歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Shinsengumi – Tokugawa styrets sista utpost

1 kommentar

Entusiaster över manga och japanska videospel har troligen någon gång kommit i kontakt med Shinsengumi eller medlemmar av den. Men vem var de och vilken roll kom de att spela i Japans historia? Det framgår inte alltid av sammanhanget i en enstaka manga som Ruroni Kenshin eller Gintama.

Efter att kommendör Matthew Perry anlänt med sina svarta skepp delades Japan i två fraktioner, de som ansåg att tiden kommit för att öppna upp landet mot omvärlden, och de som tillhörde joi (攘夷) eller ”släng ut barbarerna” fraktionen. Det var således ord och inga visor som var munmålet för dagen. Där all nationell politik tidigare beslutats ensidigt, om än med underlag av diskussioner med daimyo när de vistades i Edo under reglerna om växelvis tjänstgöring, men nu hade de för första gången blivit frågade direkt vad de ansåg att shogunatet borde göra. Som en del av överenskommelsen beslöts det att Tokugawa Iemochi, den 14:e och näst sista shogunen av Tokugawa dynastin, skulle bege sig till Kyoto för överläggningar med kejsare Komei. Det var första gången sedan Tokugawa Iemitsu, den tredje shogunen, på 1630-talet besökt kejsaren som en sådan visit avlades.

Serizawa Gamo var en av Shinsengumis ledare. Här i manga form.

Det rådde redan upprorsstämningar i riket så shogunatet oroade sig för shogunens personliga säkerhet. De bildade därför en särskild livvaktsstyrka åt Iemochi kallad Roshigumi eller Ronin kåren. Således en poliskår bestående av herrelösa samurajer. Besöket genomfördes utan incidenter, men det var uppenbart att stämningen var betydligt mer upprorisk i Kyoto än i Edo. Formellt stod de under befäl av Matsudaira Tadatoshi, en flaggofficer inom shogunatet. Han var på långt håll släkt med Tokugawa dynastin då Matsudaira varit deras namn innan de bytte till Tokugawa. Tillsamman med de ronin som härstammade från Mito domän valde de att stanna kvar i Kyoto och skapade då Shinsengumi genom att rekrytera främst framstående fäktningslärare från de olika fäktningsskolorna i Edo. Det råder en del olika åsikter om vad Shinsengumi egentligen betyder då det skrivs på två olika sätt och i dokument från samtiden förekommer de två skrivsätten i stort lika mycket. Det vanligaste skrivsättet idag är 新選組 som ungefär betyder ”nyvalskåren”, alltså att det gjorts ett nytt medlemsval för att ersätta de som ingick i Roshigumi. Men i samtiden skrevs det lika ofta 新撰組, för den som är ovan vid kanji kan det vara lite förvirrande, men mittecknet har olika radikaler, det som kategoriserar tecknets tillhörighet. I det första är det 辶 medan det i det andra är扌 som är radikal. Detta tecken används för begrepp som att ”skapa poesi” men också urval i sammanhang som ”Strindbergs verk i urval”. Därmed skulle det stå för ”kåren av nytt urval” och det är därför tänkbart att de föredrog att se sig själva som det senare, eftersom det förra indikerar ett personligt val man själv gjort.

De författade ett brev till Aizu klanen där de begärde att tilldelas polisiära befogenheter i Kyoto med motiveringen att förhindra attacker mot kejsaren, det hade egentligen aldrig varit något som upprorsmakarna eftersträvade, då de ville återföra den politiska makten till kejsarämbetet genom att frånta shogunatet den. Men de beslutande i Aizu, som var lojala gentemot shogunen, beviljade begäran eftersom de förstod att det dolda budskapet var att sätta käppar i hjulet för rabulisterna från Satsuma och Choshu.

Deras stora genombrott som försvarare av det traditionella Japan kom 1864 då de lyckades bryta upp en cell av revolutionärer från Choshu som planerat bränna ner Kyoto i en regelrätt terroristaktion, sannolikt hade då även kejsarfamiljen strukit med. Därmed blev de snabbt hjältar i folkmun och många unga soldater sökte sig nu till Shinsengumi för att gå med i kampen. Även långt efter att Tokugawa Yoshinobu, den siste shogunen, överlämnat makten formellt till den nye unge kejsaren, känd under sitt postuma namn Meiji, fortsatte många att kämpa mot det nya styret i ett försök att återta makten åt Tokugawa dynastin.

En tanke på “Shinsengumi – Tokugawa styrets sista utpost

  1. Ping: Vad menas med bakumatsu? | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.