歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japanska bönders historia

Den moderne bonden i Japan betecknas noka (農家) men förr i tiden benämndes han hyakusho (百姓), ofta med artighetssuffixet san efter benämningen. Han står högt på den politiska stegen, japanska bönder har betydligt starkare politisk makt än sina svenska partier. Det kommer sig av att de under Tokugawa shogunatet hade en stark social ställning, de rankades direkt under bushi (武士), eller det vi kallar samurajer. Det är vanligt att beteckna Edo perioden som Pax Tokugawa, inte minst i akademiska skrifter, och det är riktigt såtillvida att Japan inte var involverade i krig eller hade interna stridigheter, men bönderna kunde vara nog så upproriska när shogunatets politik eller den lokale provinsfursten skattebördor uppfattades som oacceptabla. De flesta, fram till mitten av 1750-talet, var illitterata, så vi har få direkta källor att ösa ur, men de dyker upp i poesin och fudoki, så en del vet vi. Likaså noterade kinesiska och koreanska ambassader sina observationer. I den här artikeln har det blivit dags att ta en närmre titt på den japanske bondens historia. Läs mer


1 kommentar

Nordkoreas jordbruk en spegelbild av Tokugawas

Nordkorea har meddelat folket att de bör förbereda sig på en mödofylld marsch, en kod för att de skall vara förberedda på en ny svältkatastrof. Den senaste tidens provsprängningar och missiluppskjutningar har gjort att omvärlden dragit åt tumskruvarna i något slags förhoppning att folket skall, likt den franska revolutionen, resa sig i uppror mot exalterade ledare som lever lyxliv på deras bekostnad. Det finns ett otal anledningar till att den parabeln misslyckas, men detta är inte platsen för ett sådant resonemang. Istället måste man försöka förstå varför det nordkoreanska jordbruket misslyckas med att föda folket. Då Nordkorea inte är direkt tillmötesgående med information, kan vi istället ta en titt på hur det japanska jordbruket fungerade under 1600- och 1700-talet. Likheterna med dagens nordkoreanska jordbruk är slående och bör därför hjälpa oss att förstå de utmaningar som den nordkoreanske bonden står inför. Läs mer


1 kommentar

En dag i Yonezaki Taros liv

Japanerna kallar bondeklassen nomin och den enskilde bonden noka, men i gamla tiden betecknades de hyakusho, vars tecken (百姓) var för sig betyder hundra och efternamn. Det är ett arkaiskt uttryck för folket, i en tid när det inte fanns mycket mer än hundra efternamn täcktes alla in, och då de allra allra flesta var bönder kom begreppet så småningom att primärt omfatta jordbrukarna. Bönders liv världen runt kan te sig närmast identiskt, upp tidigt, arbeta hårt och i säng sent. Arbetets innehåll anpassas efter årstiderna, såning har sin tid, ogräsjakt sin, att skörda grödorna och försäljning sin. Det är böndernas inrutade arbetsår som medfört att nyåret i nästan alla kulturer är en av de stora högtiderna. Att sätta punkt för det som varit och förbereda sig på att upprepa det hela en gång till. Den japanske bondens vardag skiljde sig likafullt en hel del från sin västerländskes motsvarighet. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska bönder starkare än svenska

För ett modernt industriland har Japan en förvånansvärt stark bondeklass, både politiskt och ekonomiskt. Att centerpartiet inte har studerat Japan närmare har alltid förundrat bloggen. Japanska bönder är precis lika konservativa, xenofoba och protektionistiska som svenska bönder, skillnaden är att de får igenom sin politik medan Centerns överlevnad konstant tycks hänga på en hårsmån. Varför skördar den japanska risbonden där den svenska vetebonden får missväxt?
Läs mer