歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Suiko var den första kvinnliga kejsaren

Japan har haft åtta kvinnliga kejsare, men två av dem var det två gånger så räknas regentperioderna, blir det egentligen tio olika regenter. Den första hette Suiko (推古天皇) och regerade mellan 592 och 628. Källorna från den här tiden är inte de utförligaste och de tillkom flera hundra år senare, åtminstone de extanta, men hon nämns också i koreanska och kinesiska källor som bekräftar det som nämns i, speciellt Nihon Shoki (日本書紀) och därmed höjs trovärdigheten även på det andra materialet. Suiko är hennes postuma regentnamn, under sin levnad fram tills hon blev kejsare var hon känd som prinsessan Nukatabe (額田部) och som barn, hon föddes den 15 juni 554, kallades hon Toyomike Kashigaya (豊御食炊屋姫尊) och var den 29:e kejsaren Kinmeis andra dotter. Han hade sex olika hustrur och prinsessan Kitashi (蘇我堅塩媛), Suikos mor, var av Soga börd. Hennes morfar, Soga Iname (蘇我稲目), hade spelat en viktig roll i införandet av buddismen till Japan och hade av den anledning en synnerligen stark ställning inom dåtidens hov. Det var en politisk tillgång som hon skulle få stor nytta av senare i livet.

Läs mer


5 kommentarer

Matriarkatet grunden för den japanska nationalstaten

Modern tolkning av drottning Himiko

Den japanska staten, eller kungariket Yamato i kinesisk och koreansk historieskrivning, tillkom gradvis någon gång mellan drottning Himiko mellan 250 och 300 e.Kr. och den kvinnliga kejsaren Suiko runt inträdet i det sjunde århundradet. Mycket tyder därför på att ursprunget till statsbildningen låg hos ett matriarkat. Detta var egentligen inget unikt för Japan, schamaner, översteprästinnor och Omiko utövade ett starkt religiöst och därmed intellektuellt inflytande på många platser i världen under denna tidsepok. Beroende på kultur betraktas solen som en gudinna lika ofta som en gud. I tider med oerhört stor spädbarnsdödlighet är det inte underligt att kvinnor som föder starka barn som överlever får förhöjd status, socialt manifesterad darwinism skulle man kunna kalla det. Idag tar bloggen en titt på teorier för hur Japan blev en nationalstat. Läs mer


2 kommentarer

När kvinnliga kejsare var vanliga

Det långa håret under Heian perioden var svårt att sköta.

Det var under Heian perioden som Japan övergick till ett patriarkat som vidareutvecklats till det manschauvinistiska samhälle som går under epitetet danson johi, respektera mannen, förakta kvinnan, och som nu står på tröskeln till sitt nästa matamorfosis. Men före Heian var det i högsta graden ett jämlikt samhälle, speciellt när det gällde Krysantemumtronen. Mellan 592 och 770 var det lika många manliga som kvinnliga kejsare. Eftersom det bryter rakt av mot tidigare och senare mönster har historiker tenderat att betrakta detta som ett slags parentes, men är det så säkert? Och även om de skulle dröja innan de satt på Krysantemumtronen igen kunde de styra och ställa friskt bakom skydd av kejsaren. Läs mer