歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


4 kommentarer

Kyushus historia

Kyushu var länge Japans näst största ö, det var först när Hokkaido blev en del av Japan under 1800-talets andra hälft som ön förpassades till tredje plats, men den har aldrig tappat platsen som Japans näst mest befolkade ö med drygt 13 miljoner människor, således 30 % mer än i Sverige. Med sina 42 321 km² är det stort som Jämtland, minus Sörmland. I Jämtland bor det mindre än 3 inv/km², medan det på Kyushu går 303 inv/km², således en betydande skillnad i densitet, men det är ändå en liten bit under det japanska genomsnittet. Befolkningen koncentreras till kustområdena då de centrala delarna av ön utgörs av bergig terräng. Namnet betyder ”Nio stater” och kommer från de nio provinser som inrättades genom ritsuryo systemet; de är Chikuzen, Chikugo, Hizen, Higo, Buzen, Bungo, Hyuga, Osumi och Satsuma. Idag består Kyushu av sju prefekturer, nämligen Fukuoka, Oita, Kumamoto, Miyazaki, Kagoshima, Nagasaki och Saga. Dessutom räknas Okinawa in då regionala angelägenheter avgörs centralt i Fukuoka, ofta till viss irritation och förtret för Okinawaborna. I siffran för ytan och befolkning ovan är exempelvis Okinawa inkluderad. Men geografiskt är de självfallet åtskilda. Innan det systemet infördes kallades ön för Tsukushi-shima (筑紫島). Läs mer


3 kommentarer

Fudoki vår bästa källa till antikens Japan

Om det beror på att bloggens läsare i större utsträckning tillhör taxonomins folivora låter vi vara osagt, men de som bloggen träffar IRL som det numera kallas, brukar snabbt reagera på hur detaljerade kunskaper vi idag besitter om japanernas leverne före medeltidens inträde, medan läsarna mest verkar prestera en gäspning. När våra förfäder med möda kunde hugga ut torftiga, näst intill intetsägande meddelanden, på stora stenar hade Japan presenterat två nationella historieskrivningar som gjorde anspråk på att veta vad som hänt redan 1 000 år tidigare. Det material byggde naturligtvis på oral tradition och utan kompletterande bevis från arkeologiska utgrävningar måste de fortsatt klassificeras som myter. Men oavsett sanningshalten ger det oss en stor inblick i dåtidens prioriteringar och omvärldssyn. Och från 700-talet och framåt har vi tillgång till samtida beskrivningar med detaljerade redogörelser, inte endast från hovlivet, men även hur det stod till ute på landsbygden. Läs mer


3 kommentarer

Oita prefektur

Oita prefektur har distinktionen att vara den plats som jesuitiska missionären, Fransisco Xavier, såväl som holländska fartyget de Liefde, föregångaren till berättelsen i TV-serien Shogun, landsteg. De är inte första landningsplatsen för västerlänningar i Japan, den distinktionen tillfaller ön Tanegashima syd för Kagoshima, men det är platsen som blev inkörsporten för västerlandets religion, kultur och kommers, innan den förlades till Hirado och Nagasaki. På den tiden kallades det Funai, men det motsvarar egentligen endast området runt residensstaden Oita. Prefekturen bildades i samband med Meiji restaurationen genom sammanslagningar av olika distrikt i Bungo och Buzen, i sig en delning från den tid då hela nordöstra Kyushu gick under benämningen Toyo no kuni. Det löper flera tektoniska gränslinjer genom prefekturen och den borde således vara en av de jordbävningstätaste, men i själva verket klarar de sig betydligt bättre än de flesta andra prefekturer tack vare Beppu, Japans mest onsen täta stad. Med andra ord pyser det ur marken 24/7/365 och det tycks räcka för att trycket underifrån inte byggs upp till jordbävningsnivå. Läs mer


1 kommentar

Japans (brist på) örlogshistoria

Solen gick aldrig ned över det brittiska imperiet, sades det. Storbritannien byggde sitt imperium på sin flotta. Det var naturligt för ett örike att utveckla en stark flotta, sannolikt baserat på erfarenheterna från Hastings 1066. Enda gången Storbritannien erövrades över havet, vikingarnas äventyr faller inte inom ramen för en invasion. Flottan skulle därför primärt förhindra invasioner, men i takt med att man utvecklade skeppsbyggnaden, utrustade fartygen med kanoner som fick längre och längre räckvidd blev det tydligt att flottan också kunde användas för offensiva ändamål. Läs mer