歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


5 kommentarer

Liten språklektion i arkaiska uttryck 3

Bloggen tycker det kan vara på sin plats att gräva i den japanska språkskatten av gamla uttryck som får helt ny betydelse i det moderna samhället. Det bör kanske för säkerhets skull påpekas att uttrycken används på egen risk och att de ibland tarvar en närmare förklaring då inte heller dagens japaner kanske är överdrivet bekanta med dem. De blir dock genuint imponerade när det förklaras för dem av en gaijin. Fortsätt läsa


3 kommentarer

Behovet av yttre tryck, Japan lustar efter gaiatsu

Yttre påtryckningar, på modern japanska gaiatsu är den enskilda faktor som mer än något annat tenderar att påverka japanernas sätt att agera. Det har förekommit ett flertal gånger i historien och ibland i lite olika former, men gemensamt är att varje gång har Japan lagt om sitt agerande i allt mellan 45 till 90 graders vinkel. Det är således inte så små kursändringar det leder till. Den första dök upp redan på 600-talet.
Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Recension av “Vägen till Shogun”.

När bloggen nu läst färdigt ”Vägen till Shogun” kan det vara på sin plats med en recension av innehållet. Det som särskiljer boken från andra svenska böcker om Japans historia är att den koncentrerar sig till en specifik tidsperiod, sengoku perioden. Troligen för att det är den mest omvälvande tidsperioden i landets historia. Andra böcker ämnar att vara mer övergripande och det lämnar mindre utrymme att gå på djupet. Författaren, Taro Tsurugaya, har gjort en aningen oortodox tidsindelning då han väljer att följa Tokugawa Ieyasu ända in i döden 1616. Den traditionella kronologin sträcker sig antingen till 1600 och slaget vid Sekigahara eller 1603 och utnämningen till shogun, men ett sådant slut kan för svenska läsare kännas en aning abrupt.

Ny bok om sengoku perioden

Kan förbättra allmänbildningen

Fortsätt läsa


2 kommentarer

Maten i Edo

Den sushi som äts över stora delar av världen kallas i Japan Edomaezushi och det skrivs 江戸前鮨 och betyder sushi fångad utanför Edo. Idag skrivs det dock allt oftare 江戸前寿司. En rimlig fråga är då naturligtvis vad det är för skillnad på 鮨 och 寿司, det senare är en konstruktion för att få sushi att verka festligare än vad det är. Sushi var nämligen Edo periodens motsvarighet till korvkiosken, det var billig snabbmat och då det inte fanns kylaggregat gällde det att ha snabb omsättning på fisken. Det var en modig Edokko som inhandlade sushi efter apans timme. Fortsätt läsa


8 kommentarer

Shinsengumi – Tokugawa styrets sista utpost

Entusiaster över manga och japanska videospel har troligen någon gång kommit i kontakt med Shinsengumi eller medlemmar av den. Men vem var de och vilken roll kom de att spela i Japans historia? Det framgår inte alltid av sammanhanget i en enstaka manga som Ruroni Kenshin eller Gintama.
Fortsätt läsa