歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Kul med kanji – lektion 5

Tecknet till vänster är något av en politisk protest. Tecknet för himmel/sky är 空 men tecknet till vänster har liksom gått itu upp i toppen. Därför skall det läsas som ozonhål, ett lånord på japanska, men som i all sin genialitet blir en brutal påminnelse om den verklighet som råder upp i de högre stratosfäriska lagren. Exemplet visar att det även går att mixtra med kanji för att få fram seriösa budskap på ett tankeväckande sätt. Visa det för japanska bekanta och de flesta kommer med säkerhet att oohha och aahhha sig medan de nickar förstående. Läs mer


Lämna en kommentar

De japanska lyktornas historia

På engelska används begreppet The Dark Ages om medeltiden och begreppet är både konkret, det fanns inte mycket ljus att tillgå i bostäderna, men också metaforiskt, perioden ansågs dystopisk, dominerad av katolicismens krav på absolut lydnad med böldpestens gastkramande förödelse och analfabetismens utbredelse som höll folk fjättrade i pigornas och drängarnas tjänstelängor. Även i Japan förväntades blind lydnad av de lägre stående i samhället, men de slapp undan pesten och de hade nästan alla, oavsett samhällsställning tillgång till en andon (行燈) i någon form i bostaden. Det är hög tid att titta närmare på hur japanerna hanterat ljuset genom århundradena. Läs mer


Lämna en kommentar

Nordkorea post Kim Jong-un

Detta är en spekulativ artikel, fakta är få och även dessa är svåra för att inte säga hart när omöjliga att få verifierade. Men då det som verkar ske, kanske verkligen sker, och det då får oerhört stort genomslag på regionen, inklusive Japan, är det bättre att vara, åtminstone lite, förberedd än att helt bli tagen på sängen. Det hela tar sin början den 14 april, Kim Il-sungs födelsedag. Nordkoreas största nationella helgdag. Gigantiska parader, hyllningar av Ledaren. Bara det att han var frånvarande. Från sin egen farfars hyllningsdag. Utan rejält godtagbara skäl är det närmast en örfil till förfadern i den strikt konfucianska historietradition som råder i Nordkorea. Dessutom blir Kim Jong-uns frånvaro omedelbart grunden för vilda spekulationer. Utanför, såväl som innanför Nordkoreas gränser. Något måste ha hänt honom. Inte minst då någon familjemedlem inte representerade honom i hans frånvaro. Läs mer


1 kommentar

Den japanska arkitekturens historia

Arkitektur befinner sig lite i skärselden mellan konstverk och nyttoprodukt. Vi behöver alla en bostad och, utan att alltid tänka på det, tillgång till en massa andra byggnader; skolor, arbetsplatser, butiker, bensinmackar, banker, järnvägsstationer. Det bokstavligen vimlar av dem. Vi spenderar mer än hälften av våra liv i bostaden, och svenskar i det kalla klimat vi lever i gör det mer än de flesta. Därför bidrar en estetisk skönhetsupplevelse till ökad trivsel och de flesta av oss har någon form av intuitiv känsla för hus vi gillar och de vi finner mindre tilltalande. Japan är härvidlag inget undantag och landets arkitekter har sedan urminnes tider gått en balansgång mellan att göra byggnaderna praktiska och effektiva, samtidigt som de fortfarande skall tilltala betraktaren ur ett estetiskt perspektiv. Japanska arkitekter tar ofta priser på internationella tävlingar, så det kan vara i sin ordning att närmare gå igenom arkitekturens japanska historia. Läs mer


1 kommentar

Det japanska årets traditioner – andra halvåret

I ett tidigare inlägg presenterade bloggen första halvårets japanska traditioner; sociala och religiösa. För att beskrivningen skall bli komplett behöver vi även gå igenom det andra halvårets traditioner, ceremonier och ritualer. Som nämndes i det inlägget är den japanska sommaren het och fuktig, av den anledningen undviker de gärna evenemang under dagtid. Således är det inte underligt att julis första evenemang är en hoshimatsuri (星祭り) eller stjärnfestival den 7 juli. Tanabata (七夕) betyder ordagrant ”sjunde aftonen” och noggranna läsare har säkert märkt ett mönster. Nyårsdagen (1/1), flickornas dag den tredje mars (3/3), barnens dag den 5 maj (5/5) och nu sjunde juli (7/7). Dessa benämns gosekku (五節句), de fem ”årstidsfraserna” och härstammar från fem separata ceremonier vid hovet i Nara under 600-talet. De framförde poetiska hälsningsfraser – som delvis fortfarande används idag i formella brev – som representerade årstiden. Profetior baserade på astrologi var en viktig faktor i kejsarens beslutsfattande, den sjunde juli möts stjärnorna Vega, från stjärnbilden lyran, och Altair, från stjärnbilden örnen. Bägge är de starkast lysande stjärnorna i respektive stjärnbild och de representerar Ame no wakahiko (天若日子) och Ajisukitakahikone (阿遅鉏高日子根), två mytiska gudar som älskade varandra men endast kunde träffas en gång om året. Precis som Vega och Altair när de den 7 juli möts på himlavalvet, men resten av året hålls åtskilda av Vintergatan. Det är därför ett tillfälle att få romantiska önskningar förverkligade. Japanerna, särskilt unga kvinnor, skriver ner sina önskningar, gärna i formen av ett poem, på en tanzaku (短冊), de hängs upp på en bambupåle som sedan får flyta iväg på närmsta flod. Läs mer