Inkontinensshogunen

Den nionde shogunen i Tokugawa dynastin hette Ieshige men är mer känd som inkontinensshogunen, eller kisshogunen. Hans far, den välrenommerade Yoshimune, hade mot sina rådgivares vilja drivit igenom att Ieshige skulle efterträda honom. Rådgivarna föredrog hans näst äldste son Munetake, men hade av förklarliga skäl svårt att förklara sitt ställningstagande. Han skulle också kunnat gå under namnet fylleshogunen, men det är möjligt att berättelserna om hans supande härrör från de rådgivare som föredrog brodern.

Konsten att bokstavera utan bokstäver

Hur bokstaverar man när det varken finns bokstäver eller alfabet? Ordet alfabet används slappt i svenskan då det är avgränsat till skriftlig avbildning av fonem, det går således inte att tala om japanskt alfabet, däremot kan det koreanska alfabetet hangul falla inom kategorin då det är fonemhärmande, likaså japanskans hiragana och katakana. Däremot inte de inlånade kinesiska skrivtecknen kanji, den sortens skrivtecken eller ortografi betecknas istället ideogram och de äldsta formerna har ibland benämningen pictogram. Enskilda tecken blir då en ideograf eller pictograf. Dessa kan således under inga villkor bokstaveras, och det samma gäller för hangul, hiragana och katakana, eftersom de inte består av bokstäver. Istället talar japaner och kineser om hur tecknen skrivs, tsuzurikata (綴り方) på japanska.

Merii Kurisumasu

Rubriken ovan är naturligtvis den japanska translittereringen av engelskans Merry Christmas, en önskan som bloggen självfallet även vill förmedla sina läsare. Japan tillhör som bekant den okristnade delen av världen, följaktligen firar de inte jul, men samtidigt är de tokiga i allt, julklappar undantagna, som hör julen till. Det finns inte en galleria, butik, restaurang eller fik som inte spelat julsånger till ve och förbannelse, inte minst för personalens mentala välbefinnande, från morgon till kväll under hela december månad. Hysterin har dock en ganska kort historia.

Mori Ogai och kampen mot Naturalisterna

P C Jersild, Anton Tjechov, Lars Gyllensten, Arthur Conan Doyle och Mori Ogai, alla läkare som också blivit framgångsrika författare, och ärligt talat mer kända för vad de åstadkommit inom litteratur snarare än medicin. Av de fem nämnda känner läsaren säkert till de fyra första, men vem var Mori Ogai? I detta inlägg gör bloggen ett nytt författarporträtt.

Han föddes som Mori Rintaro i slutet av Edo perioden (1862) när Japan genomgick en revolution som döptes om till en restauration eftersom kejsarmakten formellt återställdes när shogunatet föll. Han föddes i Tsuwano-cho som ligger längst i söder i Iwami no kuni eller dagens Shimane gränsande till Yamaguchi längst i väster på Honshu. Familjen hade varit provinsfurstens läkare i generationer och det var lille Rintaros skyldighet att bära upp den traditionen. Han placerades därför i skola, fick lära sig de konfucianska klassikerna tillsammans med holländska som var oumbärligt ifall man ville tillgodogöra sig något av den västerländska medicin som sipprat in i Japan via handelsstationen i Dejima nere i Nagasaki. Enligt anteckningar från skolan uppvisade han vid nio års ålder samma bildningsnivå som en 15 åring.

Gunma prefektur

Gunma prefektur är en av få i Japan som saknar kustlinje, den ligger längst i nordväst på Kanto slätten och kan nås från Tokyo på en timme med vanligt tåg och lite drygt 20 minuter med Shinkansen. Gunma (群馬) betyder hästhjord och namnet kommer sig av att det var här som hästar första gången kom till Japan. Man har kunnat datera dem till 500 f.Kr. som en del av en invandringsvåg från kontinentala Asien. Med sina 6 328 km² är prefekturen i storlek mittemellan Södermanland och Stockholms län och befolkningen är ungefär lika stor som i Västra Götalands län. Residensstad är Maebashi och största stad, om än marginellt, är Takasaki. I Ota tillverkades en gång i tiden Nakajima planen men i de fabrikerna är det numera Subaru bilar som lämnar det löpande bandet.