Effekterna av växelvis tjänstgöring

Den institution som mer än någon annan definierar Edo perioden är sankin kotai (参勤交代), eller växelvis tjänstgöring. Systemet genomgick flera förändringar under perioden, ibland skärptes reglerna men det fanns även tider då de lättades. Ibland endast för speciellt utpekade daimyo, men som regel för samtliga. I korthet går systemet ut på att varje daimyo i Edo skulle hålla ett separat hushåll, så kallat yashiki (屋敷), av närmast herrgårdsliknande karaktär. I tider av strikta regleringar placerade primärhustru och äldste sonen där, men när lättnader rådde kunde det räcka med en sekundärhustru eller två och något eller några av de yngre barnen, även flickor accepterades i undantagsfall. Under halva året skulle daimyo tjänstgöra i Edo. Han skulle finnas till hands ifall shogun ansåg det finnas behov av överläggningar, frestelsen är stor att likna det vid ett slags politisk jourtjänstgöring.

De japanska mutornas historia

I tidigare inlägg har bloggen behandlat mutandets stilrena elegans och gett exempel på hur det går till. Däremot har deras historiska utveckling inte redovisats mer än närmast ytligt. Tanken är att korrigera den bristen med den här artikeln. Bloggen lägger således inga moraliska värderingar på det hela utan nöjer sig med att redovisa hur de utvecklats och varför.

Den japanska snabbmatens historia

Som alla andra industrialiserade nationer där dubbelarbetande hushåll ökar är Japan allt mer beroende av snabbmatskedjor. Förvisso är hemmafrun mer frekvent i Japan än exempelvis Sverige eller Norge, men hon håller så sakteliga på att försvinna, inte minst eftersom färre japanskor är intresserade av giftermål. För de med inkomster har matlagning alltid varit något som bör utföras av andra, från 1800-talets välbärgade borgarhem med kokerska och hushållerska, till dagens drive-thru. Tid är pengar, därför är det bättre att någon annan spenderar sin tid på min mat, är själva utgångsresonemanget då det undantagslöst handlar om energipåfyllning snarare än epikureisk upplevelse. Det har blivit dags att ta en närmare titt på den japanska snabbmatens historia.

Växelvis tjänstgöring avslutades 1867

När det började gå upp för daimyo runt om i Japan att shogunatet inte kunde stå emot européernas och amerikanernas krav på öppna hamnar i mitten på 1800 talet såg de sin chans att få till stånd ändringar de länge önskat sig. Systemet med växelvis tjänstgöring i Edo, det som på japanska kallas sankin kotai stod överst på listan. För daimyo var det årets dyraste utgift och det var en ständig påminnelse om att de stod under shoguns styre. Tiden hade kommit att avsluta systemet eller att åtminstone reformera det.

Iemitsu var den maktfullkomlige shogunen

Iemitsu drev ofta igenom sin personliga vilja

Tokugawa Iemitsu var Tokugawa dynastins tredje shogun, han var äldste son till Hidetada och sonson till Ieyasu, Han skulle hamna i den ovanliga situationen att som regerande shogun samtidigt vara morbror till regerande kejsarinna. Han var den som skulle driva igenom systemet med växelvis tjänstgöring (sankin kotai) och han var den som slutligen drev portugiserna och spanjorerna ut ur Japan och tvingade japanska kristna att säga upp sin tro. Mindre känt är att han var erkänt homosexuell, även om hans position tvingade honom att ibland ha könsumgänge med kvinnor.