歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Shi-no-ko-sho det japanska ståndssystemet

Under medeltiden var ståndssystem närmast universellt, även östra Asien hade system som byggde på fyra klasser. Ursprungligen är det ett kinesiskt samhällssystem som återfinns redan under Zhou dynastin för nästan 3 000 år sedan. I Korea utvecklades det lite annorlunda under Sillas enande och har den något märkliga benämningen ”skelettdelarnas indelning”, eller på koreanska Kolpum jedo (골품제도). Det skulle dröja tills slutet av 1500-talet innan Japan följde efter, de uppkallade det efter den kinesiska förebilden, shi-no-ko-sho (士農工商) där varje tecken representerar de fyra stånden. Först krigarna, bushi (武士) som vi benämner samurajer, därefter nomin (農民) bönderna stod således högt uppe, sedan kosho (工匠) som är hantverkare, och till sist shonin (商人) som är handelsmän. De två sista kategorierna slogs i dagligt tal oftast ihop till chonin (町人) som är stadsbo eftersom det var där de huvudsakligen huserade. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska bönders historia

Den moderne bonden i Japan betecknas noka (農家) men förr i tiden benämndes han hyakusho (百姓), ofta med artighetssuffixet san efter benämningen. Han står högt på den politiska stegen, japanska bönder har betydligt starkare politisk makt än sina svenska partier. Det kommer sig av att de under Tokugawa shogunatet hade en stark social ställning, de rankades direkt under bushi (武士), eller det vi kallar samurajer. Det är vanligt att beteckna Edo perioden som Pax Tokugawa, inte minst i akademiska skrifter, och det är riktigt såtillvida att Japan inte var involverade i krig eller hade interna stridigheter, men bönderna kunde vara nog så upproriska när shogunatets politik eller den lokale provinsfursten skattebördor uppfattades som oacceptabla. De flesta, fram till mitten av 1750-talet, var illitterata, så vi har få direkta källor att ösa ur, men de dyker upp i poesin och fudoki, så en del vet vi. Likaså noterade kinesiska och koreanska ambassader sina observationer. I den här artikeln har det blivit dags att ta en närmre titt på den japanske bondens historia. Läs mer


1 kommentar

En dag i Yonezaki Taros liv

Japanerna kallar bondeklassen nomin och den enskilde bonden noka, men i gamla tiden betecknades de hyakusho, vars tecken (百姓) var för sig betyder hundra och efternamn. Det är ett arkaiskt uttryck för folket, i en tid när det inte fanns mycket mer än hundra efternamn täcktes alla in, och då de allra allra flesta var bönder kom begreppet så småningom att primärt omfatta jordbrukarna. Bönders liv världen runt kan te sig närmast identiskt, upp tidigt, arbeta hårt och i säng sent. Arbetets innehåll anpassas efter årstiderna, såning har sin tid, ogräsjakt sin, att skörda grödorna och försäljning sin. Det är böndernas inrutade arbetsår som medfört att nyåret i nästan alla kulturer är en av de stora högtiderna. Att sätta punkt för det som varit och förbereda sig på att upprepa det hela en gång till. Den japanske bondens vardag skiljde sig likafullt en hel del från sin västerländskes motsvarighet. Läs mer