歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


33 kommentarer

Muromachi perioden

Epoken tar sitt namn från ett distrikt i Kyoto där Ashikaga shogunerna etablerade sitt Blomsterpalats, Hana no gosho (花の御所) 1378. Men epoken tar sin början redan 1336 då Ashikaga Takauji känner sig bedragen och besviken på kejsare Go-Daigo och tvingar honom att gå i inre exil till Yoshino. Takauji erhåller inte ämbetet som Seii-Taishogun (征夷大将軍) förrän 1338, så en del historiker insisterar på att perioden tar sin början i samband med detta, men Takauji var redan tidigare obestridd ledare. Punkt sätts antingen 1573 när den siste och 15:e Ashikaga shogunen, Yoshiaki, jagas ut ur Kyoto, alternativt 1597 när han avlider i exil. Det är mer än 200 år av kontraster. Politiskt är det en instabil period och den delas ofta in i två separata epoker, Nanbokucho (南北朝) som är de två kejsarhovens period, och Sengoku jidai (戦国時代) som är de Krigande Staternas period. Namnet är taget efter en motsvarande period i kinesisk historia. Men det är också en period av framstående kulturella framsteg. Några av Japans vackraste tempel byggs under denna epok. Muromachi är kontrasternas epok. Fortsätt läsa


17 kommentarer

Hojo klanens historia

I tidigare inlägg har bloggen beskrivit Fujiwara klanen som makten bakom kejsaren, under 900- och 1000-talet var klanen obestridligen de som styrde Japan. Fenomenet upprepades under 1200-talet, men denna gång var det Hojo klanen som var makten bakom shogun i Kamakura. De tre första tillhörde Minamoto klanen och efter det var det unga gossar från en av Fujiwara klanens grenar följt av kejserliga prinsar. Det senare bör tolkas som att shogunatet inte var samma maktcentrum som deras efterkommande i Edo, istället var de i högsta grad beroende av ett gott samarbete med hovet i Kyoto. Ej heller strävade de efter att bygga om Kamakura som något slags huvudstad över östra Japan såsom Tokugawa gjorde med Edo. Vem var då denna Hojo klan och hur lyckades de placera sig mitt i maktens centrum? Fortsätt läsa


18 kommentarer

Ashikaga Yoshimitsu styrde över andra shogunatets zenit

Den tredje shogun i Ashikaga dynastin, Ashikaga Yoshimitsu, blev den som regerade över det andra shogunatets zenit. Han var sin fars tredje son och var därför egentligen inte påtänkt att efterträda honom, men då hans två äldre bröder avled innan fadern gick bort såg han sig utnämnd till shogun redan vid tio års ålder 1368. Trots sin späda ålder visade han sig förvånansvärt snabbt vuxen uppgiften då han klargjorde att striderna mellan Södra och Norra hovet måste upphöra. Delningen hade tillkommit för att hans farfar skulle kunna överta posten som shogun från Minamoto klanen när de besegrats. Men det hade blivit ett Damoklessvärd över huvudet på Ashikaga genom att de också skapat en permanent opposition mot sitt styre. Med tålamod och diplomati skulle han lyckas plocka ned svärdet utan att någon kom till skada. Fortsätt läsa


14 kommentarer

Ashikaga Takauji – andra shogunatets grundare

Redan efter tre shoguner under det första Minamoto shogunatet hade makten förskjutits till dess regenter under Hojo klanen och efter drygt 120 år, andra decenniet under 1300-talet, var de korrumperade och missnöjet med deras styre spred sig bland klanerna ute i landet. Kejsare Go-Daigo i Kyoto såg sin chans att välta shogunatet i Kamakura och återföra den politiska makten till hovet. En av dem han lutade sig mot var Ashikaga Takauji (1305 – 1358) (足利尊氏) från Shimotsuke provins, ungefär dagens Tochigi, i sydvästra delen av prefekturen återfinns staden Ashikaga där klanen hade sina rötter. Här återfinns också Ashikaga gakko, eller Ashikaga Läroverk, som anlades redan i början av 800-talet, och det innebar att Ashikaga klanen hade förutsättningar för att rekrytera de bästa vasaller som östra Japan kunde erbjuda. Det gav honom en stark, men också självständigt tänkande armé, precis det kejsaren behövde för att slå sönder Minamoto klanen. Fortsätt läsa


25 kommentarer

Tre dynastier Shogun del 2

Den andra shogun dynastin hette Ashikaga, medan perioden oftast betecknas Muromachi perioden efter det distrikt i Kyoto där den tredje shogunen Yoshimitsu lät uppföra Hana no Gosho eller Blomsterpalatset, en överdådig studie i japansk landskapsarkitektur. Under 150 år skulle det utgöra klanens huvudpalats från vilket de försökte styra Japan. Nyckelordet här är ”försökte”, för i ärlighetens namn var det på det stora hela ett inkompetent styre. Precis som Heian perioden kom Muromachi perioden att bli hågkommen mer för kulturella framgångar än för militära och politiska. Fortsätt läsa