歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Kanazawa borgs historia

Kanazawa borg var en gång i tiden huvudsäte för en teokratisk republik benämnd ”Böndernas kungarike” eller Hyakusho ni mochitaru okoku (百姓にもちたる王国) på japanska, som motsvarade Kaga provins, idag södra delarna av Ishikawa prefektur. Abboten Rennyo (蓮如) sökte sig bort från Kyoto i samband med Onin no ran eller Oninupproret som bröt ut 1467 och hamnade i Echizen, granne till Kaga provins. Därifrån predikade han Sanna Rena Landets läror och trots hans tal om fredliga lösningar var hans följeslagare upproriska. Provinsen styrdes av Togashi Masachika som inte hade tillräckligt stora styrkor att tillgå mot de målmedvetna och upproriska bönderna. 1488 besegrade de honom med hjälp av jizamurai (地侍) eller jordägande samurajer. De uppförde då Kanazawa Gobo (金沢御坊) eller ett av murar förstärkt tempelkomplex. Detta blev själva grunden till Kanazawa borg. Läs mer


2 kommentarer

Muromachi perioden

Epoken tar sitt namn från ett distrikt i Kyoto där Ashikaga shogunerna etablerade sitt Blomsterpalats, Hana no gosho (花の御所) 1378. Men epoken tar sin början redan 1336 då Ashikaga Takauji känner sig bedragen och besviken på kejsare Go-Daigo och tvingar honom att gå i inre exil till Yoshino. Takauji erhåller inte ämbetet som Seii-Taishogun (征夷大将軍) förrän 1338, så en del historiker insisterar på att perioden tar sin början i samband med detta, men Takauji var redan tidigare obestridd ledare. Punkt sätts antingen 1573 när den siste och 15:e Ashikaga shogunen, Yoshiaki, jagas ut ur Kyoto, alternativt 1597 när han avlider i exil. Det är mer än 200 år av kontraster. Politiskt är det en instabil period och den delas ofta in i två separata epoker, Nanbokucho (南北朝) som är de två kejsarhovens period, och Sengoku jidai (戦国時代) som är de Krigande Staternas period. Namnet är taget efter en motsvarande period i kinesisk historia. Men det är också en period av framstående kulturella framsteg. Några av Japans vackraste tempel byggs under denna epok. Muromachi är kontrasternas epok. Läs mer


3 kommentarer

Japans och Koreas komplicerade relation – del 3

På frågan vad en korean är, har de en tendens att definiera sig själva i negativa termer. De är inte kineser och inte japaner utan en specifik homogen ras som avviker från andra i östra Asien. Därav följer att deras intresse för storskaliga DNA undersökningar är minst sagt ljumt, risken finns att de inte är fullt så homogena som de själva tror. Ingenstans är det här mer påtaglig än i dagens Nordkorea. Isoleringen bygger på att de rena och oförstörda inte får utblandas. Det har där även gått så långt att de kidnappat japanskor för att skaffa fram umgänge för medlemmar i Röda Armén som sökt asyl där, eftersom de inte vill blanda gamla ärkefienden Japans DNA med den inhemska. Lingvistiskt finns det ett band mellan japanska och koreanska, men det är inte lika starkt som mellan de skandinaviska språken, snarare som danska är relaterat till isländska. Problemet för koreanerna med den negativa definitionen är att den blir svår att fylla med konkret innehåll. Läs mer


Lämna en kommentar

Ashikaga Yoshizumi inklämd mellan en och samma person

Den tionde shogun i Ashikaga dynastin hette Yoshitada och den tolfte bar namnet Yoshitane, men de var en och samma person, och han har tidigare kortfattat beskrivits i en artikel kallad Dubbelshogunen. En närmare presentation av honom kommer därför när vi är framme vid den tolfte shogun. Det här inlägget skall därför behandla Ashikaga Yoshizumi som var den elfte i dynastin. Han tillträdde veckan efter han precis fyllt 14 år, en väl lovligt ung ålder för att styra ett rike kan man intuitivt tycka, men redan från åtta eller nio års ålder uppfostrades barnen i övre samhällsskiktet till att vara redo ta över efter sina fäder. Lille Chachamaru som han döptes till kom till världen 1481 och då var det norm och han var inget undantag. Läs mer


2 kommentarer

Ashikaga Yoshihisa stubinen till 100 års inbördeskrig

Den nionde shogun i Ashikaga dynastin, Ashikaga Yoshihisa, skulle, sig själv ovetandes, bli den stubin som tände Oninkriget, Onin no ran (応仁の乱) uppkallat efter Onin perioden som rådde när kriget utbröt. Oninkriget blev inkörsporten till Krigande Staters Epok, på japanska Sengoku jidai (戦国時代) de lite drygt 100 år som utgör krigarens storhetstid i japansk historia. Huvudsakligen beroende på att fadern, Yoshimasa, dels var otålig men också reproduktivt senfärdig. Rådgivarna var orolig att han aldrig skulle avla fram någon avkomma (han fick så småningom tre söner och tre döttrar) så de övertygade honom att adoptera sin lillebror, Yoshimi, så att han kunde bli arvinge. Året efter blev hustrun gravid med lille Yoshihisa och nu satt Yoshimasa med ett dilemma. Skulle han stå fast vid löftet till lillebror, eller se till att sonen tog över? Läs mer