歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Sörplande nudelätare

5 kommentarer

RamenguiJapaner har rykte om sig att vara artiga och belevade. Ständigt bugande, ursäktsbedjande, körespekterande och artigt artikulerande är det ett rykte som är välförtjänt. Åtminstone tills man ser dem äta nudlar, eller mera korrekt, hör dem. Den västerlänning existerar inte som första gången han stiger in i en Ramenrestaurang inte drabbas av kulturchock. Men det är inte japanernas fel, skyll på kineserna.

Nudelätande har en 4 000 år lång historia, men i Japan är den ungefär lika lång som den europeiska. Samtidigt med att Marco Polo tog med sig nudlar till Italien och spagetti blev italiensk nationalrätt, tog japanska buddistmunkar som studerade i Kina nudlar men också dess spistraditioner med sig hem till Japan. Kineserna gör gällande att en kakafoni av sörplande och rapar är att betrakta som artigt bordsskick, och raparna speciellt uttrycker hur smakligt något varit. Enligt denna logik borde mexikanska böntillverkare ha en jättelik marknad att tillgå i Kina. Andra misstänker att kineserna anser att om de har kunnat rapa och sörpla i 4 000 år obehindrat tänker de inte ändra på sig enbart för att västerlänningar uppfattar det som obelevat.

Det andra, och i sammanhanget mer adekvata skälet, är att nudlar äts tillsammans med en tunn lättflytande sås kallad Tsuyu (つゆ) som gör att de lätt glider av ätpinnarna. Denna sås kan serveras som Shiru (汁) dvs närmast en soppa som nudlarna ligger i, det normala för mikronudlar och ramen. Alternativt ligger såsen i en mindre skål som nudlarna doppas i, detta kallas då Tsukejiru (漬け汁), och är det vanligast sättet att äta Soba (蕎麦) på. För att hindra såsen att rinna av nudlarna medan man stoppar dem i munnen hjälper det således ifall man sörplar in hela paketet på en gång. Någon duktig musiker borde försöka tonsätta ett stycke till kakafonin i en nudelrestaurang.

5 tankar om “Sörplande nudelätare

  1. Surfade av en slump in på denna högkvalitativa, initierade och välformulerade blogg och bl a inlägget om nudlar. Själv är jag en stor nudelvän och har även gjort min egen soba i Nagano – hela processen från skörd av bovetet till kokning och tillverkning av tsuyu. Gillar ramen också även om såsen kan vara lite mastig ibland. Då är tsuke-men att föredra, särskilt nu på sommaren när man vill äta kalla nudlar. En liten detalj bara: skriver man inte tsuke-men med 付け? Se https://kotobank.jp/word/%E4%BB%98%E9%BA%BA-571585

    Eller är det såsen och dess smak som 漬け avser? 漬物 är ju grönsaker inlagda i vanligtvis ättika men den smaken påminner inte om tsuyu.

    Sen kan det kanske vara värt att nämna udon som ju är en japansk uppfinning. Vilken är historien bakom udon och soba och varför nöjde sig inte japanerna med ramen?

    Gilla

    • TL;dr
      Windows IME ger både 付け汁 och 漬け汁 som alternativ för tsukejiru. Etymologiskt upplever bloggen 漬け汁 som det korrekta alternativet när det används som soppa för tsukemen.

