歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Om Historiehallen 歴史館

Japan förbluffar ofta svenskar eftersom de upplever det så annorlunda. Ändå är vi ett par av ytterst få länder som upplever rå fisk som en delikatess. Vi tar av oss skorna i hemmet, om än av olika skäl, och vi är inledningsvis reserverade och avvaktande mot främlingar. Vi har ofta mer gemensamt än vi alltid inser och en anledning till att vi missar den insikten är att förståelsen för respektive lands historia är så gott som obefintlig. Japaner vet vad Nobelpriset är och svenskar har hört talas om sushi och samurajer, djupare än så går det inte.

Tanken är att denna blogg skall vara ett försök att åtminstone något ändra på denna brist. Genom att ta upp fenomen i dagens moderna japanska samhälle och förklara deras historiska bakgrund skall läsaren förhoppningsvis erhålla djupare insikt i den japanska historien och därmed förståelse för det moderna japanska samhället. Men även direkta beskrivningar och förklaringar av olika historiska skeenden syftar till att öka på kunskapsbanken om Japans historia och därmed också förståelsen för dagens japanska samhälle. För den som hyser ett mer genuint intresse för landets historia än denna enkla blogg kan tillgodose rekommenderas att läsa Vägen till Shogun.

Bloggen har existerat sedan 2014 och antalet inlägg är så pass många att de kan arrangeras i små enklare kurser som kan ge lite bättre översikt för den som är intresserad av att gå lite mer på djupet när det gäller den japanska historien. Dessa är på intet sätt heltäckande men de ger en fingervisning och förhoppningsvis uppslag vad man bör söka på för att hitta mer och matnyttigare information.

Kurs 1. Heian perioden (794 – 1185) 

Dessa 400 år utmärker sig specifikt för de kulturella landvinningarna. Sådant som poesi och dagbokslitteratur, men också kvinnliga skönlitterära författare. Relationerna till Kina utvecklas, precis som till Korea. Sugawara no Michizane sätter sin prägel på politiken. Kejsarens makt förskjuts till Kanpaku och Fujiwara klanen. Det var också en period då kvinnorna stod i centrum och svärtade tänderna när Kyoto blev huvudstad. Det var också perioden där Shoen blev framväxande rekryteringsgrund för samurajer som skulle leda till Genpei kriget som avslutade epoken.

Kurs 1. Kamakura perioden (1185 – 1333)

Det första som krävs är lite kunskap om vilka klanerna var och hur de kom att dominera Japan. Likaså bör man känna till att Kamakura shogunerna inte var de första med titeln. Därför är det också bra att stå på en grund med ordentlig basfakta. Den förste hette Yoritomo och den andre Yoriie. Strax därefter var det andra som höll i makten. Exempelvis Go-Daigo som tog makten under Kenmu restaurationen, allt därför att shogunatet fick förlita sig på gudarnas vindar. Samtidigt bör man komma ihåg att Japan och Kina inledde regelbunden handel, och att kejsardynastin kunde upphört.

Kurs 2. Muromachi perioden (1336 – 1587)

Ashikaga dynastin tar över som shoguner efter ett kort mellanspel av kejsare Go-Daigo. Periodens nyckelord är gekokujo, och Kyoto blir kanske världens vackraste stad under den här tiden. Japans bäst bevarade historiska borg, Himeiji, är från denna epok. Heraldiken och köket, särskilt desserter utvecklas, likaså teater och urbaniseringen. Perioden såg också personligheter som Honami Koetsu och Kenshoin. Perioden avslutades i hedonism, men tack vare vägarna undslapp de kolonisering och kunde gå i krig mot varandra under Sengoku.

Kurs 3. Sengoku perioden (1467 – 1600)

Perioden domineras av en fåntratt, en sexfingrad man och en föräldralös uppkomling. Men det fanns många andra som spelade en stor roll, exempelvis Rokkaku Sadayori, Takeda Shingen, Goto Mototsugu, Chacha, Oeyo, Kuroda Nagamasa, Uesugi Kenshin, Oichi, Ishida Mitsunari, Akechi Mitsuhide, men också en som Saito Tatsuoki. Perioden såg kapitalismen födas, handel med Korea och Kina via Ryukyu. Ett mera strukturerat ståndssamhälle, men också utstötta och såväl oblodiga som våldsamma strider. Dessutom anlände européerna för första gången.

Kurs 4. Edo perioden (1600 – 1868)

 

Lämna gärna synpunkter och kommentarer. I mån av möjlighet och tid besvaras frågorna.

3 tankar om “Om Historiehallen 歴史館

  1. Ping: 500:e inlägget | 歴史館

  2. Ping: Six myths about the Swedish language (and why they’re untrue) – KatiaZev News

  3. Ping: Six myths about the Swedish language (and why they're untrue)-Times of News Austria

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.