歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Go-Daigo kejsare med makt

13 kommentarer

Japanska kejsare har antingen frivilligt eller påtvingat hållt sig borta från den prosaiska makten sedan åtminstone Nara perioden på 600-talet. Detta har naturligtvis bidragit till att institutionen överlevt inbördeskrig, invasionsförsök, revolution och ockupation, inget har bitit på deras sakrala ställning. Det finns emellertid en del undantag bland kejsarna, några som haft personliga politiska ambitioner och som agerat på dem.

Go Daigo kejsare med makt

Go-Daigo var den 96:e kejsaren i ordningen och när Minamoto klanen kollapsade såg han ett maktvakuum som han genast försökte utnyttja. Han föddes 1288 och tillträdde som kejsare ett halvår innan han fyllde trettio, det var ett för tiden sent tillträde, de flesta kejsare brukade vara betydligt yngre så att de kunde styras av hovaristokratin bakom kulisserna. Japanska kejsares namn var som regel något de begåvades med efter deras abdikation eller bortgång, Go-Daigo däremot valde sitt namn när han tillträdde. Go-Daigo betyder ungefär den ”Senare Daigo” eller ”Daigo den Yngre” och han valde den benämningen för att hedra kejsare Daigo som under 900-talet varit den senaste kejsaren som personligen styrt riket. Det var således en tydlig viljeförklaring till omgivningen.

När det blev uppenbart att Minamoto inte längre hade kontroll över de militära husen uppmanade Go-Daigo till uppror mot Kamakura och restitution av makten till kejsaren i Kyoto. Kamakura svarade, naturligt nog, med att skicka trupper till Kyoto för att kväsa upprorsförsöket. Go-Daigo hade dock varit förutseende nog att gömma undan de kejserliga regalierna i närliggande Kasagi det gjorde att den kejsare Minamoto försökte ersätta Go-Daigo med saknade attributen för att agera kejsare. Go-Daigo sökte stöd hos de stora jordägarna i väster för att återta Kyoto. Aktionen lyckades och går under namnet Kenmu restitutionen, men Go-Daigo förstod inte att han behövde fortsatt stöd från jordägarna för att hålla kvar makten. I moderna termer skulle vi sagt att han ”trodde på sin egen press”, eller att hans upphöjda person som kejsare var tillräcklig för att militärhusen skulle rätta sig i leden.

Militären var van att agera efter egen vilja och förväntade sig belöningar efter liknande insatser. Då dessa uteblev fann sig Go-Daigo plötsligt isolerad. Fram till Meiji tillträdde 1868 var det sista gången som en japanska kejsare direkt utövade politisk makt. Go-Daigo höll den inte mer än i tre år.