歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


60 kommentarer

Den förste kejsaren av den nya stammen – Meiji och hans tid

Ett tidigare inlägg tog upp den siste kejsaren av den gamla stammen, detta behandlar hans son. Den första av den nya stammen. Han föddes den 3 november 1852 och fadern gav honom namnet Sachinomiya, han tog sig namnet Mutsuhito i samband med att han blev vuxen men för japanerna och omvärlden är han känd under sitt postuma namn, Meiji, ungefär ”upplyst styre”. Hans tid omfattar såväl gyokuza, ”juvelsätet” som var den upphöjda tatami plattform som kejsaren satt på innan de tog fram Krysantemumtronen åt Meiji som lämpligare för en kejsare som förväntades ha samröre med såväl utländska sändebud som statschefer. Han var samtida med inte mindre än tre svenska kungar, Karl XV, Oscar II och Gustaf V. Han träffade ingen av dem, men Oscar II förärade honom Serafimerorden 1881. Fortsätt läsa


10 kommentarer

Heraldik som står sig 500 år senare

Samurajen använde aldrig någon sköld, istället fungerade katana som både anfalls- och försvarsvapen. Skickliga fäktare använde bägge händerna, i den andra hade han det kortare svärdet, wakizashi. Eftersom sköldar saknades utvecklades också heraldiken i en helt annan riktning än i Europa. En heraldik kallad monsho som inte ens idag känns särskilt gammalmodig.
Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Småöar blev kejsarstyrets räddning

1221 hängde kejsaren i en skör tråd. Kejsare Go-Toba hade sedan begynnelsen av 1200-talet försökt manövrera för att återta politisk makt till Krysantemumtronen, men varje försök hade stoppats av Minamoto shogunatet i Kamakura. För att ge sig själv större rörelsefrihet gjorde kejsaren som så många av hans företrädare. Han abdikerade och gick i kloster varifrån han kunde agera friare gentemot Kamakura. Fortsätt läsa


2 kommentarer

Kejsaren och hans efternamn

Av en del sökningar har bloggen förstått att det råder en myt eller missförstånd om kejsaren och hans efternamn. Egentligen är det hela inte särskilt konstigt och det är ganska enkelt att jämföra med vårt eget kungahus. Bägge hanterar nämligen efternamnet på ett likartat sätt. Låt oss först börja med japanska kejsare och deras namn.
Fortsätt läsa


3 kommentarer

Himlens regent står över det politiska

Vad innebär det att vara kejsare av Japan och hur skiljer det sig från andra statsöverhuvuden som ärver sin position? Första problemet är begreppet kejsare. Det japanska statsöverhuvudet kallas på japanska Tenno (天皇) som egentligen betyder ”Himmelns Regent” och för ungefär 1500 år sedan kallades han Tenshi (天子) som betyder ”Himmelns Barn” men som oftast omskrivs till ”Himmelns Son” eftersom Krysantemumtronen med ytterst få undantag besatts av män. På japanska använder man Teio (帝王) om en västerländsk kejsare (romerska eller tyska exempelvis) och begreppet Kotei (皇帝) om asiatiska kejsare, t.ex. från Kina. Det är därmed uppenbart att man betraktar det egna statsöverhuvudet som något unikt och som skiljer sig från de i andra länder. Fortsätt läsa