歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


8 kommentarer

Dejima var Tokugawas fönster mot omvärlden

Dejima (出島) ”Avfärdsön” eller ”Utstickande ön” var en solfjädersformad konstgjord ö som var den enda inkörsporten till Japan under Tokugawa dynastin. Japan hade även handelsrelationer med Kina via Ryukyu som kontrollerades av Satsuma och med Korea via Tsushima som behärskades av So klanen. Skillnaden var att i Nagasaki var det utländska skepp som anlände, medan det var lokala skepp som seglade till omvärlden från de andra platserna. Fram till 1868 var det sannolikt också den mest detaljerat beskrivna platsen i hela Japan. Ön anlades ursprungligen för att shogunatet ville kontrollera de portugisiska jesuitprästerna, men det skulle bli känt som holländarnas handelsstation, eller faktorie som var dåtidens benämning. Behovet av landåtervinning har medfört att ön försvunnit från kartan.

Läs mer


25 kommentarer

Den förste kejsaren av den nya stammen – Meiji och hans tid

Ett tidigare inlägg tog upp den siste kejsaren av den gamla stammen, detta behandlar hans son. Den första av den nya stammen. Han föddes den 3 november 1852 och fadern gav honom namnet Sachinomiya, han tog sig namnet Mutsuhito i samband med att han blev vuxen men för japanerna och omvärlden är han känd under sitt postuma namn, Meiji, ungefär ”upplyst styre”. Hans tid omfattar såväl gyokuza, ”juvelsätet” som var den upphöjda tatami plattform som kejsaren satt på innan de tog fram Krysantemumtronen åt Meiji som lämpligare för en kejsare som förväntades ha samröre med såväl utländska sändebud som statschefer. Han var samtida med inte mindre än tre svenska kungar, Karl XV, Oscar II och Gustaf V. Han träffade ingen av dem, men Oscar II förärade honom Serafimerorden 1881. Läs mer


7 kommentarer

Den siste kejsaren – av den gamla stammen

Kejsare Komei var den siste kejsaren av den gamla stammen, nuvarande kejsarens farfars farfars far. Han var den siste kejsaren som satt i Kyoto palatset och skulle se den politiska makten återlämnad till kejsaren personligen under sin levnad. Det gör honom till en av de mest intressanta kejsarna i Japans historia, bland annat skulle han få uppleva styret av inte mindre än fyra olika shoguner. Han föddes den 22 juli 1831 som fjärde son till kejsare Ninko och vid nio års ålder tillträdde han som kronprins för att 1846 efterträda sin far på Krysantemumtronen och han avled, under oklara omständigheter, den 30 januari 1867, ännu inte 36 år fyllda. I detta inlägg tar bloggen en titt på den siste kejsaren under Japans historiska styrelseskick. Läs mer


Lämna en kommentar

Associationernas kokande paradigm

Ett av problemen när man diskuterar med japaner är att vi har helt olika associationsparadigm. När vi diskuterar med andra européer eller amerikaner kan vi utgå från en delad kultur, gemensam historia och religiösa dogmer som definierat vår syn på moral och juridik. Vi har ett någorlunda gott hum om vem George Washington, Niccoló Machiavelli, William Shakespeare eller Miguel de Cervantes Saavedra var. De lite mer belästa kan även diskutera Jefferson, Hamilton (nä, inte musikalen), Byron och Goethe. Men nästan ingen av oss kan prata om Tokugawa Ieyasu, Arai Hakuseki, Oda Nobunaga, Chikamatsu Monzaemon, eller skilja på Sakamoto Ryoma och Sakamoto Kyu. Ett bra och belysande exempel är Robin Hood, en generellt sett missförstådd litterär gestalt som vi ändå har en väldigt bestämd uppfattning om. De flesta japaner däremot har ytterst vaga uppfattningar om honom. Ställer man lite frågor kan de nästan aldrig nämna någon som ingick bland hans stråtrövare och de placerar honom oftast flera hundra år längre fram i historien än då han ansetts verka. Vill man diskutera de moraliska frågor som legenden om Robin Hood väcker skall man istället diskutera Ishikawa Goemon. Läs mer


3 kommentarer

Utan Akiko ingen Murasaki

Utan Yosano Akiko och hennes insatser hade vi förmodligen haft väldigt bristfälliga kunskaper om Heian aristokratin i Kyoto som till stor del bygger på det skönlitterära verket Sägnen om Geni eller på japanska Genji Monogatari (ordagrant Genjis sakberättelse). Den anses av många som världslitteraturens första roman, samtida med Beowulf som vid en jämförelse måste betraktas som fantasypoesi med monstret Grendel som besegras av Beowulf som i sin tur blir Göternas konung. Genji däremot är en karaktärsstudie av aristokratin vid hovet i Heiankyo som Kyoto hette vid denna tid. Verket har också en protagonist, Ljusets Prins, på japanska Hikaru Genji, vars liv vid hovet vi följer i romanen. Däremot kan den inte sägas ha en handling, utan vi följer karaktärerna under deras levnad i kronologisk ordning. Läs mer