歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Okinawas historia

Eftersom Okinawa skiljer sig från övriga Japan på väsentliga områden är ögruppen ett intressant jämförelseobjekt och en påminnelse om att japansk homogenitetsvurmande inte alltid stämmer överens med verkligheten. Prefekturen förekommer därför någorlunda regelbundet i bloggens rapportering om japanska förhållanden, men ett helhetsgrepp på dess historia saknas, även om ansatser gjorts. Situationen förvärras av att en stor del av Okinawas historiska dokumentation förstörts i samband med två invasioner. Den första 1609 när bushi (武士), krigare, från Satsuma på södra Kyushu anlände för att kolonisera kungariket Ryukyu. Den andra 1945 när USA skulle förbereda en invasion av Japan, innan atombomberna ändrade den historiska utvecklingen. Okinawa har således lärt sig, den hårda vägen, att stå under andras överhöghet och anpassa sig till deras krav och förväntningar. Men så har det inte alltid varit, de var också ett stolt och enhetligt kungadöme som skördade frukterna av sin kunskap att navigera haven och förmåga att korsa språk- och kulturgränser för att upprätthålla goda handelsförbindelser. Läs mer


1 kommentar

Det japanska årets traditioner – andra halvåret

I ett tidigare inlägg presenterade bloggen första halvårets japanska traditioner; sociala och religiösa. För att beskrivningen skall bli komplett behöver vi även gå igenom det andra halvårets traditioner, ceremonier och ritualer. Som nämndes i det inlägget är den japanska sommaren het och fuktig, av den anledningen undviker de gärna evenemang under dagtid. Således är det inte underligt att julis första evenemang är en hoshimatsuri (星祭り) eller stjärnfestival den 7 juli. Tanabata (七夕) betyder ordagrant ”sjunde aftonen” och noggranna läsare har säkert märkt ett mönster. Nyårsdagen (1/1), flickornas dag den tredje mars (3/3), barnens dag den 5 maj (5/5) och nu sjunde juli (7/7). Dessa benämns gosekku (五節句), de fem ”årstidsfraserna” och härstammar från fem separata ceremonier vid hovet i Nara under 600-talet. De framförde poetiska hälsningsfraser – som delvis fortfarande används idag i formella brev – som representerade årstiden. Profetior baserade på astrologi var en viktig faktor i kejsarens beslutsfattande, den sjunde juli möts stjärnorna Vega, från stjärnbilden lyran, och Altair, från stjärnbilden örnen. Bägge är de starkast lysande stjärnorna i respektive stjärnbild och de representerar Ame no wakahiko (天若日子) och Ajisukitakahikone (阿遅鉏高日子根), två mytiska gudar som älskade varandra men endast kunde träffas en gång om året. Precis som Vega och Altair när de den 7 juli möts på himlavalvet, men resten av året hålls åtskilda av Vintergatan. Det är därför ett tillfälle att få romantiska önskningar förverkligade. Japanerna, särskilt unga kvinnor, skriver ner sina önskningar, gärna i formen av ett poem, på en tanzaku (短冊), de hängs upp på en bambupåle som sedan får flyta iväg på närmsta flod. Läs mer


2 kommentarer

Awamori fyller 600 år

Okinawa är lite unikt bland Japans 47 prefekturer eftersom det saknar större industri. Största privata arbetsgivare är Orion, ett bryggeri som tillverkar öl väl anpassat till varmt klimat. Men den största industrin, om än utspridd på många olika företag, är destillering av Awamori (泡盛), risbrännvin. I år fyller näringen 600 år, anledningen är att det ris som kunde odlas på Okinawas steniga sandjord inte var särskild god att äta. Lämpligare då att byta lerkrus med alkohol mot välsmakande ris från Kyushu eller Taiwan. Det finns 48 Awamori destillerier utspridda från Yonaguni-shima (与那国島) längst i sydväst till Ogimi (大宜味) och Nakijin (今帰仁) uppe i norr. Awamori betyder ”uppvällande bubblor” och det antas komma från den inledande jäsningsprocessen, ju mer det bubblade desto bättre blev drycken. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska bönder starkare än svenska

För ett modernt industriland har Japan en förvånansvärt stark bondeklass, både politiskt och ekonomiskt. Att centerpartiet inte har studerat Japan närmare har alltid förundrat bloggen. Japanska bönder är precis lika konservativa, xenofoba och protektionistiska som svenska bönder, skillnaden är att de får igenom sin politik medan Centerns överlevnad konstant tycks hänga på en hårsmån. Varför skördar den japanska risbonden där den svenska vetebonden får missväxt?
Läs mer