      Stort tack för de värmande orden, det är naturligtvis glädjande för en ensam bloggförfattare att få bekräftelse på att bloggen läses, men ännu väsentligare att den skapar reaktioner hos läsaren. Bloggen existerar därmed inte i ett vakuum, trots dess, i alla fall med svenska ögon sett, något esoteriska innehåll. Lite tråkigare är det när felfinneri är orsaken till en kommentar, men det skall du naturligtvis inte lastas för, har bloggen gjort fel skall det självfallet korrigeras, och alla bidrag som bidrar till att fakta blir rätt är naturligtvis alltid välkomna. Bloggen handlar om Japans historia, etymologi är ju ordens historia och upptar därför ett starkt intresse hos bloggen, och att döma av ditt inlägg delar du det intresset.
      Du tar upp tsuke-men, ett ord som i och för sig inte återfinns i blogginlägget, men jag antar att tankevurpan uppstod med anledning av 漬け汁. Det är fullt förståeligt, bloggen gör sig skyldig till liknande fadäser, tankarna vandrar iväg helt enkelt för att texten väcker dem. Låt oss börja med hänvisningen till Kotobank, som ju är resultatet av crowdsourcing. Jag tror vi är helt överens om att sådana källor saknar den akademiska stringens som behövs för att reda ut frågeställningen, Kojien eller liknande källa borde vara att föredra. Men innan vi når dit, kan vi väl ta en titt på just ordet tsuke-men, som bloggen föredrar att translitterera till tsukemen, men den skillnaden kan vi kalla smaksak.
      När bloggen kommer i kontakt med ordet är det undantagslöst som つけ麺 även när det är från Windows japanska IME. Om du använder OS X kanske det ser annorlunda ut, men såvitt bloggen kan bedöma beror det på att ordets historia inte är mer än lite drygt fyrtio år. Det finns ett flertal krogar som gör anspråk på upphovet, Taishoken (大勝軒) i Nakano och Higashi-Ikebukuro ligger bäst till för att ha auktoritet bakom sitt anspråk, gemensamt är att de alla skriver det på ovanstående sätt. Således används varken 付け eller 漬け, ett tämligen säkert tecken på att japanerna själva känner sig en aning osäkra på vad som är rätt och riktigt. Låt oss då titta på skillnaderna, och här används Kojien som källa.
      つ・ける【付ける・附ける・着ける・就ける・即ける】
      他下一つ・く(下二)
      二つの物を離れない状態にする
      ぴったり一緒にする。くっつける。貼る。竹取物語「この玉の枝に文ぞ―・けたりける」。万葉集[20]「わぎもこが―・けし紐が緒お絶えにけるかも」。「身頃に袖を―・ける」
      Poängen som är kursiverad är således att något inte separeras, men själva vitsen med tsukemen är just att dela på soppan och nudlarna. Den lille etymologiske demon som huserar i bloggens hjärna får därför svårt att para ihop tsukemen med 付け. Samtidigt medges det villigt att detta är en personlig preferens. Vad säger då Kojien om alternativet?
      つ・ける【漬ける】
      他下一つ・く(下二)
      (「浸ける」とも書く)ひたす。うるおす。万葉集[7]「広瀬河袖―・くばかり」。「洗濯物を水に―・ける」
      塩またはぬかみそなどに入れる。つけものにする。「なすを―・ける」
      Hitasu, som är det första alternativet betyder ju doppa eller dränka, medan uruosu betyder väta, fukta, blöta ner. Och det är ju precis det som sker när man äter tsukemen, nudlarna doppas separat i soppan där den fuktas, istället för att ligga indränkt i den, eller om man så vill oseparerad.
      Efter det ”brinnande” försvarstalet, sanningen är ju att inlägget nästan har ett år på nacken och vad som rörde sig i bloggens huvud vid den tiden är egentligen omöjligt att svara på, så beslöt bloggen sig för att uppsöka eventuellt svar i Kojien. Det första resultatet var att i femte upplagan finns ordet inte med, således en god hänvisning till dess korta livshistoria. Men i den sjätte upplagan dyker det upp. Då ser det ut så här.
      つけ‐めん【付け麺】
      つけ汁につけて食べる麺。
      Därmed har du, Johan Bergquist, auktoriteten bakom ditt påpekande klarlagt. Kojien säger att du har rätt, men medan du dansar en liten välförtjänt segerjigg bör du kanske, åtminstone efter dansen är slut, notera att Kojien enbart ger en definition, ingen etymologi. Det är således inte osannolikt att redaktörerna har haft bråttom att få med ordet. Varje användare vet att uppslagsorden följs av en detaljerad etymologisk förklaring, bristen på densamma tar bloggen som intäkt för att det nog dröjer innan vi får klarhet i om tsukemen skall skrivas med kanji överhuvudtaget.
      Än en gång, tack för ditt inlägg, om inte annat fick den bloggen att nogsamt gå igenom inlägget och tänka igenom valet av skrivsätt.

      Gilla

  2. Många tack för detta uttömmande svar trots att inlägget var över ett år gammalt. Hade ingen aning om etymologin och källorna så detta var mycket lärorikt! Om du har svar på frågan om hur och varför soba och udon uppstod vore jag ändå nöjdare. Soba är ju gjort på bovete med konsistensframkallande tillsats av antingen vete eller mer traditionellt bladen från vild svartrot (山牛蒡). Bovete kan odlas i kargare klimat, t ex i Shinshu eller Hokkaido så rätten kanske uppstod i dessa regioner? Vad som är dock förvirrar mig lite är att det finns kinesiska nudlar (ramen) som kallas för ”soba” (中華そば). Tack igen för en intressant blogg samt för det utförliga svaret!

    Gilla

  3. Ping: Nudelpolitikens historielöshet | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.