Även en kung måste få vara människa för en kejsare får det inte

Kungen fyller 70 år idag. Grattis på födelsedagen och grattis till mer än 40 strävsamma och förhoppningsvis intressanta år på den svenska tronen. Inför födelsedagen har Sveriges Televisions Claes Elfsberg fått följa majestätet och ställa en del frågor, för oss medborgare är det lite av en unik möjlighet att få inblick i statschefens liv och verksamhet. För dem av oss som kan jämföra hur monarker har det i andra länder är det också en möjlighet att jämföra och beskriva. Så dagens hyllning till Ers Majestät blir en påminnelse om att det kunde varit värre. I programmet tog kungen emot den japanske ambassadören för överlämnandet av sitt kreditivbrev, han hade säkert kunnat berätta hur majestätet haft det ifall han fötts i Japan istället för Sverige.

Japans nyare religioner

Shinto, gudarnas väg, och buddism är välkända som de dominerande religionerna i Japan och de framlever under synkretism. Buddismen har historiskt även fyllt rollen som folkbildare och socialförsäkringsinstitut. Numera finns det ett utbyggt socialförsäkringsnät, men buddistiska tempel erbjuder fortfarande service som barndaghem, eller dagcenter för pensionärer, en roll som shinto aldrig tagit på sig. Mindre känt är att det även finns en aktiv ”frireligiös” sektor. Ordet inom citattecken eftersom det inte finns någon statsreligion och alla religioner därför definitionsmässigt står fria. Framväxten av nya religioner började redan i mitten på 1860-talet.

Japanernas lingua americana

Japanernas första lingua franca var kinesiska, det varade i närmare 1 000 år. Eftersom även Korea implementerat de kinesiska skrivtecknen blev det naturligt att missiv, handelsavtal, gåvobrev och annat författades på kinesiska. Men så även poesi och litteratur. Både Korea och Japan skulle lämna kinesiskan ungefär samtidigt. Koreanerna för att de införde hangul ett betydligt enklare skrivsystem, och japanerna för att de kom i kontakt med portugiserna.

Aichi prefektur

På japanska kallas de todofuken (都道府県), till svenska översätts det till prefektur och de är 47 till antalet, det fanns en tid när man ville räkna dem till 48 för att inkludera Hawaii. Amerikanerna var föga roade, men sanningen var att japanska intressen ägde hälften av fastighetsbeståndet, åtminstone dess värde. Varje prefektur har sin historia och bloggen tänkte under ett år eller två framöver gå igenom dem en och en. Enklast, för att inte missa någon är att ta dem i bokstavsordning även om begreppet todofuken tar dem i ett slags avig storleksordning. Vårt första nedslag blir därför Aichi prefektur.

Idag 70 år sedan Japan saknade premiärminister

Idag är det exakt 70 år sedan Japan blev utan premiärminister under en månad. Under krigets slutskede hade dåvarande utrikesministern Shidehara Kijuro förespråkat pacifism före kriget och den amerikanske överbefälhavaren utnämnde honom till premiärminister i den andra japanska regeringen efter kriget. Hans företrädare innehade posten endast under två månader på kejsarens uppdrag och fungerade i princip som en expeditionsministär tills amerikanerna hade hittat lämpligare kandidater. 1946 var det dags för Japans första allmänna val till det nya parlamentet.