Här gäller det förstå att på japanska är ordet för administration i princip att likställa med styre. I praktiken skulle det ske genom att Koreas regering tvingades rådslå med den japanske ministern (man hade ännu inte haft utbyte av ambassadörer). Avtalet undertecknades av Hayashi Gonsuke, vid tidpunkten minister i Seoul. Japan bemödade sig således inte ens om att försöka förhandla fram avtalet på utrikesministernivå. Läs mer


Lämna en kommentar

Kul med kanji – lektion 3

Butik eller affär heter på japanska mise (店) och gammal (om ting) heter furui (古い) medan en gammal ärevördig butik med lång tradition kallas för shinise (老舗) en snabb överblick tydliggör att inget av de tidigare två tecknen ingår. Men faktum är att de två ingående tecknen faktiskt betyder såväl gammal, 老 är tecknet för äldre personer och 舗 är ett äldre tecken för handelsbod, problemet är att den naturliga läsningen borde vara roho vilket således innebär att de tecken som används utgör ateji eller anpassade tecken, i detta fall efter betydelse (uttal är vanligare). Tecknet till vänster löser den problematiken på ett synnerligen enkelt, om än förvillande sätt. Istället för 占 under ”taket och väggen” på japanska kallad tare har det vertikala strecket förlängts så att det är gammal 古. Som märks är skillnaden subtil så det kan vara väl enkelt att missa skillnaden. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska bönders historia

Den moderne bonden i Japan betecknas noka (農家) men förr i tiden benämndes han hyakusho (百姓), ofta med artighetssuffixet san efter benämningen. Han står högt på den politiska stegen, japanska bönder har betydligt starkare politisk makt än sina svenska partier. Det kommer sig av att de under Tokugawa shogunatet hade en stark social ställning, de rankades direkt under bushi (武士), eller det vi kallar samurajer. Det är vanligt att beteckna Edo perioden som Pax Tokugawa, inte minst i akademiska skrifter, och det är riktigt såtillvida att Japan inte var involverade i krig eller hade interna stridigheter, men bönderna kunde vara nog så upproriska när shogunatets politik eller den lokale provinsfursten skattebördor uppfattades som oacceptabla. De flesta, fram till mitten av 1750-talet, var illitterata, så vi har få direkta källor att ösa ur, men de dyker upp i poesin och fudoki, så en del vet vi. Likaså noterade kinesiska och koreanska ambassader sina observationer. I den här artikeln har det blivit dags att ta en närmre titt på den japanske bondens historia. Läs mer


1 kommentar

Ta Japanturistens berättelser med en nypa salt

Den som turistat i Japan framstår lätt som något av en expert på landet i sin umgängeskrets när ingen annan besökt landet. Inget att förvånas över, men missförstånden står som spön i backen och det är, tyvärr, något att yvas över. Det är en dyr resa, de flesta stannar inte mer än en vecka, i undantagsfall två, få har därför möjlighet att tränga in på djupet. De flesta förbereder sig med att googla lite och ingen behärskar språket, fundamentet för missförstånd och feltolkningar visar således på en stabil betonggrund. Den som är renons på kunskaper om Japan har självfallet heller ingen grund att stå på när det gäller att ifrågasätta berättelserna. I den här artikeln tar bloggen därför upp ett antal av de vanligaste turiståsikterna om Japan och förklarar vari missuppfattningen ligger och hur det egentligen ligger till. Läs mer


Lämna en kommentar

Den undermåliga japanska sexualundervisningens historia

För en framgångsrik industrination med en väl utvecklad välfärdsstat har Japan en erbarmlig sexualundervisning. Egentligen är det märkligt då japanerna traditionellt haft ett öppet och frimodigt förhållande till sex, men den amerikanska militärockupationen efter andra världskriget förde också med sig den amerikanska dubbelmoralen i relation till sex. Exempelvis började de anse sex före äktenskapet som något skamligt, på 80-talet förekom det men nästan undantagslöst under benämningen kekkon zentei (結婚前提), eller ”på villkoret att vi skall giftas”. Ett grundproblem är utbildningsväsendets undermåliga – för att inte säga minimaliserade – sexualundervisning. Detta inlägg tar en närmare titt på den japanska sexualundervisningens historia. Läs mer