歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Matriarkatet grunden för den japanska nationalstaten

5 kommentarer

Modern tolkning av drottning Himiko

Den japanska staten, eller kungariket Yamato i kinesisk och koreansk historieskrivning, tillkom gradvis någon gång mellan drottning Himiko mellan 250 och 300 e.Kr. och den kvinnliga kejsaren Suiko runt inträdet i det sjunde århundradet. Mycket tyder därför på att ursprunget till statsbildningen låg hos ett matriarkat. Detta var egentligen inget unikt för Japan, schamaner, översteprästinnor och Omiko utövade ett starkt religiöst och därmed intellektuellt inflytande på många platser i världen under denna tidsepok. Beroende på kultur betraktas solen som en gudinna lika ofta som en gud. I tider med oerhört stor spädbarnsdödlighet är det inte underligt att kvinnor som föder starka barn som överlever får förhöjd status, socialt manifesterad darwinism skulle man kunna kalla det. Idag tar bloggen en titt på teorier för hur Japan blev en nationalstat.

Som bekant är den nuvarande kejsaren den 125:e i ordningen i rakt nedstigande led från kejsare Jinmu från 600-talet f.Kr. Fram till efter andra världskriget försvårade den mytbildningen för historiker att forska i Japans historia före Nara perioden eftersom den var så omgärdad av heliga uppfattningar som inte tilläts rubbas. Sedan kriget tog slut har de dels börjat gå igenom koreanska och kinesiska texter där förhållandena i Japan omnämns. Japan själv saknade ortografi vid den här tiden, så det finns inga skriftliga källor tillgängliga. Däremot är det inte osannolik att källor i exempelvis Vietnam, Laos och ända bort till Thailand kommer i dagen någon gång i framtiden och att vi därmed kommer att lära oss mer om denna period i landets historia.

Det är inte alls osannolikt att Japan under 200- och 300-talet var flyktingmottagare av stora mått. Västra Kina kollapsade och nomadfolken i norr invaderade. Välbärgade och kultiverade kineser som försökte undkomma de norra barbarerna (北狄子) sökte sig ned mot Korea och sannolikt tog sig många vidare mot Japan. Arkeologiska utgrävningar visar stort kinesiskt inflytande, samtidigt vet vi att Kina vid den här tiden inte var en sammanhängande nation med möjligheter till någon form av diplomatiskt utbyte med Japan. Återstår således någon form av flyktingström från kontinenten till Japan. Landet stod således under indirekt kinesiskt inflytande, även om det tog omvägen runt Korea.

Det koreanska inflytandet verkar dock ha varit mindre omfattande. Koreanska halvön består idag av två stater, Norr och Syd. På 400-talet bestod den av tre stater Koguryo, Paekche och Silla. De försökte konstant erövra varandra när de inte stred mot olika kinesiska klaner eller nordliga nomader som försökte invadera dem. I norra Korea, och därför inte längre helt lättillgänglig, står ett stenmonument som restes 414 e.Kr och där nämns hur den lokala kungen femton år tidigare avvärjt ett invasionsförsök från Wo, koreanskans uttryck får Wa som japanerna betecknade sig själva. Det verkar alltså som om Japan vid den här tiden var tillräckligt välorganiserat för att kunna skicka militära styrkor till fastlandet och där deltaga i andras krig. Hade de blivit ombedda? Var det helt på eget bevåg? Hur hade de lärt sig skeppsbyggnad och organiserad militär disciplin? Frågorna hopar sig men svaren är ännu osäkra.

Från denna tid finns det ett tydligt växande koreanskt inflytande på den japanska kulturen, begravningsriter, artefakter och andra ritualer uppvisar tydliga koreanska influenser. Men beror det på de militära expeditionerna till den koreanska halvön eller hade de olika koreanska kungarikena tillräcklig ekonomisk styrka för att skicka ambassader till Japan? Koreanska källor, som annars är fylliga ger inga svar. Det koreanska inflytandet syns tydligast på de gravhögar som existerar runt Nara och som kallas Kofun gravar. Konstruktionen är väldigt lik de koreanska, men de japanska är dubbelt så stora, över 200 meter långa och i något fall över 300 meter. Det verkar nästan övertydligt att de Yamato kungar, kejsare enligt mytologin, som ligger begravna där ville visa koreanerna att Yamato var ett större, starkare och värdigare rike än Silla, Paekche och Koguryo. Det kan ses som ett tidigt exempel på hur Japan emulerar andra kulturer men samtidigt gör det till något eget, i detta fall genom att göra om gravarna till statussymboler.

Att de kostar på sig sådana statussymboler kan man i sin tur ta till intäkt för att japanernas jordbruk måste ha expanderat snabbt under åtminstone 100 år innan gravarna tillkom. De måste haft tillräckligt med överskott för att finansiera inköp av metaller och vapen från de koreanska kungarikena, likaså måste de ha klarat av att försörja alla de som var involverade i att bygga dessa jättelika jordgravar.

5 tankar om “Matriarkatet grunden för den japanska nationalstaten

  1. Ping: Bloggens läsrekommendationer | 歴史館

  2. Ping: Himiko – styrdes Japan av shamaner? | 歴史館

  3. Ping: Ritsuryo de första japanska lagarna | 歴史館

  4. Ping: Kofun Japans gravperiod | 歴史館

  5. Ping: Vad var egentligen en shogun? | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.