歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


4 kommentarer

Japans Jomon kultur

Stenålderskultur brukar kanske inte vara det mest upphetsande ämnet bland historiskt intresserade människor, flintyxor berättar inga episka sagor, gravar gav före DNA teknologins tidevarv inga genealogier och avsaknaden av skriftspråk innebär att vi inte vet namnen på någon som återfunnits. Men genom DNA tekniken, kol-14 datering och en del andra naturvetenskapliga framgångar har vi idag bättre förståelse än någon gång tidigare för hur folket levde och vad de åt för flera tusen år sedan. Oavsett vart vi vänder oss i världen har de ofta vissa saker gemensamt, domesticerade djur, alternativt villebråd, solen, deras vapen och elden var det som de dyrkade, om det nu är rätt ord, åtminstone högaktade. De avbildades på grott väggar eller ingick i smycken, en indikation på deras stora betydelse för dåtidens människor. Eftersom Japan var avskilt från övriga världen under den här tiden uppstår frågan om vilka likheter och skillnader tidsepoken uppvisar gentemot omvärlden. Läs mer


1 kommentar

Ashikaga Yoshimitsu styrde över andra shogunatets zenit

Den tredje shogun i Ashikaga dynastin, Ashikaga Yoshimitsu, blev den som regerade över det andra shogunatets zenit. Han var sin fars tredje son och var därför egentligen inte påtänkt att efterträda honom, men då hans två äldre bröder avled innan fadern gick bort såg han sig utnämnd till shogun redan vid tio års ålder 1368. Trots sin späda ålder visade han sig förvånansvärt snabbt vuxen uppgiften då han klargjorde att striderna mellan Södra och Norra hovet måste upphöra. Delningen hade tillkommit för att hans farfar skulle kunna överta posten som shogun från Minamoto klanen när de besegrats. Men det hade blivit ett Damoklessvärd över huvudet på Ashikaga genom att de också skapat en permanent opposition mot sitt styre. Med tålamod och diplomati skulle han lyckas plocka ned svärdet utan att någon kom till skada. Läs mer


Lämna en kommentar

Hur blir jag bra på japanska? Del 2

I del 1 tog bloggen upp något om förutsättningarna som krävs för att bli bra på japanska. Det avslutades med behovet av litteraturstudier, helst i seminarieform, för att studenten skall erhålla förståelse för hur språket utvecklats, och därmed också en indikation på hur det sannolikt utvecklas under en överskådlig framtid. Väldigt många som ger sig i kast med japanska anländer via manga (漫画), grafiska noveller som starkt avviker från västerländska tecknade serier. De flesta är erbarmligt översatta, inte för att översättarna är usla, men för att innehållet associerar till och har sitt ursprung i japansk litteratur och förlagen tvingar dem till fördummande översättningar då de utgår – sannolikt helt korrekt – från att läsarna är oförmögna att dra de korrekta konklusionerna ifall texten var ärligare mot sitt ursprung. Hade de varit det skulle det åtminstone ge japanskstuderande en inkörsport till de litteraturstudier som behövs för att svinga upp dem på ett högre plan av organisk språkförståelse. Läs mer


3 kommentarer

Ifall Ishida Mitsunari segrat vid Sekigahara

Bloggen har tidigare bedrivet ett kontrafaktiskt resonemang kring attacken på Pearl Harbor, vad hade kunnat ske ifall imperiets armé valt att invadera Hawaii, var frågan som ställdes. I detta inlägg tar vi istället upp slaget vid Sekigahara, det som skulle leda till Tokugawa dynastins dominerande ställning i 250 år. Den vanliga benämningen är östarmén för Tokugawas segrande styrkor, och västarmén för Ishida Mitsunaris förlorande. Förvisso var Mitsunari den som anförde dem i slaget, men den starke mannen bakom västarmén var Mori Terumoto, provinsfurste över Aki, dagens Hiroshima och Choshu, dagens Yamaguchi, som befann sig på behörigt avstånd i Osaka borg hos Toyotomi Hideyori. Tokugawa Ieyasu vann sin seger mycket tack vare ett antal överraskande förrädare från västarmén som gjorde gemensam sak med Tokugawa för att de inte stod ut tanken på Ishida Mitsunari som framtida ledare, Så vi tar vår utgångspunkt i att dessa kappvändare valt att förbli lojala då Mori Terumoto personligen infann sig vid slaget. Läget för östarmén såg redan dystert ut när förrädarna valde att gå in i striden på östarméns sida. Hade Terumoto närvarat skulle lojaliteten mot honom vägt tyngre och de hade istället gått in på västarméns sida. Tokugawa hade i så fall förlorat stort, sannolikt tvingats att kapitulera villkorslöst. Läs mer


2 kommentarer

Fudoki vår bästa källa till antikens Japan

Om det beror på att bloggens läsare i större utsträckning tillhör taxonomins folivora låter vi vara osagt, men de som bloggen träffar IRL som det numera kallas, brukar snabbt reagera på hur detaljerade kunskaper vi idag besitter om japanernas leverne före medeltidens inträde, medan läsarna mest verkar prestera en gäspning. När våra förfäder med möda kunde hugga ut torftiga, näst intill intetsägande meddelanden, på stora stenar hade Japan presenterat två nationella historieskrivningar som gjorde anspråk på att veta vad som hänt redan 1 000 år tidigare. Det material byggde naturligtvis på oral tradition och utan kompletterande bevis från arkeologiska utgrävningar måste de fortsatt klassificeras som myter. Men oavsett sanningshalten ger det oss en stor inblick i dåtidens prioriteringar och omvärldssyn. Och från 700-talet och framåt har vi tillgång till samtida beskrivningar med detaljerade redogörelser, inte endast från hovlivet, men även hur det stod till ute på landsbygden. Läs mer