歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Köpmännens historia

Bortsett från eta och hinin, de besudlade och icke-människorna var det köpmännen som stod längst ned på den sociala stegen. De benämns shonin (商人) men i gamla tider lästes samma tecken som akibito, akindo och akyudo. Den sortens ord talar om att de funnits sedan urminnes tider och riktigt långt tillbaka, innan Japan ens var en tanke så benämnde Yin dynastin (ung. 1600 f.Kr – 1046 f.Kr) sig själva som Shang (商) således en dynasti av handelsmän. Introduktionen av konfucianism innebar emellertid en omvärdering, pengar och penningars hantering fick en aura av vulgaritet över sig. Det betraktades som ovärdigt, något endast män med dubiösa moraliska värderingar kunde ägna sig åt. Då det inte fanns lagar som reglerade avtal och avtals hållande har säkert många av dem agerat med flexibel prissättning utifrån ett rymligt samvete. Synen på deras moraliska brister har säkerligen inte varit grundlöst. Samtidigt försåg de omgivningen med tjänster som var ofrånkomliga i samhällskonstruktionen och som möjliggjorde en expansion bortom den egna byn. I dagens Japan är det sarariman, eller affärsmannen, som är samhällets hjälte. I högtidsstunder kallar de honom också kaisha senshi (会社戦士) eller företagskrigare. Han har således gjort en anmärkningsvärd klassresa, låt oss ta en närmare titt på den. Läs mer


3 kommentarer

De japanska hantverkarnas historia

Hantverkare på japanska heter shokunin (職人) och de ingick som ett av de fyra stånden i det närmast feodala klassamhället. I realiteten är deras historia nästan lika lång som bondens, men inledningsvis har den en tendens att sammanfalla då bönder av naturen vill vara självförsörjande. Bostäder var därför av enklaste slag, istället för stängsel avgränsades åkrar av diken, det var med införandet av metallurgin som hantverkare började utvecklas organiskt i samhället. Hanteringen av metaller krävde kunskap och känsla, inte med automatik givet att alla behärskade detta. Varje samhälle har således haft inslag av hantverkare sedan åtminstone järnåldern, men det är först när de specialiseras och organiseras som de blir en kraft att räkna med i samhällsutvecklingen. Före penningekonomins införande avlades skatter i dagsverken, men också i exempelvis tygbalar. Kvinnor har således spelat en viktig roll i den tidiga utvecklingen av hantverket. Deras insats kunde avgöra huruvida maken kunde stanna hemma och ta hand om åkern, eller tvingades bege sig till hovet i Nara för att hjälpa till vid tempelbyggen eller väganläggningar. Läs mer


2 kommentarer

De japanska sällskapsdjurens historia

Människan började sin existens med att jaga djur, så småningom lärde vi oss att tämja dem och utnyttja dem som extra muskelstyrka, oxar drog plogen, hästar transporterade oss, grisar och höns producerade föda. Så småningom blev de sällskap, främst hundar och katter, men det utökades till sådant som marsvin, papegojor och andra fåglar. Sedan har det övergått till mer exotiska varianter, illrar, apor, ormar, leguaner, ödlor, andra reptiler och i vissa fall även rovdjur. I Japan har utvecklingen på många sätt varit likartad, men också väldigt annorlunda. En stark bidragande orsak är befolkningstätheten och bostädernas storlek samt utformning. Med denna artikel går vi igenom hur och varför sällskapsdjurens situation skiljer sig åt. Läs mer


Lämna en kommentar

Shi-no-ko-sho det japanska ståndssystemet

Under medeltiden var ståndssystem närmast universellt, även östra Asien hade system som byggde på fyra klasser. Ursprungligen är det ett kinesiskt samhällssystem som återfinns redan under Zhou dynastin för nästan 3 000 år sedan. I Korea utvecklades det lite annorlunda under Sillas enande och har den något märkliga benämningen ”skelettdelarnas indelning”, eller på koreanska Kolpum jedo (골품제도). Det skulle dröja tills slutet av 1500-talet innan Japan följde efter, de uppkallade det efter den kinesiska förebilden, shi-no-ko-sho (士農工商) där varje tecken representerar de fyra stånden. Först krigarna, bushi (武士) som vi benämner samurajer, därefter nomin (農民) bönderna stod således högt uppe, sedan kosho (工匠) som är hantverkare, och till sist shonin (商人) som är handelsmän. De två sista kategorierna slogs i dagligt tal oftast ihop till chonin (町人) som är stadsbo eftersom det var där de huvudsakligen huserade. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska bönders historia

Den moderne bonden i Japan betecknas noka (農家) men förr i tiden benämndes han hyakusho (百姓), ofta med artighetssuffixet san efter benämningen. Han står högt på den politiska stegen, japanska bönder har betydligt starkare politisk makt än sina svenska partier. Det kommer sig av att de under Tokugawa shogunatet hade en stark social ställning, de rankades direkt under bushi (武士), eller det vi kallar samurajer. Det är vanligt att beteckna Edo perioden som Pax Tokugawa, inte minst i akademiska skrifter, och det är riktigt såtillvida att Japan inte var involverade i krig eller hade interna stridigheter, men bönderna kunde vara nog så upproriska när shogunatets politik eller den lokale provinsfursten skattebördor uppfattades som oacceptabla. De flesta, fram till mitten av 1750-talet, var illitterata, så vi har få direkta källor att ösa ur, men de dyker upp i poesin och fudoki, så en del vet vi. Likaså noterade kinesiska och koreanska ambassader sina observationer. I den här artikeln har det blivit dags att ta en närmre titt på den japanske bondens historia. Läs mer