歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Även en kung måste få vara människa för en kejsare får det inte

Lämna en kommentar

Kungen fyller 70 år idag. Grattis på födelsedagen och grattis till mer än 40 strävsamma och förhoppningsvis intressanta år på den svenska tronen. Inför födelsedagen har Sveriges Televisions Claes Elfsberg fått följa majestätet och ställa en del frågor, för oss medborgare är det lite av en unik möjlighet att få inblick i statschefens liv och verksamhet. För dem av oss som kan jämföra hur monarker har det i andra länder är det också en möjlighet att jämföra och beskriva. Så dagens hyllning till Ers Majestät blir en påminnelse om att det kunde varit värre. I programmet tog kungen emot den japanske ambassadören för överlämnandet av sitt kreditivbrev, han hade säkert kunnat berätta hur majestätet haft det ifall han fötts i Japan istället för Sverige.

I programmet fanns ett inslag om Veckomötet, kungafamiljen och hovets ansvariga samlas på tisdagen för att gå igenom veckan som varit och veckans kommande arbetsprogram. För den med ett japanskt perspektiv var det slående hur involverad familjen själva är i det som skall utföras. Det japanska kejsarparet och deras barn får enbart förlagt sig vad som skall gälla från kunaicho, den japanska hovförvaltningen som är en separat myndighet och lyder under premiärministerns kontor. Kungen verkade ha som målsättning att i programmet försöka förklara och tydliggöra vad han en gång i tiden menade med ”För Sverige – i tiden”. En kung som själv deltar i uppläggningen av sina arbetsuppgifter och diskuterar detta med medarbetarna, vad kan vara mera i tiden? Särskilt när det jämförs med hur kejsaren har det.

Tillsammans tar de en promenad i parken vid Drottningholm, en av majestätets hundar har fått vittring på något och far iväg, som hundar är benägna att göra, och kungen försöker få hunden att stanna upp. Det kommer ett antal bestämda NEJ över kungens läppar, men också en förflugen svordom eller två. Kungen kommer på att han har mikrofon på och undrar lite försiktigt om den är påslagen. Jo, det var den. Gissningsvis hade han önskat att SVT avstod från att sända den sekvensen, men denne bloggare ser den som ett ypperligt bevis på att även kungar är människor. Att bli irriterad på en hund som inte lyder är något varenda hundägare råkat ut för och att svordomarna då dyker upp lite förfluget är endast en naturlig reaktion. Det kändes skönt att kungen, även i en intervjusituation med public service, känner sig som tillräckligt mycket människa för att bränna av en svordom.

Något liknande hade varit totalt otänkbart i Japan. För det första hade det aldrig gjorts ett intervjuprogram av det här slaget, inte ens av SVTs motsvarighet NHK. Visst hade det gjorts hyllningsprogram, det mesta arkivmaterial, möjligen en ytterst formaliserad sittning med kejsarparet, och bakom intervjuaren och kameran ett 40-tal personer från hovet (i en sekvens skymtade två personer varav den ene förmodligen var Elfsbergs producent) som troligen inte fått ta mer än fem minuter i anspråk. Det enda ämne som diskuterats hade varit kejsarparets hälsa och möjligen hade de fått uttrycka sin oro för jordbävningsoffren på Kyushu eller något liknande. Med tanke på att kejsaren, precis som kungen, gick emot traditionerna och gifte sig med en kvinna av folket, och att även han, efter bästa förmåga, gjort vad han förmått för att modernisera det japanska kejsarhuset. Han har fått betala ett högt pris för det, blivit bespottad och fått en örfil. På Okinawa håller de kejsaren, även om han bara var kronprins, ansvarig för den tragedi som andra världskriget blev för ön. Trots det åker han dit när möjlighet ges, medveten om de möjliga konsekvenserna.

Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt hur kungen lyckats anpassa det svenska kungahuset till ett hov i tiden. En relativt öppen institution som tar sina representationsplikter på stort allvar och därigenom påtagligt lättar bördan för mycket av det som annars fallit på regeringschefens axlar. Så även socialdemokratiska statsministrar är nog, åtminstone mellan skål och vägg, rätt tacksamma över monarkin. Så hurra för kungen, fy fan vad han är bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.