歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Shi-no-ko-sho det japanska ståndssystemet

Under medeltiden var ståndssystem närmast universellt, även östra Asien hade system som byggde på fyra klasser. Ursprungligen är det ett kinesiskt samhällssystem som återfinns redan under Zhou dynastin för nästan 3 000 år sedan. I Korea utvecklades det lite annorlunda under Sillas enande och har den något märkliga benämningen ”skelettdelarnas indelning”, eller på koreanska Kolpum jedo (골품제도). Det skulle dröja tills slutet av 1500-talet innan Japan följde efter, de uppkallade det efter den kinesiska förebilden, shi-no-ko-sho (士農工商) där varje tecken representerar de fyra stånden. Först krigarna, bushi (武士) som vi benämner samurajer, därefter nomin (農民) bönderna stod således högt uppe, sedan kosho (工匠) som är hantverkare, och till sist shonin (商人) som är handelsmän. De två sista kategorierna slogs i dagligt tal oftast ihop till chonin (町人) som är stadsbo eftersom det var där de huvudsakligen huserade. Läs mer


Lämna en kommentar

Kumamoto borgs historia

Kumamoto borg drabbades kraftigt av en jordbävning i april 2016, bitar av taket rasade ner, väggar sprack, fundament gled iväg. Borgen har därför varit stängd för allmänheten medan reparationsarbetena pågått, men snart är de färdiga, borgen återställd och redo att åter ta emot de två miljoner besökare de brukade ha. Mellan 2013 och 2015 var borgen enligt Trip advisor den mest uppskattade borgen av alla i Japan. I 2019 återöppnades slottsparken och bara den hade två miljoner besökare. Anledningen till populariteten är dels att den är väldigt välbevarad, dels att borgen hyser en spännande historia. Den konstruerades mellan 1469 – 1487 av Ideta Hidenobu och döptes ursprungligen till Chiba borg. Borgens storhetstid var emellertid 140 år senare under provinsfursten Kato Kiyomasa, en av sengoku periodens stora fältherrar och intressantare personligheter och som byggde ut borgen till att bestå av 49 vakttorn, 18 tornportar och 29 mindre utgångar. Borgens smeknamn är Ginnan-jo (銀杏城) efter alla ginkgo träd som växer på borgområdet. Läs mer


1 kommentar

Honda Tadakatsu – den obesegrade samurajen

Den kanske mest kände samurajen utanför Japan av alla är Miyamoto Musashi, eftersom han författade Gorin no sho (五輪書) eller Boken om fem ringar. Men samtiden högaktade honom inte lika mycket som eftervärlden gjort. Musashi var nämligen inte en lojal vasall, utan en frifräsande ronin (浪人), det vi lättvindigt benämner ”herrelös samuraj” men som minst lika väl kunde översättas till legosoldat. Den som samtiden högaktade mer än någon annan var Honda Tadakatsu. Även Oda Nobunaga som närmast var allergisk mot positiva omdömen av vasaller sade om honom ”Hana mo mi mo kanesonaeta bushi de aru” (花も実も兼ね備えた武将である) som betyder ”en samuraj som kombinerar mer än både blommor och frukt” och det låter kanske inte direkt krigiskt, men enkelt motsvarar det ”samurajernas samuraj”. Trots detta omdöme är han en av de mer okända krigarna utanför Japan. Läs mer


1 kommentar

Ninja och ninjutsus historia

I Fråga Lund dök det upp en fråga om ninja (忍者) som besvarades av historikern Gunnar Wetterberg på ett underhållande, men föga faktarikt sätt. Bloggen tänkte därför att det kanske finns de som suktar efter mer konkreta data, och tänkte därför försöka tillgodose de behoven. Wetterberg nämnde att de var samurajer, det fanns några sådana som var herrelösa, men hela idén bakom ninja och deras verksamhet var just att de inte skulle vara lojala mot någon specifik feodalherre. I sin enklaste definition är ninja en utövare av ninjutsu (忍術), de ”smygande konsterna” som har sitt etymologiska ursprung i verbet shinobu (忍ぶ) som är gömma, hålla ut och i sin transitiva form, shinobaseru att dölja eller smussla undan. Detta var för att skaffa sig ett psykologiskt övertag, genom att inte veta var de kom ifrån, när de kunde tänkas dyka upp eller hur de skulle slå till skapade de om inte skräck kring sig så åtminstone en tydlig oro. Ett annat vanligt namn för dem, om än inte i Hollywood filmer är kanja (間者), ungefär ”de som smiter emellan” men i dagligt tal var det vanligare att de benämndes med sin japanska benämning shinobimono som är den japanska läsningen av tecknen för ninja. Läs mer


Lämna en kommentar

Enögde draken från Oshu

Japanerna kallade honom Oshu no dokuganryu (奥州の独眼竜) men hans verkliga namn var Date Masamune och han kallades den enögde draken för att han var fruktad men också saknade sitt högra öga. Han skall ha förlorat synen på ögat som en konsekvens av smittkoppor när han var barn, och när en av hans vasaller senare påpekade att en motståndare kunde ta tag i det under en strid skall han själv ha slitit ut det. Men det finns inga säkra belägg för det påståendet. Alla som spelat Sengoku basara serien har kommit i kontakt med honom eftersom han var en av sengoku periodens mest fascinerande samurajer. Inte minst för sitt ibland återkommande övermod, men också för strategisk klarsyn, taktisk finess och slug förhandlingsförmåga. Allt detta skulle göra honom till norra Japans obestridda storfurste, med en iögonfallande hjälm. På sin kabuto (兜) hade han en gigantisk vertikal nymåne som ser skräckinjagande ut och var fruktad av samtiden. Läs mer