歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Heian periodens dagbokslitteratur

3 kommentarer

I ett tidigare inlägg beskrevs Heian periodens poesi, en annan stor litterär genre under den här epoken var dagbokslitteratur. Det var främst hovdamer som författade dem, Murasaki Shikibu nikki (紫式部日記) av författaren till Sägnen om Genji är en av de mer kända, likaså Kagero nikki (蜻蛉日記) av Fujiwara no Mitchitsuna no haha, eller modern till Fujiwara no Michitsuna och Izumi Shikibu nikki (和泉式部日記) som är eponym. Men också sådana författade av män som Sarashina nikki (更級日記) av Fujiwara Michizane och speciellt Tosa nikki (土佐日記) av Ki no Tsurayuki som skrev den under kvinnlig pseudonym. Ovan nämnda dagböcker skrevs från början som litterära verk i dagboksform. Det var således inte frågan om att postumt utge någons dagböcker och då tanken från början var att de skulle läsas av andra var innehållet också tillrättalagt som en läsupplevelse.

Tosa nikki beskriver en 55 dagar lång båtresa från Tosa, dagens Kochi prefektur, på södra Shikoku till Heiankyo, huvudstaden. Resan pågår mellan 21 december 934 till den 16 februari 935. Tsurayuki var kejsarens utsände guvernör för Tosa provins mellan 930 till slutet av 934. Båtresan hem uppfattas därför som självupplevd, men det är tydligt att boken inte är en regelrätt reseskildring. Anledningen till att Ki no Tsurayuki valde att skriva sin dagbok i skepnad av en kvinna hänger sannolikt ihop med att det gav honom större litterär frihet. Männens dagböcker var tunga beskrivningar av dagens vedermödor med detaljerade uppställningar av dagens ekonomiska transaktioner. Dessutom skrevs de på kanbun (漢文) eller japanernas uppfattning av hur kinesiska skulle skrivas. Tsurayuki verkar ha önskat att komma åt sitt inre själsliv och det kunde han nog endast göra på japanska. Då kvinnorna skrev sina dagböcker på hiragana gav det tillgång till hela det känslomässiga spektret från tårar i saké till fnissande bakom kimonoärmen.

Troligen har det också spelat roll att han var den som ansvarade för kompileringen av Kokin Wakashu (古今和歌集) den stora poesiantologi som presenterades för kejsare Daigo några år tidigare. Expressiviteten han upplevde där skulle anses märklig om den kom till uttryck i en dagbok författad av en man. Han startar därför dagboken med: ”Jag som kvinna skulle vilja ge mig i kast med dagböcker skrivna av höga herrar, så låtom oss ge oss ut på en resa som tar sin början i hundens timme den 21:a dagen i den tolfte månaden med start i Tosa så skall jag föra anteckningarna”. Därmed vill han redan från första början fastslå att det inte skall bli en kameral förteckning utan en spännande historia.

Exempelvis lär vi oss att överfarten mellan Tokushima till Osaka, en resa på mindre än en halvtimme idag, då var en farofylld överfart med stor risk att bli bordade av pirater. Därför företogs flera av sträckorna under nattetid i förhoppningen att undvika pirater. Om han behövde kvinnlig skepnad för att ta ut de emotionella svängarna så verkar han hålla sig till de faktiska händelserna och fiktionaliserar inte dessa sträckor trots att han bygger upp förväntningarna på att något obehagligt skall inträffa. De anländer utan incidenter till Osaka.

Tsurayuki hade sett fram emot att avsluta sin sejour som provinshövding, innan han utnämndes hade han och hustrun fått en dotter som de tog med sig och ville utbilda i Kyoto, de gav inte mycket för utbildningsmöjligheterna i provinsen. Men hon avled några månader innan han skulle återvända. En sorg han återkommer till ofta under resans gång när han skådar livet i naturen. En av dagbokens mest berömda rader är:

見し人の 松のちとせに 見ましかば とほくかなしき わかれせましや

Som ungefär betyder; ”Tänk om jag likt en växande tall i tusende år kunnat få skåda min dotter, då hade jag sluppit fundera på denna sorg”. Den talar till livets efemära tillstånd som går djupt in i den japanska nationalsjälen. Redan för mer än tusen år sedan. Och häri ligger dess långlivade existens, förmågan att fånga det mänskliga själslivet genom att uttrycka det i naturupplevelser. Ett fenomen som sedan upprepats i generationer av författare i skiftande genrer inom litteraturen.

För den som inte läser japanska finns den i engelsk översättning och även i spansk översättning. Tyvärr finns inga av dessa tillgängliga på något svenskt bibliotek. Men danska bibliotek har den engelska utgåvan och det borde gå att arrangera ett inter-nordiskt lån. Man kan onekligen fundera på varför den inte ens finns på KB eller något av de stora universitetsbiblioteken, medan den återfinns inte bara på det danska nationalbiblioteket men även mindre universitetsbibliotek. Är det helt enkelt så att danskarna anstränger sig att rekrytera bibliotekarier med både specialintressen och språkkunskaper medan svenska bibliotek föredrar att rekrytera kompisar? Kanske rekryterar de språkkunniga studenter redan på universiteten och ger dem sedan en gedigen utbildning i bibliotekskunskap? Eller åker de flitigare på bok- och biblioteksmässor för att insamla information? Det här är nämligen inte det enda exemplet bloggen funnit i sökandet efter tillgänglig japansk litteratur.

3 tankar om “Heian periodens dagbokslitteratur

  1. Hej! Jag vet inte om bloggen accepterar önskemål, men jag har länge varit intresserad på hur det japanska biblioteksväsendet ser ut (både nu idag och lite mer historiskt)?
    Sorgligt nog ser det ju ut som internationella biblioteket i Stockholm faktiskt stängs för gott och samlingen förskingras (vet inte om bloggen följt detta?), så det skulle vara intressant att höra om bibliotekens status i Japan, om det finns folkbibliotek, uppkomst, samt andra luddiga reflektioner om läsandets kretslopp ”där borta”…
    Jag nyttjade själv internationella biblioteket i spridda skurar för att låna japansk skönlitteratur, något som det fanns en fin liten samling av. Min erfarenhet är annars samma som bloggens, att resten av universetsbiblioteken plus kungliga biblioteket saknar väldigt mycket.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.