歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

12 japanska ord vi borde importera in i svenska språket

1 kommentar

Så här när vi börjar förbereda oss på att lägga 2018 till handlingarna, frossa i julmat, njuta några dagars välförtjänt ledighet, smyga iväg och byta in julklappar utan att såra andras känslor, kan det vara dags för ett något mera lättsmält blogginlägg. Därför blir det idag mer fokus på språket än historia, men var inte orolig, det skall inte bli någon docerande avhandling, istället skall bloggen ta upp ett antal oerhört användbara japanska ord eller fraser som vi saknar i svenska språket, men som är både praktiska, ibland roliga, också möjligen tankeväckande och alltid civiliserade. Tanken är att läsaren tar sig en liten funderare på varför vi saknar motsvarigheten och om vi inte höjde civilisationsnivån en grad eller två ifall vi började använda dem själva i vår vardag.

  1. Itadakimasu いただきます

    Det är ett verb som enkelt betyder erhålla/motta, men det faller inom en speciell ödmjuk grupp av verb. Således ett uttryck för underdånighet, och just av den anledningen ryggar säkert en och annan svensk åt det. Men för japanen kommer det som ett självklart uttryck för tacksamhet över att man erhåller något. Ordet hörs allra mest i samband med måltider. När maten dukats fram säger familjemedlemmarna itadakimasu innan de påbörjar ätandet. De uttrycker sin tacksamhet och uppskattning till den som förberett maten. Medan vi svenskar sätter igång att glufsa utan så mycket som ett ord av uppskattning.

  • Tsundoku 積読 ibland 積ん読

    Ordet är en sammansättning av tsumeru som betyder samla på hög, och doku som är den sino-japanska läsningen på tecknet som betyder läsa. Det är således fenomenet att köpa på sig fler böcker än man hinner med att läsa. Det är för den som har svårt att passera en bokhandel utan att gå in och strosa runt en stund för att se vilka nyutgivna böcker som erbjuds och som går ut ur butiken med åtminstone två volymer och en nypa dåligt samvete eftersom man redan har två påbörjade böcker på nattygsbordet. Det är en person som gjort sig skyldig till tsundoku, inte exakt den värsta av försyndelser.

  • Komorebi 木漏れ日

    Ordagrant betyder det ”ljusläckage mellan träden” och det syftar på den soldans man kan beskåda i skogen tidigt på morgonen när solen kommer upp, särskilt på sommaren vid tretiden. Eftersom få svenskar är ute i skogen så dags har väl behovet aldrig uppstått. Men för naturälskare är det oundgängligt för att beskriva upplevelsen av hänförelse över den underhållning solen består dem med när de spankulerar omkring ute i naturen.

  • Shinrinyoku 森林浴

    Det betyder ”skogsbad” och syftar på att man kommit så djupt in i skogen att stillheten är total, inga djur hörs längre och naturupplevelsen är närmast transcendental. Man befinner sig i ett meditativt tillstånd då man totalt badar i skog och uppslukas av naturen. Man blir ett med sin omgivning, och uttrycket kan därför också användas metaforiskt. ”När jag är med dig känns det som shinrinyoku”, kan vara värt att testa någon gång.

  • Kintsugi och kintsukuroi 金継ぎ och 金繕い

    Detta är benämningen på en mycket ålderdomlig metod att reparera keramik och porslin med hjälp av guld- (den förra) eller silverinfattningar (den senare). Genom att fästa de sönderslagna bitarna med varandra genom guld- eller silverinfattninar skapade man ett helt nytt och unikt föremål som därför också kunder värdesättas högre än i sitt hela tillstånd. Det är således en höggradigt effektiv metafor för uppskattning av något (eller någon) som gått itu men som blivit fixad. Bloggen använde det en gång till en flickvän som hatade sitt ärr efter ett kejsarsnitt. Tårarna vällde fram. Således oerhört användbart i uttryck som ”du är som kintsugi efter operationen”.

  • Irusu 居留守

    En intressant kombination eftersom det första tecknet betyder att ”vara hemma” medan de andra två står för att ”vara borta”, således ett rent motsatsförhållande, man kan ju inte vara både hemma och borta samtidigt. Därför syftar det på företeelsen att man ”låtsas inte vara hemma om någon kommer och ringer på dörren”. Företeelsen är nog tämligen universell, alla har vi säkert varit med om att vi inte vill träffa en person som vi är arg eller sur på, även om hen kommit för att be om ursäkt. Men vi har inget specifikt ord för företeelsen såsom japanerna.

  • Nekojita 猫舌

    Är ett ord vi också har på svenska, men inte i samma betydelse. Ordagrant är det ”kattunga” som för oss enbart syftar på kattens tunga. Men för japanerna har det betydelsen ”överkänslighet för varm mat och dryck” något som nog de flesta av oss varit med om. Snabbt på med något kallt för att få ned temperaturen. Så nästa gång du träffar någon som är känslig för varm mat eller kaffe kan du säga: ”Har du nekojita?”

  • Hibi kore kojitsu 日々是好日

    Är ett gammalt fint zenbuddistiskt uttryck som ungefär betyder ”för varje dag finns det något gott i den”, alltså även dagar när det kan kännas tungt och svårt går det att hitta någon händelse i dagen som gjort dagen värd att leva. Det är således i grunden ett positivt budskap att leta efter dagens positiva händelse. Kan användas med stor effekt mot anonyma näthatare.

  • Ikigai 生き甲斐

    Den ursprungliga betydelsen är ”livet i sig självt är värt att leva”, ur detta har det vuxit en mera nyanserad betydelse av ”allt i livet som skänker glädje och lycka”. Att säga att någon är ens ikigai är således att säga att de gör livet värt att leva. Allt samlat i ett enda litet ord.

  • Dasoku 蛇足

    Ordet betyder ”ormens ben” och de existerar som bekant inte. Det är därför ett uttryck för något bisarrt extra som inte behövs, ett onödigt tillägg. Uttrycket kommer sig av att man i gamla tider hade tävlingar om att snabbast möjligt rita en orm. De som var hypersnabba råkade ofta ut för att spilla bläck på pappret så att det såg ut som om ormen fått ben. Därmed blev de diskvalificerade eftersom en orm ju inte kunde ha ben. En bil med fyra mugghållare i framsätet skulle kunna beskrivas som dasoku.

  • Obaitori 桜梅桃李

    Detta är en uppräkning av fyra trädsorter, körsbär, plommon, persika och aprikos i en annan ordningsföljd än de blommar. En påminnelse om att vi alla kan blomstra vid olika tillfällen men att alla blommor är vackra på sitt sätt och att de i sinom tid också ger frukt. Så det finns ingen anledning att hetsa, allt kommer i sin tid, att tålamod är inte enbart en dygd utan det är också vackert.

  • Nemawashi 根回し

    Det är onekligen anmärkningsvärt att vi i svenska inte har en motsvarighet till detta, för precis som japanerna vill vi gärna först informellt lägga grunden och förutsättningarna inför kollektiva beslut med förberedelsearbete och sonderingar. Uttrycket kommer sig av att den som ägnar sig åt bonsai först måste binda upp rötterna så de inte kan sprida sig. Nemawashi är således det grundläggande arbete som utförs innan man ger sig på att polera grenar och löv för att få fram den slutliga skapelsen.

Med dessa rader vill bloggen önska sina läsare en God Jul och en förhoppning att ni har haft lika mycket glädje av att ta del av tankarna och informationen här som det varit att skapa den.

En tanke på “12 japanska ord vi borde importera in i svenska språket

  1. Ping: Svensk välfärd ur en blattes perspektiv eller God Jul | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.