歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Samurajens stridsförberedelser

Väl medvetna om att deras sista dag här i livet kanske anlänt gjorde att samurajen, eller bushi (武士) som de heter på japanska, var väldigt noga med samtliga förberedelser innan striden äntrades. Enda gången de involverades i ad hoc kamper var ifall de stötte på stråtrövare under sina resor, och i de flesta fall, såvida de inte var personellt överlägsna, avstod de flesta rövare från att gå i kamp med krigaren. Inte minst eftersom han var bättre beväpnad. Stråtrövare fick ofta nåja sig med bambupåkar, ibland utrustade med krattliknande utskjutningar för att göra offret orörlig. Att hugga av pålen var närmast en barnlek för en skarp katana. Som regel inleddes förberedelserna tre dagar före bataljen när hans provinsfurste påbjöd kinyoku (禁欲), enklast uttryckt som ”asketiskt leverne” men egentligen betyder det ”begärsförbud”. Det var exempelvis strikt förbjudet med damumgänge under dessa tre dagar (hon lär ha uppskattat hemkomsten), likaså att förtära fisk. Läs mer


Lämna en kommentar

Samurajens första strid

Hur gammal var en samuraj första gången han gick ut i strid? De hade två uttryck för första striden, det ena var uijin (初陣) och det andra var musha-hajime (武者始め) och det var en händelse som skulle avgöra framtiden för en krigare. Genomgångar av dagböcker, krigsböcker, dödslistor och liknande visar att det var nära kopplat till den unge mannens genpuku (元服) eller vuxenceremoni, egentligen ”ursprungsutrustningen”. Det var då ynglingen fick skulten rakad, ofta av fadern, om han inte redan var gammal och skröplig, och håret uppsatt i den välkända toppknuten, chonmage (丁髷) på japanska. Av klanens vasaller erhöll han svärd, rustning, pilbåge, koger, sadel, häst och övrig utrustning så han skulle stå redo för sin första strid. Någon av husets tjänarinnor introducerade honom till det sexuella, men om modern ansåg dem olämpliga inträffade det att hon själv tog på sig uppgiften. Läs mer


1 kommentar

Shi-no-ko-sho det japanska ståndssystemet

Under medeltiden var ståndssystem närmast universellt, även östra Asien hade system som byggde på fyra klasser. Ursprungligen är det ett kinesiskt samhällssystem som återfinns redan under Zhou dynastin för nästan 3 000 år sedan. I Korea utvecklades det lite annorlunda under Sillas enande och har den något märkliga benämningen ”skelettdelarnas indelning”, eller på koreanska Kolpum jedo (골품제도). Det skulle dröja tills slutet av 1500-talet innan Japan följde efter, de uppkallade det efter den kinesiska förebilden, shi-no-ko-sho (士農工商) där varje tecken representerar de fyra stånden. Först krigarna, bushi (武士) som vi benämner samurajer, därefter nomin (農民) bönderna stod således högt uppe, sedan kosho (工匠) som är hantverkare, och till sist shonin (商人) som är handelsmän. De två sista kategorierna slogs i dagligt tal oftast ihop till chonin (町人) som är stadsbo eftersom det var där de huvudsakligen huserade. Läs mer


2 kommentarer

Kumamoto borgs historia

Kumamoto borg drabbades kraftigt av en jordbävning i april 2016, bitar av taket rasade ner, väggar sprack, fundament gled iväg. Borgen har därför varit stängd för allmänheten medan reparationsarbetena pågått, men snart är de färdiga, borgen återställd och redo att åter ta emot de två miljoner besökare de brukade ha. Mellan 2013 och 2015 var borgen enligt Trip advisor den mest uppskattade borgen av alla i Japan. I 2019 återöppnades slottsparken och bara den hade två miljoner besökare. Anledningen till populariteten är dels att den är väldigt välbevarad, dels att borgen hyser en spännande historia. Den konstruerades mellan 1469 – 1487 av Ideta Hidenobu och döptes ursprungligen till Chiba borg. Borgens storhetstid var emellertid 140 år senare under provinsfursten Kato Kiyomasa, en av sengoku periodens stora fältherrar och intressantare personligheter och som byggde ut borgen till att bestå av 49 vakttorn, 18 tornportar och 29 mindre utgångar. Borgens smeknamn är Ginnan-jo (銀杏城) efter alla ginkgo träd som växer på borgområdet. Läs mer


1 kommentar

Honda Tadakatsu – den obesegrade samurajen

Den kanske mest kände samurajen utanför Japan av alla är Miyamoto Musashi, eftersom han författade Gorin no sho (五輪書) eller Boken om fem ringar. Men samtiden högaktade honom inte lika mycket som eftervärlden gjort. Musashi var nämligen inte en lojal vasall, utan en frifräsande ronin (浪人), det vi lättvindigt benämner ”herrelös samuraj” men som minst lika väl kunde översättas till legosoldat. Den som samtiden högaktade mer än någon annan var Honda Tadakatsu. Även Oda Nobunaga som närmast var allergisk mot positiva omdömen av vasaller sade om honom ”Hana mo mi mo kanesonaeta bushi de aru” (花も実も兼ね備えた武将である) som betyder ”en samuraj som kombinerar mer än både blommor och frukt” och det låter kanske inte direkt krigiskt, men enkelt motsvarar det ”samurajernas samuraj”. Trots detta omdöme är han en av de mer okända krigarna utanför Japan. Läs mer