歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Katastrofshogunen

Den trettonde och näst, näst siste shogun av Tokugawa dynastin satt inte mer än fem år, ändå är det kanske de fem värsta åren utanför andra världskriget i Japans historia. Iesada tillträdde ämbetet 1853 vid 29 års ålder och dog redan 1858, 34 år gammal. Redan som barn var han klen och var aldrig påtänkt i rollen som shogun då han var Ieyoshis fjärde son och dessutom med en sekundärhustru. Men vid den här tiden hade inaveln inom klanen pågått i tretton generationer, den genetiska brunnen var grund och få barn upplevde sin treårsdag. Alla hans äldre bröder gick bort tidigt så lite motvilligt lät fadern utnämna Masanosuke som var hans barnnamn, till arvtagare. Läs mer


1 kommentar

Kejsarmord eller naturlig död – frågan lever efter 150 år

Japans historia vimlar av olösta mysterier. Ett av de största gäller Oda Nobunagas död 1582, ett annat dödsfall som också förvirrar historikerna är kejsare Komeis, den siste kejsaren av den gamla stammen. Han gick bort den 30 januari 1867, endast 35 år gammal. De sista fyra shoguners styre sammanfaller med hans tid som kejsare, från Ieyoshi, Iesada, Iemochi och den siste, Yoshinobu, ofta kallad Keiki då tecknen för hans namn var svårlästa. Kejsaren var antingen stor patriot eller gedigen xenofob beroende på perspektiv. En sak är säker, han ville inte släppa in västerlänningarna som allt ivrigare knackade på och ville etablera handel med Japan.
Läs mer


7 kommentarer

Den siste kejsaren – av den gamla stammen

Kejsare Komei var den siste kejsaren av den gamla stammen, nuvarande kejsarens farfars farfars far. Han var den siste kejsaren som satt i Kyoto palatset och skulle se den politiska makten återlämnad till kejsaren personligen under sin levnad. Det gör honom till en av de mest intressanta kejsarna i Japans historia, bland annat skulle han få uppleva styret av inte mindre än fyra olika shoguner. Han föddes den 22 juli 1831 som fjärde son till kejsare Ninko och vid nio års ålder tillträdde han som kronprins för att 1846 efterträda sin far på Krysantemumtronen och han avled, under oklara omständigheter, den 30 januari 1867, ännu inte 36 år fyllda. I detta inlägg tar bloggen en titt på den siste kejsaren under Japans historiska styrelseskick. Läs mer


Lämna en kommentar

Svart dag, även för 150 år sedan

Den 4 januari 2016 är en mörk dag i svensk historia, dagen då det krävdes legitimation för att ta sig mellan Danmark och Skåne. Intressant nog drabbar det inte resenärerna från Kastrup till Arlanda eller Landvetter. I ett enda svep går vi närmare 100 år tillbaka i tiden när det gäller utbyte i regionen Skåne – Själland. Går vi närmare 150 år tillbaka i tiden var den 4 januari en mörk dag i Japans historia. Det var dagen Tokugawa shogunatet formellt föll och den politiska makten överlämnades till kejsaren. Läs mer


2 kommentarer

Himlens regent står över det politiska

Vad innebär det att vara kejsare av Japan och hur skiljer det sig från andra statsöverhuvuden som ärver sin position? Första problemet är begreppet kejsare. Det japanska statsöverhuvudet kallas på japanska Tenno (天皇) som egentligen betyder ”Himmelns Regent” och för ungefär 1500 år sedan kallades han Tenshi (天子) som betyder ”Himmelns Barn” men som oftast omskrivs till ”Himmelns Son” eftersom Krysantemumtronen med ytterst få undantag besatts av män. På japanska använder man Teio (帝王) om en västerländsk kejsare (romerska eller tyska exempelvis) och begreppet Kotei (皇帝) om asiatiska kejsare, t.ex. från Kina. Det är därmed uppenbart att man betraktar det egna statsöverhuvudet som något unikt och som skiljer sig från de i andra länder. Läs mer