Kom vikingarna till Japan?

Det finns inga runstenar eller andra kvarlämningar som tyder på det. Samtidigt finns det ovanligt många likheter mellan ainu kultur och det vi känner till om vikingar. Tyvärr finns det väldigt begränsat med studier av ainu som gjorts av skandinaviska historiker eller antropologer som därmed har förutsättningar att finna samband som kanske inte ter sig uppenbara för exempelvis franska eller amerikanska forskare. Det som kanske främst talar emot att vikingar skulle tagit sig igenom Sibirien och ner över Kamtjatka eller Sakhalin till Hokkaido är att de var handelsresande och inte primärt upptäcktsresande. Något som skulle tala emot den förklaringen är att den inte tar hänsyn till att en grupp vikingar drivits på flykt österut och sedan av nyfikenhet fortsatt av bara farten. Det här inlägget är således synnerligen spekulativt, eller som forskare kallar det ”hypotesformulering”.

Japans historiska utrikesrelationer i Asien utanför Korea och Kina

Innan Japan införde isolerings dekreten 1635 hade de en bred och varierad relation till omvärlden. Vi vet att det redan på 200-talet förekom någon form av utbyte med Kina, men Japan kunde inte gärna betraktas som en nation vid denna tid. Det handlade således mer om olika former av regionala utbyten och sannolikt har upptäckte av hur Kina organiserat sitt samhälle bidragit till ambitionen att skapa staten Japan. Som örike är det också naturligt att man blir nyfiken på vad som döljer sig bortom horisonten, även om överfarterna var betydligt mer farofyllda på den tiden. Den dag havsarkeologi utvecklas och större delar av havsbotten kan skannas av nedanför havsbotten lär vi finna vrak från tiden runt Kristi födelse och även längre bak i tiden. Tills vidare får vi nöja oss med det vi har tillgång till för närvarande.

Alla dessa japanska dagar – del 9; Hiroko

Förra inlägget i serien avslutades med att jag introducerade Hiroko, som skulle bli min första fasta japanska flickvän. Polaren Steve från Tucson hade en väninna, Vivianne, som var halvjapanska och studerade vid samma universitet. Istället för att jobba hemma i Arizona under sommaren tog hon till Tokyo för att vara verksam i mizushobai, första gången jag kom i kontakt med uttrycket. Han skulle in till Roppongi för att träffa henne och undrade om jag hade lust att haka på. Jag var alltid redo för ett äventyr, det var trots allt därför jag åkt till Japan. Vi sprang omkring ungefär en timme i ett enda kvarter innan vi lyckades hitta den lägenhet som en av hennes benefaktorer tillhandahöll åt henne under sommarmånaderna. Som alla centralt belägna lägenheter i Tokyo var den trång, dyr och överbelamrad. Hon hade dessutom en väninna på besök, hennes namn var Hiroko.

Relationsdikotomin Taiwan/Korea

Inför den ett år försenade sommarolympiaden kom häromdagen beskedet från Seoul att president Moon Jae-in inte tänkte närvara i Tokyo efter att den japanska ambassadens minister (näst högste representant) hade sagt Moons relation till Pyongyang påminde om ”en man som solitärrunkar”. Diplomaten har blivit hemkallad och lär inte återkomma som ambassadör i Seoul, troligare placeringsorter är Vientiane eller Phnom Phen. Samtidigt hyllas relationerna med Japan i varma ordalag i Taipei. Hur kan det komma sig att två länder som delar en likartad historia i relationen med Japan har så olika synsätt? Bägge ockuperades och annekterades under Meiji kejsarens tid. Det förekom brutala inslag från japansk sida i bägge länderna. I den här artikeln försöker vi förklara hur det blev så här.

Japan och Rysslands antagonistiska relation – del 3; konfrontation

Efter enträgna försök erhöll Ryssland tillgång till Nagasaki hamn, men de utnyttjade aldrig möjligheten som öppnade sig framhölls i del 2. En bidragande orsak var att det var Hakodate på Hokkaido som de önskade sig använda och tålamod, att sakteliga arbeta sig upp från Kyushu till Hokkaido verkar inte framstå som en rysk dygd. Utvecklingen i Europa fick ambitionerna i Asien att nedgraderas i St. Petersburg, i Edo tolkades som att ryssarna inte var genuint intresserade. En åsikt som skulle prägla japanskt tänkande i 100 år. När tsaren därför reagerade på japansk expansion in på det asiatiska fastlandet togs han inte riktigt på allvar i Tokyo. Politiker och diplomater var övertygade att Ryssland fortfarande primärt intresserade sig för vad Preussen och Frankrike ägnade sig åt. Förvåningen på tsarens reaktion efter Shimonoseki avtalet, då de snabbt tvingades lämna ifrån sig kontrollen över Liadong halvön, var därför genuin. Det innebar också att länderna därmed befann sig på kollissionskurs.