Japanska köksredskapens historia del 2

För en dryg månad sedan blev Ariana Grande förlöjligad på internet för sin nya tatuering som hon ville fira utgivningen av sin Seven Rings med, på handflatan tatuerade hon 七輪 som vid en första överblick skulle kunna tolkas som sju fingrar, men som i verkligheten är en liten bordsgrill, en keramikurna med rutgaller löst lagt ovanpå. Med anledning av hennes lilla fadäs tycker bloggen det kan vara hög tid att titta närmare på de japanska kokkärlens historia. För den som vill veta mer om skärtygen finns de beskrivna i del 1.

Bristande Asienkunskap är forskarnas ansvar

Den 22 mars publicerade fyra Asienforskare ett inlägg på DN Debatt med titeln ”Alltför dåliga kunskaper om asiatiska samhället i Sverige”. Hur fyra meriterade forskare kommit fram till slutsatsen att Asien och dess samhällen är en monolit med ett enda enat samhällssystem ligger bortom en enkel bloggares fattningsförmåga. De flesta som besökt kontinenten, såvida de inte enbart rört sig inom några få km² omkrets, skulle nog hävda att det är en kokande smältdegel av diversifierade språk, kulturer, civilsamhällen, kök, musik, litteratur, dans, umgängesformer, media, industrier, statsskick och även akademiska traditioner. Horisonten från Lund och Stockholm måste vara snävt tilltagen, någon annan förklaring är svår att se. För inte är det väl så att debattredaktören på DN sätter en rubrik utan att först kontrollera med artikelförfattarna?

Ashikaga Yoshimochi den stabilaste shogun

Den fjärde shogun i Ashikaga dynastin var den som styrde över den mest stabila perioden under den andra shogun dynastin. Han föddes 1386 och tillträdde som shogun redan 1394 endast åtta år gammal. Fadern Yoshimitsu var uppenbarligen mån om att stärka och fasthålla den primogenitur som företrädarna etablerat. Det innebar också att även om Yoshimitsu inte längre höll i titeln som Seii Taishogun (征夷大将軍) så behöll han makten, i det långa loppet skulle det straffa sig eftersom det urholkade dynastins anspråk på formell makt då den utövades av folk utan tillhörande titulatur. Men det innebar också att den lilla gossen fick en förstklassig mentor i statskonstens hemligheter och mysterier. Han tog lärdomen till hjärtat eftersom han själv överlämnade posten till sin son när denna fyllde 18.

Staffanstorp kommuns japanska erfarenhet

Rubriken kan te sig en smula märklig, det är inte precis som om kommunen har något slags kollektiv erfarenhet från Japan. En statistisk applicering säger att ungefär 58 invånare har varit i Japan de senaste åren. Men kommunen, under sin moderata kommunstyrelseordförande Christian Sonesson, är på väg mot ett drastiskt steg i svensk kommunalhistoria. Man avser att inte följa den svenska socialtjänstlagen ifall den skulle appliceras på återvändande IS-terrorister, som enligt senaste historieskrivning huvudsakligen anser sig ha varit ambulansförare. Dokumentet härintill visar tydligt kommunens avsikter och då Sonesson med Sverigedemokraternas hjälp kontrollerar en stabil majoritet finns det ingen anledning tro att förslaget skulle falla i kommunfullmäktige. Som bloggen förstår det finns det troligen lika många som anslutit sig till IS från Staffanstorp som från Arjeplog eller Bastuträsk. Men det i sig förhindrar naturligtvis inte att om någon återvändande IS-terrorist väljer att slå sig ned i kommunen kan de inte förhindra denne att exempelvis köpa ett hus i Nevishög eller Kyrkheddinge. Det kan med andra ord inte uteslutas att kommunen en dag finner sig i en situation där tjänstemännen måste ta ställning till direktiven i kommunstyrelsens missiv. Många jurister, inklusive de som delar Sonessons politiska hemvist, påpekar att kommunen i så fall kommer att bryta mot Socialtjänstlagen (SFS 2001:453), och rent juridiskt är detta helt korrekt. Frågan är; får det några praktiska konsekvenser? Och det är här Staffanstorps ”japanska erfarenhet” kommer in i bilden. På Okinawa finns nämligen en stad som också trotsar Japans lagstiftning, trots konsekvenserna det medför.

Bakom kulisserna i japanska premiärministerns officiella residens

Nuvarande residenset

För 90 år sedan den 18 mars var man färdig med konstruktionen av Sori daijin kantei (総理大臣官邸) som betyder premiärministerns officiella residens. Det är således den japanska motsvarigheten till Sagerska Palatset, Vita Huset eller Downing Street 10. Här huserar regeringschefen och härifrån skall han ha de resurser som behövs för att hantera varje tänkbar kris. Sedan 2002 har det ersatts av en moderna och större byggnad, det gamla kantei, som är gängse benämning bland japanerna, har nu istället blivit Sori kotei (総理公邸) eller premiärministerns officiella bostad. Han har således en rask promenad på mindre än en minut till kontoret.