歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japansk och svensk sjukvård i jämförelse

Bloggen har för första gången varit inlagd på japanskt sjukhus. Symptom för förhårdningar i blodkärlen hade dykt upp och för två veckor sedan fick jag en remiss till hjärtkliniken, tre dagar senare var det dags för angiogram. Den var inte helt tydlig men visade tecken på blockering av kranskärlen, s.k. ateroskleros. För att försäkra sig om en mer detaljerad bild skulle bloggen genomgå ett kateter angiogram, det skedde veckan efter, egentligen vill läkaren genomföra det redan måndagen efter den första undersökningen, men med anledning av pågående medicinering lät det sig inte göras. Uppenbarligen går det undan i den japanska sjukvården. Nu är det länge sedan bloggen legat på sjukhus i Sverige, så det är svårt att göra en direkt jämförelse. Men skall man ta rapporteringen i media till intäkt för ett ställningstagande framstår det som om pågående centralisering av specialiteter medför allt längre handläggningstider. Det hade därför varit intressant om det finns svenska läsare som har liknande erfarenheter och är villiga att dela med sig. Läs mer


Lämna en kommentar

Liten språklektion i arkaiska uttryck 18

Det är fem månader sedan bloggen tog upp arkaisk japanska som fortfarande kan vara gångbart i det moderna Japan. Den här gången blir det en ovanligt blandad kompott. Lite surt, lite salt och om man är fantasirik nog; kanske även lite sött. För ovanlighetens skull ämnar bloggen starta i det byråkratiska, men som kommer att märkas har det en betydligt mera vidsträckt betydelse än de flesta nog inledningsvis inser. Läs mer


Lämna en kommentar

Gensho den sjätte kvinnliga kejsaren

Gensho (元正天皇) var den femte kvinnan, men den sjätte regenten, att inta kejsartronen i Japan. Hon regerade mellan 715 och 724 och var 35 år när hon tillträdde och skulle vara emeritus i 24 år efter att hon lämnat tronen, och hon var den ende som efterträdde en annan kvinnlig kejsare. Tanken var att hennes yngre bror Monmu skulle efterträda modern, kejsare Genmei, men han avled hastigt och lustigt så 714 utsåg Genmei hans son Obito till kronprins, men redan året efter abdikerade hon till förmån för dottern då hon ansåg gossen för väl klen och med tanke på att fadern gick bort vid 24 års ålder ansåg hon det säkrast att han hade en habil förmyndare i en äldre kvinna. Att prinsessan Hidaka som var hennes givna namn före trontillträdet, var ogift spelade säkerligen till hennes fördel då det rimligen inte fanns anledning till några palatsintriger för en egen linje. Läs mer


1 kommentar

Saga prefektur

Saga prefektur ligger inklämd mellan Fukuoka och Nagasaki Kyushus nordvästra hörn. Det är sannolikt Japans mest förbisedda prefektur, dels för att den är liten, och dels för att den känns som en genomfartsled mellan de betydligt mer kända grannarna. Det är lite synd för det är en plats som har betydligt mer att erbjuda än en snabb överblick tenderar att infånga. Traditionellt var den och Nagasaki samma provins när den kallades Hizen och fungerade som Kyushus risbod, det fuktiga, milda kustklimatet medgav två skördar om året, så risbönderna i Saga var föremål för en del avundsjuka från andra bönder runt om i Japan. Prefekturens stora tillgång var Ariake havet, egentligen en jättelik bukt, som underlättade att anlägga nyodlingar. Närheten till det asiatiska fastlandet innebär att området också varit en inkörsport av asiatisk kultur och folkslag till Japan. På samma sätt som Toyotomi Hideyoshi ifrån Karatsu, då den största staden i Saga, ledde sin invasion av Korea 1592. Läs mer


5 kommentarer

Shugo daimyo eller sengoku daimyo?

Hosokawa Yoriyuki, 6:e shugo daimyo i klanen

Flitigare läsare av bloggen känner igen titeln daimyo, som inte ens längre bevärdigas med fet stil, eftersom bloggen anser den så pass inarbetad som lånord att dess japanska ursprung inte längre behöver understrykas. Verkligt Japanintresserade har kanske även kommit i kontakt med begreppet i mer akademisk litteratur än bloggen presterar. Då ges gärna förklaringen att det skulle betyda ”stort namn” eftersom det på japanska skrivs 大名, detta är kvalificerat trams av dilettanter och akademiska charlataner som tror de behärskar Japans historia för att de läst John Whitney Hall och Harry Harootunians populärvetenskapliga verk. Begreppet 大名 härrör egentligen från 名田 (lägg märke till det gemensamma tecknet 名) som är namngivna fält, således risåkrar av den digniteten att folk visste vem de tillhörde, och vilka konsekvenserna blev om de försökte norpa lite risplantor nattetid. Prefixet 大 betyder stor, jätte, så det var helt enkelt en tidig benämning på storbönder som också ofta intog rollen som byhövding, och ibland även större områden. Därav den svenska översättningen till provinsfurste. Vad som mer sällan förklaras är att en daimyo kom i två olika schatteringar, de delas in i shugo daimyo (守護大名) och sengoku daimyo (戦国大名). Detta inlägg avser förklara skillnaderna mellan de två olika sorternas daimyo och varför begreppsskillnaden uppstod. Läs mer