歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Nara perioden

De olika perioderna i Japans historiska periodindelning dyker upp med jämna mellanrum i artiklarna. Många läsare är säkert bekanta med dem, möjligen i olika grad. Tanken är att i en serie artiklar presentera de olika perioderna politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Nämna något om de olika personer som påverkade utvecklingen, och därmed historieskrivningen. Den vägen även länka till andra artiklar som mer i detalj förklarar händelser och personligheter. De historiska perioderna i Japan är geografiska. Den första är Yayoi, men den är förhistorisk, så tills vidare hoppar vi över den. Den första med skriven historia är istället Nara perioden. Läs mer


7 kommentarer

Japans första huvudstad

År 708 beslöt den kvinnliga kejsaren Genmei att Japan behövde en permanent huvudstad, hennes astrologer och spåmän pekade ut en sänka omgiven av berg på tre sidor. Det tog två år att bygga den och den kallades Heijokyo (平城京), ordagrant Fredens Palatshuvudstad, dåtidens japaner uttalade det Heizeikyo men det var inte heller ovanligt att det benämndes Nara no miyako och stadens moderna namn är Nara (奈良) som har fått ge namn åt 700-talet i Japans kronologiska indelning. De kom närmast från Fujiwarakyo (藤原京) men utgrävningar visar att det svårligen kan benämnas stad. Det var ett mindre palats omgivet av en del byggnader för administratörer och några mindre tempel i grannskapet. När en kejsare dog ansågs boningen besudlad och brändes, en ny byggdes, ibland mindre än någon kilometer bort, ibland flera mil. Spåmännens horoskop avgjorde placeringen. De vars utkomst var kopplad till kejsarens närhet hade inget val, de fick plocka ned sina hus och bygga upp dem igen på ny plats. En kostsam och krånglig omställning. Under 600-talet hade kejsarna skickat ambassader till T’ang dynastin i Kina, där upptäckte de det storslagna Chang’an (Långa Fridens Palats) den kinesiska huvudstaden som dessutom var permanent. Behövde boningarna inte brännas kunde man också kosta på sig mer storslagen arkitektur. Genmei lät sig inspireras. Läs mer


3 kommentarer

Fudoki vår bästa källa till antikens Japan

Om det beror på att bloggens läsare i större utsträckning tillhör taxonomins folivora låter vi vara osagt, men de som bloggen träffar IRL som det numera kallas, brukar snabbt reagera på hur detaljerade kunskaper vi idag besitter om japanernas leverne före medeltidens inträde, medan läsarna mest verkar prestera en gäspning. När våra förfäder med möda kunde hugga ut torftiga, näst intill intetsägande meddelanden, på stora stenar hade Japan presenterat två nationella historieskrivningar som gjorde anspråk på att veta vad som hänt redan 1 000 år tidigare. Det material byggde naturligtvis på oral tradition och utan kompletterande bevis från arkeologiska utgrävningar måste de fortsatt klassificeras som myter. Men oavsett sanningshalten ger det oss en stor inblick i dåtidens prioriteringar och omvärldssyn. Och från 700-talet och framåt har vi tillgång till samtida beskrivningar med detaljerade redogörelser, inte endast från hovlivet, men även hur det stod till ute på landsbygden. Läs mer


1 kommentar

Genmei – den femte kvinnliga kejsaren

Genmei (元明天皇) var den femte kvinnliga kejsaren och den fjärde kvinnan, med hennes styre inträder vi i det som historikerna definierar som Nara perioden efter huvudstadens flytt från Asuka, i själva verket befann sig huvudstaden på ett flertal platser under de 84 år (710 – 794) som utgör perioden, men det finns ändå bra skäl att avdela dessa år som en egen period utifrån hovets aktiva åtgärder att försöka omforma buddismen till en statsreligion. Perioden skulle lika väl kunna beskrivas som Nara buddismens era, och i slutet av 700-talet hade utvecklingen gått så långt att kejsaren ansåg sig tvingad att fly Nara för att undkomma det buddistiska prästerskapets inflytande. Men när prinsessan Ahe, halvsyster till kejsare Jito, tillträdde tronen år 707 låg detta fortfarande flera generationer bort i framtiden. Läs mer


1 kommentar

Pengar sedan 708

Wado kaichin troligen tidigt 800-tal

En svensk krona är ungefär fjorton yen, rent praktiskt är det enklare att räkna med 15 yen. Kostar något 1500 yen är det således att likställa med 100 kronor, och kostar det 1000 yen motsvarar det således en liten smula mer än 70 kronor. Summor under 1000 yen är således något man inte behöver grubbla över, bara pröjsa och se glad ut. Man behöver aldrig vara orolig för att de försöker skörta upp en eller lämna felaktiga växelpengar. Tvärtom, de kan jaga ifatt en i flera kvarter för att ha lämnat fem yen för lite i växel. Detta händer dock ytterst sällan, de har nämligen lång, mycket lång, erfarenhet av att räkna pengar.
Läs mer